Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med invandring sedan en lÄng tid tillbaka. Det finns idag cirka 200 000 muslimska kvinnor i Sverige och sjukgymnaster möter dagligen muslimska kvinnor i sitt yrke, vilket kan ge upphov till problem av sprÄklig, kulturell, etnisk och medicinsk art. Syftet med studien var att belysa sjukgymnasters erfarenheter av att arbeta med patientgruppen muslimska kvinnor. Fem sjukgymnaster i invandrartÀta förorter i södra Sverige deltog i studien. Resultatet i studien visar att informanterna upplever stora individuella skillnader hur kultur och religion pÄverkar de muslimska kvinnornas synsÀtt och dÀrmed agerande vid kontakt med sjukgymnast.

I Sverige bor ca 1,4 miljoner utlandsfödda personer som liksom svenskar, kan behöva palliativ vÄrd, dvs. vÄrd i livets slutskede. I takt med att den Àldre befolkningsgruppen blir större, ökar behovet av palliativ vÄrd vilket gör att sjuksköterskan kommer i kontakt med personer av annan kulturell bakgrund i flera olika vÄrdsammanhang. I vÄrden skapas kulturmöten, sÄvÀl positiva som negativa, vilket har gjort sjuksköterskans kulturkompetens allt viktigare. Innebörden av kultur Àr komplex och har betydelse för hur personer med olika kulturell bakgrund ser pÄ hÀlsa, sjukdom, lidande, behandling, död och omvÄrdnad.

Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.

Idag dagens samhÀlle blir mÀnniskan mindre medveten om sina kÀnslor och sÀmre pÄ att lyssna pÄ kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igÄng det som styr mÀnniskans kÀnslomÀssiga och mentala nÀrvaro, och pÄ sÄ vis stimulera kÀnslor av lycka och fÄ ett nytt perspektiv pÄ livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hÀnsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, Ätta artiklar valdes frÄn databasen Discovery via biblioteket pÄ Högskolan i GÀvle. Artiklarna omfattade en variation av mÄlgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod.

SammanfattningBakgrund:Tidigare litteratur beskriver att sjuksköterskor frekvent blir utsatta för vÄld pÄ sin arbetsplats. VÄldshandlingar orsakar spÀnningar i förhÄllandet mellan sjuksköterskor och patienter, vilket har negativa effekter pÄ omvÄrdnaden.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva bakgrundsfaktorer till att patienter och anhöriga utövar vÄld mot sjuksköterskor och annan vÄrdpersonal pÄ sjukhus.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design, som inkluderade 15 artiklar. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och Cinahl, sökorden som anvÀndes var Nurses, Patients, Hospitals, Workplace, Violence och Factors.Resultat: Huvudresultatet frÄn denna studie var att bakgrundsfaktorer till vÄldshandlingar var höga arbetskrav pÄ personal, lÄnga vÀntetider, tid pÄ dygnet, demografiska faktorer, substanspÄverkan, pÄverkan av hÀlsotillstÄnd och instÀllning till sjukvÄrden.Slutsats: Författaren till föreliggande litteraturstudie fann att de bakgrundsfaktorer som beskrevs till att patienter och anhöriga utövade vÄldshandlingar mot sjuksköterskor grundade sig i missnöje över vÄrden eller att patienter och anhörigas beteenden pÄverkades av tillfÀlliga omstÀndigheter. Det Àr av vikt att lyfta fram detta forskningsomrÄde dÄ det har en direkt pÄverkan pÄ omvÄrdnad..

Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur förÀldrar med annan etnisk bakgrund och pedagoger uppfattar och ser pÄ ömsesidig förÀldrasamverkan, det vill sÀga vilka möjligheter respektive svÄrigheter det finns mellan dessa parter nÀr det gÀller detta fenomen.Undersökningen har utförts i förskola och skola, dÀr sex förÀldrar och sex pedagoger har intervjuats. IntervjufrÄgorna har delats in i tre olika frÄgeomrÄden: förÀldrasamverkan, syn pÄ uppfostran och kommunikation. Resultatet visar att svÄrigheterna frÀmst bestÄr av brister i ömsesidig kommunikation, brist pÄ tolk, kulturella skillnader i synen pÄ barns uppfostran och synen pÄ förskolan och skolan. SvÄrigheterna med förÀldrasamverkan Àr ibland stora, men bÄde förÀldrar och pedagoger vill alla barn vÀl. Viljan till samarbete Àr stor i bÄda grupperna.

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen pÄverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma omrÄde har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie pÄ fyra tyska dotterbolag i Sverige, dÀr fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur pÄverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning gjord pÄ samma omrÄde.

