Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smÀrta hos dem Àldre patienter möta svÄrigheter. Dem Àldre patienterna kan ha svÄrt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smÀrta. Samtidigt Àr sjuksköterskans roll vid bedömning av smÀrta viktig eftersom den Àr grunden till optimal behandling av smÀrta hos dem Àldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder pÄ vilka de bedömer smÀrta hos Àldre (>75 Är) patienter inom slutenvÄrden. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin sjĂ€lvförstĂ„else, omvĂ€rldsuppfattning och sociala sammanhĂ„llning och skapa bĂ€ttre relationer vilket leder till förbĂ€ttrad inlĂ€rning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vĂ„rt arbete Ă€r att nĂ€rmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i tvĂ„ utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. EnkĂ€tundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. UtifrĂ„n enkĂ€tresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven Ă€r de tydligaste anledningarna till förutsĂ€ttningar eller svĂ„righeter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att mĂ„nga önskar att det kunde utnyttjas i större utstrĂ€ckning.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

Vi strÀvar alltid efter att förstÄ det som sker i den vÀrld vi lever i. Till vÄr hjÀlp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lÀrt oss under vÄra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar vÄra upplevelser och sÀtter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda hÀndelser omöjliga att förstÄ och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur Àr ett av de verktyg vi mÀnniskor anvÀnder för att förklara den verklighet vi lever i.

Patienter med kronisk njursvikt som genomga?r hemodialys spenderar i genomsnitt tre till fyra ga?nger i veckan samt tre till fem timmar per tillfa?lle pa? hemodialysbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt som genomga?r hemodialysbehandling. Metoden som anva?ndes var en litteraturstudie.

Psykiska störningar Àr vanligt förekommande. Trots det Àr sÄdana tillstÄnd förknippande med fördomar och negativa attityder. Personer som lider av psykisk störning uppfattas bland annat som farliga och aggressiva. Dessa personer drabbas i högre grad av fysisk ohÀlsa, vilket innebÀr att de i stor utstrÀckning vÄrdas inom den somatiska vÄrden. Missnöje över vÄrd och bemötande av sjukvÄrdspersonal i olika sammanhang uttrycks av dessa patienter.

Bakgrund: MÀnniskor med fetma blir allt vanligare i vÄrt samhÀlle. Tidigare forskning visar att mÄnga inom hÀlso- och sjukvÄrden har ett negativt synsÀtt gentemot patienter med fetma. Detta eftersom dessa patienter gör vÄrdarbetet tyngre och mer personalkrÀvande samtidigt som fetman anses vara patientens eget fel. Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva vad patienter med fetma har för erfarenheter av mötet med hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes anvÀndes för att analysera elva artiklar som belyser erfarenheter som patienter med fetma har frÄn hÀlso- och sjukvÄrden.Resultat: TvÄ teman presenteras: Utsatthet och medmÀnsklighet. Dessa delas in i fem subteman: Dömd pÄ förhand, att inte fÄ stöd, en kroppsstorlek som begrÀnsar, bemött med respekt, att fÄ stöd.Slutsats: Patienter med fetma Àr en utsatt grupp inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Att möta förÀldrar och barn med annan kulturell bakgrund kommer att bliallt vanligare för distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden.DÀrför var syftet med denna uppsats att undersöka distriktssköterskorserfarenheter av transkulturella möten inom barnhÀlsovÄrden. Studienbygger pÄ tio semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskorverksamma inom barnhÀlsovÄrden. Insamlade data har analyserats med enkvalitativ, manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier;Behov av stöd och resurser för att kunna hantera svÄrigheter, KÀnslan av attvara stödjande och uppskattad, Relationen blir extra viktig, SprÄketsbetydelse för kommunikationen och Hantera kulturella skillnader.Resultatet visar att det transkulturella mötet inom barnhÀlsovÄrdenupplevs som en utmaning, men ocksÄ som berikande fördistriktssköterskor. Det finns svÄrigheter, som bestÄr i att kunna möta ochhjÀlpa familjer frÄn andra kulturer pÄ ett bra sÀtt trots sprÄkliga hinder ochkulturella skillnader, men ocksÄ i att ha bristande kunskap om andrakulturer.

