Bakgrund:Obehandlad postoperativ smärta kan leda till ett flertal komplikationer och försenat tillfrisknande. För adekvat smärtbehandling bör smärtan utvärderas regelbundet med en smärtskattningsskala som patienterna informerats om i det preoperativa skedet.Syfte:Studiens syfte var att undersöka hur patienter upplever smärtskattning postoperativt samt att undersöka om patienterna ansåg att de fått tillräckligt med information preoperativt om visuell analog skala (VAS) för att kunna tillämpa den postoperativt. Syftet var även att undersöka om ålder och genus har någon inverkan på smärtskattning.Metod:Enkäter delades ut på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset, Uppsala. Det var 38 patienter i åldrarna 18-80 år som deltog i studien.Resultat:Tre patienter av 38 fick såväl muntlig som skriftlig information om smärtskattning preoperativt. Yngre patienter upplevde att informationen var tillräcklig i större utsträckning än de äldre patienterna (p=0,04).

Inledning hjärtinfarkt visade sig vara ett livshotande tillstånd som behövde omedelbart behandling av läkemedel och avancerat invasivt kirurgiskt ingrepp för att minska hjärtmuskelskadan samt förhindra plötslig död. För patienter var detta oftast en traumatisk upplevelse och mötet med sjukvården kunde kännas skrämmande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienternas upplevelser och attityder till att drabbas av hjärtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med innehållsanalys som var baserad på vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes i fyra olika kategorier. Resultatet innefattade femton vetenskapliga artiklar som visade hur patienter upplevde hjärtinfarkt i den akuta situationen samt hur de tolkar sina symtom.

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementära vården för att få hjälp med bl.a. biverkningar och smärtproblematik som uppstår inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementära omvårdnaden är det som patienter efterfrågar. Katie Erikssons vårdteorier om holismen och den naturliga vården har använts som teoretisk referensram. Inom konventionell vård erbjuds inte tillräcklig lindring angående cancersmärta och biverkningar, därför har patienter sökt komplementär omvårdnad.

 Bakgrund: Andelen njursjuka som är i behov av hemodialys ökar ständigt. I stort sett alla dessa patienter lider av törst. Att vara njursjuk och under dialysbehandling innebär stränga restriktioner i hur mycket vätska patienterna bör inta. Den kraftiga törsten kan leda till att patienterna intar så mycket vätska att dialysbehandlingen blir en fara. För att de inte ska riskera sin hälsa behöver patienten stöd i hanterandet av törst.

Väntetiden för patienter som ådragit sig höftfraktur till operation är ofta lång och kan uppgå till över ett dygn. I första delen av vårdkedjan är det ambulanssjuksköterskan som möter patienter som ådragit sig höftfraktur och omhändertagandet där smärtbehandling ingår genomförs med stöd av upprättade vårdriktlinjer. Ambulanssjuksköterskan har ett ansvar enligt svensk lag att den prehospitala akutsjukvården som genomförs ska vara evidensbaserad.Syftet med denna studie var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattningar om möjligheten att bedriva evidensbaserad vård vid prehospital smärtbehandling av patienter med höftfraktur. Detta är en kvalitativ studie med beskrivande design.Resultatet visade att den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan uppfattade generellt att vårdriktlinjerna var tydliga och lätta att förhålla sig till. De uppfattade att smärtbehandling var väl fungerande och evidensbaserad.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande.Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården.

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.

Arbetet handlar om hur man som höft och knäopererad patient känner sig bemött på en ortopedisk vårdavdelning efter att ha fått en protes inopererad. Dessa operationer kan i efterförloppet vara mycket smärtsamma och behöver i regel lång rehabilitering, vilket ställer stora krav på personalens sätt att vårda och bemöta patienter i postoperativt skede.Syftet är att beskriva hur patienter efter höft och knäprotesoperationer upplever personalens bemötande på ortopedisk vårdavdelning.En litteraturstudie är gjord utifrån kvalitativa artiklar som har bearbetats och analyserats enligt Evans metod som utgångspunkt för ett deskriptivt resultat.Resultatet presenteras utifrån tre teman; Att känna sig bemött som en unik individ: som skildrar patienters upplevelser av hur personalen tillgodoser varje enskild patients behov. Att känna sig professionellt omhändertagen: beskriver hur patienter känner när de blir väl omhändertagna under sin postoperativa tid på avdelningen. Att känna sig förbisedd: beskriver att patienter känner sig försummade och negligerade under sin postoperativa tid på vårdavdelningen. För att patienter med höft och knäproteser skall uppleva vården som positiv diskuteras vikten av att sjuksköterskan ger god information till patienten, att hon får fortlöpande utbildning och att vårdpersonalen arbetar med etiska reflektioner..

