Studien handlar om organisationskultur och har genomförts pÄ ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprÀtthÄlla och föra vidare organisationskulturen. Vi har Àven haft för avsikt att undersöka hur större hÀndelser har pÄverkat bolagets kultur. I undersökningen anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. En sÄdan metod lÀmpar sig bÀst dÄ studerande av organisationskultur innebÀr tolkningar av mÀnniskors tankar, handlingar och beteenden.   Det rÄder delade meningar i frÄgan om ledningen kan styra organisationskultur.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vĂ„rdpersonal. Ett bemötande frĂ„n vĂ„rdpersonalen innehĂ„llande mĂ€nsklig vĂ€rme och omtanke kan bidra till att förbĂ€ttra patientens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vĂ„rdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vĂ„rden.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: VĂ„rdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av bĂ„de vĂ„rdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn pĂ„ patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vĂ„rden av patienter med drogmissbruk.

Bakgrund: Cancersjukdomar Àr vanligt förekommande i Sverige idag och bÄde diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fÄtt besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och Àr i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjÀlpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka kÀnslomÀssiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vĂ„rdpersonal. Ett bemötande frĂ„n vĂ„rdpersonalen innehĂ„llande mĂ€nsklig vĂ€rme och omtanke kan bidra till att förbĂ€ttra patientens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vĂ„rdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vĂ„rden.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: VĂ„rdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av bĂ„de vĂ„rdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn pĂ„ patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vĂ„rden av patienter med drogmissbruk.

Bakgrund:Sverige förÀndras och blir ett mer mÄngkulturelltsamhÀlle. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrÄn ett helhetsperspektiv för attkunna ge en patientcentrerad vÄrd. Utmaningar kan uppstÄ nÀr det finnskommunikationssvÄrigheter pÄ grund av sprÄkbarriÀren och olika kulturellatraditioner, vilket kan medföra olika vÀrderingar om vad hÀlsa -och sjukvÄrdinnebÀr. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kulturmötenmed patienter. Metod: En litteraturstudie med grund i kvalitativ ansats.Resultat: Kulturskillnader var nÄgot som vÀckte en reaktion hossjuksköterskorna i mötet med patienten.

Dagligen möts vÄrdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vÄrdrelationen. Inom hÀlso- och sjukvÄrd gÀller sekretess enligt sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vÄrden, visar att sekretesslagen inte alltid följs nÀr patienter blir inlagda pÄ sjukhus och samtal med vÄrdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vÄrdpersonal nÀr medpatienter fanns pÄ samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra kvinnor och en man, i Äldrarna 30-50 Är, intervjuades.

Multipel skleros (MS) Àr en neurologisk sjukdom som drabbar frÀmst unga individer. MS Àr en kronisk sjukdom och det finns fortfarande ingen behandling som kan bota sjukdomen. Behandlingen bestÄr mestadels av att minska sjukdomsaktiviteten. Att fÄ diagnosen MS pÄverkar naturligtvis livskvaliteten hos en mÀnniska. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos patienter med multipel skleros.

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en lÄngvarig multifokal muskuloskeletal smÀrta. SmÀrtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smÀrta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk trÀning i form av styrketrÀning och aerob trÀning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien Àr en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.

BAKGRUND: Reggio Emilias filosofi vÀxte fram för att motverka fascismen som rÄdde ilandet efter andra vÀrldskriget. Sveriges barnomsorg fick Àven fart underandra vÀrldskriget men av en annan anledning. Kvinnorna behövdes iarbetslivet och behövde nÄgonstans att förvara barnen. FrÄn början sÄgverksamheterna helt olika ut men med tiden har de börjat flÀtas samman,genom att Sverige tar till sig Reggios olika synsÀtt. Den Svenska lÀroplanenför förskolan bygger pÄ tankar frÄn reggioSYFTE: Vad hÀnder med Reggio Emilias filosofi nÀr den lyfts in i ett annatkulturellt sammanhang?METOD: Undersökningen innehÄller kvalitativa intervjuer med fyra pedagogersom arbetar efter Reggio Emilias filosofi.

TrycksÄr medför lidande för patienten, förlÀngd vÄrdtid och ökade ekonomiska kostnader för samhÀllet. Ett första led i prevention och behandling av trycksÄr Àr riskidentifiering och bedömning av nyinskrivna patienter, patienter vars tillstÄnd har förÀndrats under vÄrdtiden samt patienter som skrivs ut frÄn sjukhuset. Syftet med denna studie har varit att undersöka följsamheten avseende anvÀndande av modifierad Nortonskala för riskbedömning av trycksÄr pÄ UMAS. Statistik frÄn tre kliniker pÄ UMAS har sammanstÀllts och granskats. Resultatet visar att patienter i hög grad inte riskbedöms vid in- och utskrivning.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

SjÀlvskadebeteende innebÀr ett upprepat och ett impulsivt beteende dÀr individen skadar sig sjÀlv. Handlingens syfte Àr inte att dö utan att lindra psykisk smÀrta. MÀnniskor uttrycker sitt lidande pÄ olika sÀtt, ofta rÀcker orden inte till utan vi blir tvungna att omvandla vÄrt lidande till en annan observerbar uttrycksform. Den vanligaste typen av sjÀlvskada utförs oftast i syfte att dÀmpa Ängest och befria sig frÄn svÄra kÀnslor. VÄrt syfte med studien Àr att belysa upplevelsen av att vÄrda patienter som sjÀlvskadar utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv.

Individernas syn pÄ hÀlsa och sjukdom bestÀms utifrÄn deras kulturella bakgrunder. I ett mÄngkulturellt samhÀlle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvÄrdnad till varje vÄrdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. UtifrÄn denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen pÄ denna sjukdom och dess egenvÄrd. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvÄrden ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrÄn det bildades fyra teman vilka besvarar frÄgestÀllningarna.

Det finns de som menar att taktiska beslut allt som oftast Àr baserad pÄ en helt omedveten kraft, trots att faktorer som motstÄndaren, egna styrkor och geografi, för att nÀmna nÄgra, verkar vara de som avgjorde ett taktiskt beslut. Denna omedvetna kraft kan vara av kulturell art och dÀrför upplevs den naturlig. NÄgot som Àr naturligt utsÀtts inte för medveten reflektion och dÀrför tillÄts den kontrollera dess medlemmar. Detta Àr uppsatsens identifierade problemomrÄde och det Àr hÀr som uppsatsen fokuserar.Denna uppsats försöker sÀtta ord pÄ denna kulturella yttring, denna taktiska kultur som verkar kring beslutsfattare i alla nivÄer. Dilemmat Àr dess naturliga yttring, och problematiken att medvetengöra den samma.