Syfte: Beskriva autonomiprincipens konsekvenser i ett mÄngkulturellt samhÀlle och strategierför att kunna erbjuda adekvat omvÄrdnad vid palliativ vÄrd. Bakgrund: Autonomiprincipen Àren av de mest grundlÀggande etiska principerna inom vÀsterlÀndsk sjukvÄrd. Autonomi utgÄrfrÄn en individualistisk syn pÄ mÀnniskan och blir dÀrmed upphov till etiska dilemman vidomvÄrdnad av patienter med vÀrderingar grundade i en kollektiv kultur. Metod: Enlitteraturstudie har gjorts genom sökning i databaser, utifrÄn syftet valdes 11 vetenskapligaartiklar publicerade efter Är 2000 som har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell.Resultat: Analysen av artiklarna visade att konsekvenser vid antagandet att autonomiprincipensom lika relevant för alla patienter kan leda till att omvÄrdnaden försÀmras, upplevs krÀnkandesamt att vÄrdrelationen pÄverkas. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förstÄelse avautonomiprincipen för att den ska vara praktiskt anvÀndbar.

NÀr Columbus klev iland pÄ den kontinent som han trodde var landet Indien, sÄ anade han nog inte vad som komma skulle. Européerna strömmade till detta nya land och till vad de tyckte var en nystart. Vad de dÀremot inte tÀnkte pÄ var att det folk som redan bodde dÀr borde ha haft rÀtt att stanna dÀr de var. IstÀllet fick ursprungsbefolkningen flytta pÄ sig.För mÄnga folk i vÀrlden kan det vara svÄrt att finna sin plats och dÀrmed ocksÄ sin identitet. För de nordamerikanska indianerna Àr det förmodligen svÄrare Àn för mÄnga.

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Migration ökar i hela vÀrlden och det svenska samhÀllet omformas frÄn ett samhÀlle med ett fÄtal etniska inslag till ett samhÀlle med över hundra nationaliteter, sprÄk och mÄnga religioner. Varje kultur har sin syn pÄ hÀlsa och sjukdom. VÄrdpersonal tycker att det Àr svÄrt att bedöma, förstÄ och vÄrda personer frÄn andra kulturer. Syftet med arbetet Àr att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstÄ vid omvÄrdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehÄllsanalys.

Döden angÄr oss alla och vÄr kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vÄrd fokuserar pÄ att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invÄnare har var sjÀtte utlÀndsk bakgrund och detta stÀller andra och delvis nya krav pÄ sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans palliativa omvÄrdnad till patienter frÄn andra kulturer. Studien Àr en litteraturöversikt dÀr tolv artiklar analyserats utifrÄn syftet.

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning Àgnats Ät vad taktik Àr och vad som pÄverkar militÀra chefer i deras taktiska beslutsprocess.Detta arbete Àmnar bidra till det rÄdande forskningslÀget genom att anvÀnda sig av teori kring taktisk kultur och ge lÀsaren och den militÀra professionen en djupare förstÄelse för hur taktisk kultur pÄverkar militÀra chefers beslutsfattande. En sÄdan process kan synliggöras genom en teoriprövande fallstudie som pÄvisar hur den taktiska kulturen pÄverkade amerikanska förband under striderna i Ia Drang-dalen, 1965.Processen utgÄr ifrÄn en kvalitativ textanalys av dokument frÄn den aktuella tidsperioden, samt sentida litteratur som beskriver skeendet. Teorin om taktisk kultur ger ett antal indikatorer, eller kÀllor, som anvÀnds i analysen av materialet.Resultatet visar att det taktiska beslutsfattandet under striderna frÀmst baserades pÄ förbandschefens personliga uppfattningar. Vidare var sÀkerhet och uthÄllighet tydliga kÀllor för förbandets taktiska kultur. Slutligen förs ett resonemang kring teorins operationalisering och anvÀndbarhet, samt huruvida analysen pÄvisar tecken pÄ en sund eller destruktiv taktisk kultur i det valda fallet..

Parenteral nutrition och vÀtska (PNV) eller enbart vÀtska anvÀnds inom palliativ vÄrd. En döende patient genomgÄr en isotonisk dehydrering; en lÄngsam dehydrering dÀr vÀtska och elektrolyterna minskar i samma proportion. Muntorrhet och törst Àr de vanligaste förekommande symtomen och lindras lÀttast med munvÄrd. Vid dehydrering och svÀlt bildas naturlig anestesi och analgetika i kroppen som ökar patientens komfort. Virginia Henderson utgör en teoretisk referensramen i denna studie.