Bakgrund: Sjögrens syndrom Àr en autoimmun, inflammatorisk sjukdom som frÀmst drabbar kvinnor. Sjukdomens komplexa symtombild medför att sjukdomen ofta Àr svÄrdiagnostiserad varför mÄnga patienter tvingas leva med symtom som orsakar lidande och i lÀngden riskerar att ge svÄra komplikationer pÄ mÄnga av kroppens viktigaste organ. Syftet: var att beskriva hur patienter med Sjögrens syndrom upplever sin livskvalitet. Metoden: Àr en litteraturöversikt inspirerad av Goodmans sju steg. Resultatet: grundade sig pÄ tio vetenskapliga artiklar, en kvalitativ och nio kvantitativa som togs fram ur databaserna CINAHL och PubMed.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvÄsprÄkighet samt förskolan, skolans och samhÀllets pÄverkan för andrasprÄksinlÀrningen. Vi tar Àven upp modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, samt olika arbetssÀtt och arbetsmetoder för att frÀmjaandrasprÄksinlÀrningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan sprÄk och kultur och utgÄrfrÄn teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger SÀljö.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvÄsprÄkighet och deras kultur samt Àven vilka metoder och arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att frÀmja barnets modersmÄl och utveckla det svenska sprÄket i en mÄngkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat Ätta pedagoger som arbetar i mÄngkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del Àven beskrivit urval, hur vi gick tillvÀga för att besvara vÄrt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna sÄg bÄde för och nackdelar med att vara tvÄsprÄkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmÄl var viktigt för att de ska kunna utveckla bÄde sitt modersmÄl och det svenska sprÄket.

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en djupare kunskap om flersprÄkighet och om vilka faktorer som kan pÄverka identiteten hos en flersprÄkig individ. FlersprÄkighet Àr numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i vÀrlden. Mina frÄgestÀllningar handlar om pÄ vilket sÀtt olika faktorer sÄsom familj, skola och samhÀlle pÄverkar en flersprÄkig individs förhÄllande till sitt sprÄk och sin kultur. Arbetet bygger frÀmst pÄ en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkÀt till sju flersprÄkiga ungdomar som gÄr i Ättan.

Tidigare forskning visar att smittskyddsisolering kan ha negativa effekter pÄ patienters vÀlmÄende. Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av att vara smittskyddisolerade pÄ ett sjukhus. För att fÄ en uppfattning om det vetenskapliga lÀget genomfördes en litteraturstudie med induktiv ansats dÀr nio artiklar granskades och analyserades. Genom fÀrgkodning framkom olika teman och dessa bildade sedan tre olika rubriker. Dessa rubriker var: Att vara ensam, Behovet av information och BegrÀnsningar i vÄrdmiljön.

VÄrdenheter i dagens sjukvÄrd arbetar ofta och Äterkommande i överbelÀggningssituationer. Detta kan innebÀra konsekvenser för patientsÀkerheten. En litteraturstudie gjordes med granskning av 9 artiklar med syftet att belysa konsekvenser för patienter vid överbelÀggningar inom somatisk slutenvÄrd. Som största konsekvenser för patienter vid överbelÀggningar identifierades brister i överrapporteringssituationer av patienternas fortsatta vÄrd och konsekvenser av utlokalisering av patienter. För vÄrdpersonalen innebÀr utlokaliserade patienter ökade belastningar pÄ flera nivÄer, framförallt pÄ grund av skillnader i kompetens och otillrÀckliga erfarenheter för att kunna tillgodose patienters omvÄrdnadsbehov.

Andersson, A & Juhlin, K. Hot och vÄlds pÄverkan pÄ omvÄrdnaden. En empirisk studie om akutsjuksköterskors uppfattning av hotfulla och vÄldsamma patienter. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2005.

TrycksÄr Àr en ofta förekommande skada inom vÄrden och ca 14 % av patienter pÄ Àldreboenden och sjukhus i Sverige lider av trycksÄr. Ett trycksÄr kan uppstÄ inom loppet av 60 minuter och en stor riskfaktor Àr dÄlig nutritionsstatus. Sjuksköterskan ska identifiera problem med nutritionen hos patienten och det Àr betydelsefullt att förstÄ sambandet mellan nutrition och trycksÄr. Syftet med studien var att undersöka nutritionens betydelse i behandling av trycksÄr. Studien utfördes som en litteraturstudie, 12 artiklar utgjorde grunden för resultatet.