Denna uppsats handlar om kuratorers känslomässiga upplevelser i mötet med cancerPatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och två från Södersjukhuset intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. Frågeställningar handlar om vilka känslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa känslor. Intervjuguiden berör två områden; svårigheter och möjligheter och hanterbarhet av känslor.

Bakgrund: Akutmottagning är en enhet på sjukhus som har en hög omsättning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen är avsedd för människor med skador och/eller akuta sjukdomar. Patienttillfredsställelse är en indikator på kvalitén av vården som akutmottagning ger. Ett besök på akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter får av sjukhuset.

Patienter vet att det är viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet få varför, vilket leder till brist på motivation. Patienter saknar kunskap angående livsstilsförändringar och vilka effekter som sekundärpreventiva åtgärder har efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rådgivning efter en hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar.

Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad människor som varit utbrända menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förväntningar som deras omgivning och som de själva har ställt är anledningen till att de har blivit utbrända. Krav som varierar från att vara en duktig medarbetare, en duktig förälder, att alltid vara tillgänglig, till att göra rätt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem på ett rimligt sätt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermäktiga.

Bakgrund: Patienter som ventilatorvårdas på intensivvårdsavdelning behöver ofta någon form av lätt sömn (sedering) för att tolerera endotrachealtuben och ventilatorbehandling. De traditionella intravenösa läkemedel som ges har lång halveringstid och det är stor risk för kvardröjande effekter. Syfte: Denna pilotstudie syftar till att studera sederingsdjupet enligt MAAS hos de patienter som blivit sederade med inhalationsgas, kontrollera vakenhetsgraden enligt GCS hos dessa patienter efter avslutad sedering, samt beskriva vilka patientgrupperna är som fått inhalationssedering. Metod: Journalgranskning där resultatet har analyserats och kategoriserats, därefter har en sambandsanalys gjorts. Resultat: I resultatet identifierades 3 patientkategorier som fått isofluransedering: patienter med hotad luftväg som förväntats behöva kort sederingstid och snabb väckning, patienter som var svåra att sedera optimalt med intravenös metod samt patienter med organsvikt där risk för ackumulation och/ eller förlängd elimination av läkemedel förelåg.

Patienter med suicidala tankar och handlingar är en skör patientgrupp som är sårbara på grund av sitt sjukdomstillstånd. Omvårdnaden av dessa patienter är en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som många gånger är patientens första kontakt med vården i det akuta skedet. Vårdandet kräver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och påverka patientens framtida liv och välbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av åtta ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Background: Palliative care is a type of care, which does not cure but eases the suffering caused by the disease. The goal of palliative care is not to extend or shorten the patient's life, but to relieve pain and distressing symptoms and to promote the patients? quality of life (QOL). QOL can be understood as a subjective sense of happiness of existence, which means that the patient is experiencing life when her total life situation is consistent with her ??wishes.

Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor anser vara god omvårdnad av äldre patienter samt att beskriva vad som är viktigt i en god omvårdnad. I en empirisk kvalitativ studie av beskrivande karaktär intervjuades sju kvinnliga sjuksköterskor med mellan 2 och 39 års erfarenhet. Vid intervjuerna ställdes två öppna frågor och följdfrågor användes för att utveckla svaren. Intervjuerna spelades in på band och svaren analyserades genom att författaren skrev ner intervjuerna ordagrant för att sedan, genom bearbetning av textmaterialet, bilda subkategorier och kategorier. Resultatet redovisades med fem kategorier: grundläggande behov, informationssökning, rehabilitering, respekt och tid samt elva subkategorier.

SAMMANFATTNINGCrohns sjukdom/CD och ulcerös kolit/UC är de två mest kända sjukdomarna som lyder under samlingsnamnet inflammatoriska tarmsjukdomar/IBD. Sjukdomarna karaktäriseras av kroniska diarréer där blodiga diarréer är ett kardinal symtom vid UC. Uppkomstmekanismen för IBD är okänd men immunologiska processer spelar en betydande roll för patogenesen av sjukdomarna. Sjukdomarna kan uppstå på grund av en obalans mellan pro-inflammatoriska och anti-inflammatoriska cytokiner. Dessutom förekommer autoimmun reaktivitet riktade mot olika antigen t.ex.

Cancer är en av de sjukdomar som ökar mest för tillfället. En av orsakerna till ökningen är att medellivslängden blivit högre. Den ökade medellivslängden är något positivt i sig, men det innebär också att sjukdomen hinner drabba fler människor. Cancer är en sjukdom som påverkar många personer direkt eller indirekt och det är inte bara de som har cancer som är sjuka, utan hela familjen blir sjuk. Syftet med denna fallstudie var att belysa en persons upplevelse av att vara närstående till en svårt sjuk familjemedlem.

Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande.

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) är en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det är en allmänfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebär att patienten måste informera hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har ännu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen är självförvållad.Diskriminering av patienter som lever med HIV är ett stort problem i världen, då samhällets negativa attityder kan komma att påverka hälso- och sjukvårdspersonalens värderingar och inställningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende på hur HIV ? positiva patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal läggs en grund för hur vården kommer att utformas och därmed kan HIV ? positiva patienters inställningar till vården påverkas.

Bakgrund: I Sverige begår varje år ungefär 1400-1500 människor suicid och ungefär 8-10 gånger så många försöker göra det. Enligt Världshälsoorganisationen dör varje år ungefär en miljon människor världen över till följd av suicid, vilket innebär ett dödsfall var fyrtionde sekund och 96 % av dem har en psykisk sjukdom. Sjuksköterskan kommer i sitt vardagliga arbete ofta i kontakt med suicidala patienter, vilket betyder att sjuksköterskan har en väsentlig roll i vård av dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån sjuksköterskans perspektiv belysa de faktorer som var viktiga i omvårdnaden av suicidala patienter. En fråga formulerades utifrån syftet: Vilka faktorer hade betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete med suicidala patienter? Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg.

Bland äldre patienter i Sverige är undernäring ett problem som växer sig allt större.Forskning har visat att många äldre patienter riskerar att drabbas av ohälsa, minskatvälbefinnande och lägre egenvårds kapacitet vid undernäring (Johansson, 2004).Syftet med denna litteraturstudie var att genom omvårdnadsforskning belysasjuksköterskors attityder och kunskaper till nutritionsbehov ochnutritionsbedömningar hos äldre patienter över 65 år. En systematisk litteraturstudievaldes som metod, systematisk sökning, kritisk granskning, dataanalys samtsammanställning av vetenskapliga artiklar inom problemområdet gjordes. Idataanalysen framkom teman som sjuksköterskors attityd till nutrition,nutritionsbehov och nutritionsbedömning av äldre patienter. Sjuksköterskors kunskapoch utbildning om nutritionens betydelse för patienternas välbefinnande. Resultatet idenna studie visar att nutritionskunskap och utbildning bland sjuksköterskor i dag ärotillräcklig.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.