Palliativ omvårdnad av patienter med cancer ställer höga krav påsjuksköterskan eftersom det måste finnas ett känslomässigt ochpersonligt engagemang. Där den traditionella medicinen inte ärtillräcklig kan komplementär behandling som taktil massage varaytterligare ett redskap för sjuksköterskan att använda vidsymtomlindring av oro och ångest. Ur ett fysiologiskt perspektivaktiverar massagens gynnsamma effekter kroppens antistressystem ochpsykologiskt främjas den mellanmänskliga kontakten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa den taktila massagens effekter förlindring av oro och ångest samt skapa närhet, som komplement försjuksköterskan i den palliativa omvårdnaden av patienter med cancer. Ilitteraturstudien som genomfördes användes tolv vetenskapliga artiklar.Resultatet i litteraturstudien visar att taktil massage har en gynnsameffekt på symtomen oro och ångest hos patienter med cancer i livetsslut.

The recent development in society, such as the increased digitalisation, has brought new terms for both production and consumption within the cultural field. One of the main goals within Swedish Cultural Policies today is that everyone should have the same opportunities to practice and participate in cultural activities, with the right to develop their creative abilities. The cultural policies also contain the possibility to encourage spontaneous culture practice. The question is how to reach this goal.During the spring of 2012 I have been examining the term ?spontankultur? (spontaneous culture practice) as it appears in the discussion around participation in cultural activities and its connection to creativity.

Gällande riktlinjer för preoperativ fasta beskriver att patienter med liten risk för aspiration kan inta fast föda fram till sex timmar och klara drycker fram till två timmar före start av anestesi. Studier har visat att många patienter fastar längre, vilket kan ha negativ inverkan både fysiologiskt och på välbefinnandet som till exempel dehydrering, törst, illamående, huvudvärk och nedsatt insulinkänslighet. Syftet med studien var att kartlägga och beskriva preoperativa fastetider, dryckintag samt förekomst av törst hos patienter planerade för elektiv kirurgi. Strukturerade intervjuer genomfördes under fem dagar med 50 patienter som rekryterades konsekutivt på två preoperativa avdelningar. Resultaten visade att majoriteten av patienterna instruerats att inta klara drycker fram till två timmar före start av anestesi.

Syftet med studien var att beskriva hur personer med diabetes upplevde sin sjukdom utifrån kultur och hur sjuksköterskan kunde bemöta dessa olika personer. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad på 10 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visade att det fanns kulturella skillnader i upplevelsen av sjukdomen som i stort baserades på religion och tro. Det har även visat sig att det fanns obalans i mötet mellan personen och sjuksköterskan. För att balansera mötet behövde sjuksköterskan bland annat ta sig tid att lära känna personen.

Syfte: Syftet har varit att beskriva hur patienter uppfattar begreppet egenvård samt deras uppfattningar gällande information om egenvård.Metod: Empirisk studie med kvalitativ design. Strategiskt urval av åtta patienter som genomgått stamcellstransplantation. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer.Resultat: Patienter uppfattar att egenvård är att ta hand om sig så att den egna fysiska samt psykiska hälsan främjas, utan inblandning av sjukvården. De flesta patienter uppfattade att informationen om egenvård hade varit tillfredsställande. Dock förekom svårigheter med att koppla ihop begreppet egenvård med den information som givits om egenvårdande åtgärder.

Inledning hjärtinfarkt visade sig vara ett livshotande tillstånd som behövde omedelbart behandling av läkemedel och avancerat invasivt kirurgiskt ingrepp för att minska hjärtmuskelskadan samt förhindra plötslig död. För patienter var detta oftast en traumatisk upplevelse och mötet med sjukvården kunde kännas skrämmande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienternas upplevelser och attityder till att drabbas av hjärtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med innehållsanalys som var baserad på vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes i fyra olika kategorier. Resultatet innefattade femton vetenskapliga artiklar som visade hur patienter upplevde hjärtinfarkt i den akuta situationen samt hur de tolkar sina symtom.

Kronisk hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning bland personer över 65 år och i Sverige lever ungefär 200 000 individer med detta tillstånd. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket kan ha flera orsaker, till exempel klaffel eller hjärtinfarkt. Oavsett vad som utgör orsaken till hjärtsvikt är prognosen allvarlig och det har visat sig att livskvalitet skattas lågt hos patienter med hjärtsvikt. För att hjälpa och stödja patienterna är det betydelsefullt med god information och kommunikation mellan dem och hälso- och sjukvårdspersonalen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever kommunikation och information med hälso- och sjukvårdspersonal.