Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning upplever mötet med patienter som är påverkade av alkohol och droger. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i Mellansverige deltog i studien. Det framkom att informanterna känner empati för påverkade patienter vilka samtidigt beskrivs som opålitliga.

Inledning: Palliativ vård utförs på många ställen inom vården. Nästan var man än jobbar somsjuksköterska stöter man på patienter som befinner sig i livets slut. Bakgrund: Palliativ vård ärlindrande vård i livets slut. WHO har utvecklat riktlinjer för palliativ vård. Enligt svenska statensprioriteringsutredning bör rättigheten att få en värdig sista tid i livet prioriteras högt.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där mer än 2 000 000 människor har en utländsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika värderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan påverka omvårdnaden vid palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehålls analys.

Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

Att säga att man har ?en nationalitet? är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.

För att patienter med demenssjukdom ska kunna orientera sig, bör miljön utformas så att den stödjer individen. förändringar kan göras i deras miljö såsom att använda namnskyltar på förrar och olika färger på väggar och golv. Syftet med studien var att belysa hur vårdmiljöns utformning kan stödja förmågan av tidsuppfattning och orientering för patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var litteraturstudie av artiklar baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Polits och Hunglers arbetsmodell användes vid artikelsökningen.

Självmord och självmordsförsök har förekommit så länge människan har existerat. Attityden till självmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhällen. Idag är självmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det är ändå ett stort och uppmärksammat problem. Inom vården kan all vårdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vård, följaktligen också i vården av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i världen uppskattas år 2007 till ca 40 miljoner människor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV/AIDS i västvärlden. Metoden för studien är en litteraturstudie som följer Polit och Becks åtta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning.

I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vård och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har använts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, känslomässig dimension och delaktighet i vården.

Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

Cancersjukdom är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Patienter med cancersjukdom i livets slutskede har ofta plågor och lider i flera avseenden. Detta beskrivs i flera studier från olika delar av världen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur patienter med cancersjukdom i palliativ vård upplevde sitt lidande och hur sjuksköterskor kunde underlätta patienternas situation och lindra deras lidande. Uppsatsen är en beskrivande litteraturstudie grundad på fjorton vetenskapliga artiklar. Databearbetningen skedde med hjälp av induktiv analys där upplevt lidande sattes i fokus. Det framkom att patienterna led och plågades av fysiska, psykosociala och andliga/existentiella problem. Sjuksköterskors lindrande åtgärder hade stor betydelse för dessa patienter och deras anhöriga. När sjuksköterskorna var uppmärksamma på patienternas behov och såg den unika individen bakom sjukdomen kunde deras lidande lindras optimalt. Det var svårt att generalisera resultatet, då varje individ upplevde lidandet på sitt eget sätt. Sjuksköterskors personliga egenskaper och professionalism var av stor vikt vid mötet med dessa patienter. Medicinska åtgärder i kombination med sjuksköterskans kunskaper kan ge en bredare lindring av patienters lidande.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kunskap skapas, sprids och bibehålls i ett kunskapsföretag. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med anställda i olika befattningar på Ernst & Young. Det visar sig att Ernst & Youngs positiva inställning till kunskap har stor inverkan på spridningen av den. Det finns en stark kultur som fungerar som en drivkraft för de anställda. Dock kan den höga graden av sekretess ha negativ inverkan på spridningen av kunskap.