Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker akut vård. Adekvat smärtbedömning är förutsättningen för god smärtbehandling. Syfte: Att belysa resultatet av sjuksköterskans användande av smärtskattningsinstrument för bedömning av akut smärta hos vuxna patienter på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultat: Val av smärtskattningsinstrument: VAS och NRS är tillförlitliga instrument för att bedöma akut smärta.

Distriktssköterskor inom primärvården möter ofta patienter med högt blodtryck som är i behov av att ändra sin livsstil. Genom motiverande samtal kan distriktssköterskor stödja patienter att göra en livsstilsförändring. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med högt blodtryck till livsstilsförändring. Data samlades in genom intervjuer med åtta distriktssköterskor från fem olika vårdcentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys.

Bakgrund: Omvårdnadsforskning med genusperspektiv är ett eftersatt område. Ett vanligt använt begrepp när ett genusperspektiv ska anläggas är heteronormativitet. Det är tänkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. Där ingår en kontinuitet mellan kön, genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete är begreppet professionalitet centralt.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Självmord och självmordsförsök har förekommit så länge människan har existerat. Attityden till självmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhällen. Idag är självmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det är ändå ett stort och uppmärksammat problem. Inom vården kan all vårdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där mer än 2 000 000 människor har en utländsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika värderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan påverka omvårdnaden vid palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehålls analys.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka tiotusen personer av ett hjärtstopp varav cirka trehundra personer överlever. Ett hjärtstopp påverkar den drabbades liv på olika sätt och det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa personers upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultat: Patienterna drabbades av fysiska förändringar som de på olika sätt försökte hantera.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt där målet är att förebygga och lindra lidande samt förbättra livskvalité hos patienter och närstående. Vården tillhandahålls utifrån ett helhetsperspektiv vilket innefattar andliga och existentiella frågor. Dessa frågor kan vara komplexa att hantera för sjuksköterskan. Arbetet kan därför kännas slitsamt och påfrestande men samtidigt vara berikande och utvecklande. Förmåga att bemästra svåra situationer underlättas av att sjuksköterskan har goda kunskaper om existentialfilosofi och livsfrågor samt får stöd i yrkesrollen.

Bakgrund: Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas.

Bakgrund: Adekvat näringstillförsel är en viktig del i återhämtning och utfall förintensivvårdspatienter. Nutrition på IVA har visats sig ha en lägre prioritet jämförtmed övriga omvårdnadsåtgärder. Internationella studier har därtill belyst attintensivvårdspatienter ofta erhåller otillräcklig näringstillförsel, vilket är förknippatmed negativa följder för patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hurmycket näring intensivvårdspatienter erhåller, utifrån beräknat näringsbehov baseratpå 25 kcal/kg/dygn. Metod: En retrospektiv datajournalgranskning utfördes påpatienter som hade en vårdtid längre än sju vårddygn, oberoende av ålder, kön ochdiagnos.

Bakgrund: Patienter i palliativt skede upplever oftast en stark smärta, inte enbart den smärta från grundsjukdomen utan också smärta som innefattar oro, ångest, sorg, depression och vrede. Detta i sin tur påverkar patienternas livskvalitet. Palliativ vård skall präglas av respekt för patientens autonomi, vara individuell och ha som mål att ge en så god livskvalitet som möjligt. Detta kan ske med hjälp av tidig identifiering, analys och behandling av smärta, samt andra fysiska, psykiska och sociala/ andliga problem.Syfte: Studiens syfte var att belysa livskvalitet i samband med smärta och farmakologisk smärtlindring hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede.Metod: Metoden i studien var en systematisk litteraturstudie med analys av sex vetenskapliga artiklar, varav tre hade kvalitativ och tre hade kvantitativ ansats. Dessa artiklar kommer från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring.