Omvårdnad och kommunikation ligger varandra nära eftersom mötet är centralt för sjuksköterskan. För att kommunikationen ska bli optimal och de inblandade ska förstå varandra krävs det att parterna står på samma grund och talar samma språk. Genom att använda sig av verbal och icke verbal kommunikation får sjuksköterskan möjlighet att se till helheten, patienten kan på så vis få möjlighet att dela med sig av upplevelser av sitt lidande. Den höga arbetsbelastningen på en akutmottagning kan påverka vårdrelationen negativt. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning för att öka kunskapen om vikten av att skapa ett unikt möte.

Bakgrund:Sjuksköterskan ska se och möta patientens lidande och med adekvata omvårdnadsåtgärder lindra så lång det är möjligt. Beröring är en viktig del iomvårdnaden och kan ske i syfte att lindra, trösta, bekräfta och behandlapatienten. Beröring kan ske på många olika sätt varav massage, somomvårdnadsåtgärd är en metod som kan lindra patientens lidande, ochforskning visar att patienter med bland annat smärta kan uppleva att smärtalindras av massage. Många patienter som vårdas inom institutioner lider avlångvarig smärta och det kan skapa konsekvenser som trötthet,nedstämdhet och depression.Syfte:Syftet med litteraturstudien är att beskriva upplevelsen av massage hos patienter med långvarig smärta.Metod:En litteraturstudie där sökningen utfördes i databaserna Cinahl, MEDLINE, Pubmed och AMED. Sökord bestod av massage, long-term pain och chronicpain m.m.

Syftet med denna studie var att belysa hur viktig nutritionen är för patienter med diagnosen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Författarna ville även visa på enkla metoder för sjuksköterskan att bedöma nutritionsstatus för att förebygga malnutrition hos dessa patienter. Denna studie är en systematisk litteraturstudie där författarna använt sig av databaserna ELIN@Dalarna, CINAHL, Blackwell Synergy och SWEMED+ för att söka vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes i olika kombinationer var: COPD, nutrition, malnutrition, undernutritioned, nutritionalstatus, nutritional supplement, BMI, energy expenditure, caring och nursing. Resultatet visade att nutritionen är av central betydelse i behandlingen av KOL patienter där sjuksköterskan har en viktig roll i samarbetet med andra yrkeskategorier såsom läkare, dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad kliniskt verksamma allmän-sjuksköterskor anser att god omvårdnad innebär. Studien är av empirisk kvalitativ art och baseras på fjorton legitimerade sjuksköterskors dagboksanteckningar under en fjortondagarsperiod. Aktuell metod är inspirerad utifrån Flanagans critical incident metod. Materialet från dagboksanteckningarna analyserades och resulterade i fyra överkategorier lindring av patientens smärta, oro och ångest, synliggöra patienten, delaktiggöra patienten samt lyhördhet för patienten..

Bakgrund: Humor är ett begrepp som genom historien tilldelats en rad definitioner och ändamålen med humoranvändning har skiftat under århundraden. Det råder uppfattningar bland både forskare, teoretiker och filosofer om att humor har positiva effekter på människans psykiska och fysiska hälsa. Syfte: Att belysa humor som uttrycksmedel i somatisk hälso- och sjukvård hos vuxna samt att ta reda på om humor har några effekter på patienters välbefinnande. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturstudie med grund i ett beskrivande metasyntestänk, baserad på elva vetenskapliga artiklar. Under analysen urskildes två teman som fick rubrikerna Humor som uttrycksmedel i omvårdnad och Humor- en faktor för patientens välbefinnande.

I arbetet som ambulanssjuksköterska ingår att möta och vårda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men också på en offentlig plats med allmänheten som åskådare. Detta ställer höga krav på ambulanspersonalen då målet är att värna om patientens integritet samtidigt som en god vård ska ges för att uppnå hälsa och välbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vårdas på offentlig plats. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter.

Trots forskning kring faktorer som främjar överlevnad samt den för transplanterade nödvändiga behandlingen mot avstötning, saknas förståelse för den transplanterade patientens upplevelser av och förklaringar till symptom efter en transplantation. Uppsatsen fokuserar på den levertransplanterade patientens symptom i form av kommunikation och meningsskapande 6 månader efter transplantationen.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka innebörden i att vara levertransplanterad med fokus på symptom och meningsskapande, sex månader efter transplantationen. MetodFör studien kommer femton informanter med sex månaders erfarenhet av att vara levertransplanterad att inkluderas. Intervjuer genomförs för analys med fenomenologisk hermeneutisk metod enligt Lindseth och Norberg. I syfte att pröva metoden genomfördes en pilotstudie med två levertransplanterade personer, en man och en kvinna.

Under alla tider har människan förmodat att miljön där den sjuke vårdas är en viktig del för tillfrisknandet. Miljöbegreppet är idag ett av fyra centrala begrepp inom vårdvetenskapen. Samspelet mellan människa, miljö, hälsa och omvårdnad ingår i ett flertal omvårdnadsmodeller. Genom att skaffa kunskap om vårdandets rum och hur det påverkar patientens välbefinnande, kan det skapas vårdrum som har en miljö som är positiv för patienten, närstående och vårdare. I denna studie har jag valt att undersöka hur patienten påverkas av miljön i vårdrummet där denne vårdas.

I Sverige finns ett ökande problem när det gäller missbruket av alkohol och/eller andradroger och det finns ett klart samband mellan missbruk och psykisk ohälsa.Samsjuklighet är av multifaktoriell karaktär och samhällets stigmatisering genererar ettstort lidande och i många fall social utslagning. Sjukvården och socialtjänsten förväntassamarbeta, men samhällets begränsade resurser och bristen på kunskap, gör att patientermed samsjuklighet ofta faller mellan stolarna. Syftet med studien är att undersöka hurpatienter med samsjuklighet upplever vården på en låst missbruksavdelning. Urval: 12-15patienter väljs ut i samråd med en sjuksköterska på en låst missbruksavdelning inomVästra Götalandsregionen. Följande kriterier kommer att tillämpas: 1) de intervjuadeskall vara frivilligt vårdade, 2) ha en uttalad vilja att få berätta om sina upplevelser avvården, 3) ha varit vårdade minst två gånger tidigare.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en av vår tids stora folksjukdomar och antal drabbade ökar för vart år. Sjukdomen kan innebära funktionsnedsättningar som kan få en negativ inverkan på patientens sexuella hälsa. Sexualitet och sexuell hälsa är viktigt för människans livskvalité. Detta är de flesta sjuksköterskor medvetna om, dock är det få som tar sig tid att ta upp ämnet med patienter med diabetes. Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar den sexuella hälsan hos personer med diabetes, samt vilket stöd sjuksköterskan kan ge patienten.

Skuldersmärta är en vanlig orsak till sjukgymnastkontakt och flertalet av dessa patienter får diagnosen subacromiell impingement (SAI). SAI behandlas med bland annat patientutbildning, manuell terapi och träning i form av hemövningar. Dock visar studier att det är vanligt att patienter inte följer sina hemträningsprogram. I behandlingen är det därför viktigt att sjukgymnasten anpassar informationen, gör patienten delaktig och bidrar till patientens motivation. För att kunna möta patientens krav behöver sjukgymnastens behandlingsmetoder utvecklas.

Bakgrund: cancerpatienter med relaterad smärtproblematik blir ett allt vanligare omvårdnadsproblem för sjuksköterskor. Patientens smärta är individuell och drabbar hela individen med fysiologiska, psykologiska, sociala och andliga dimensioner. Även anhöriga till den smärtpåverkade blir drabbad och sjuksköterskan har en betydande roll i att bedöma, lindra och informera angående smärtans uppkomst och lokalisation. En riktig smärtanamnes skall alltid ställas och hjälpmedel användas för att kartlägga den cancerrelaterade smärtan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskaper kring smärtbedömning hos cancerpatienter.

Det finns flera olika tillstånd som kan leda till att en patient får en stomi. En person som får en stomi kan uppleva ett försämrat självförtroende. De kan även uppleva en rädsla för att stomin skall synas under kläderna samt att stomin skall läcka. Det finns forskning om hur patienter upplever sin livssituation, emellertid finns det mer sparsamt med forskning kring hur patienter med stomi upplever vården. Sjuksköterskor som inte är lyhörda inför patientens behov kan orsaka att patienten utsätts för ett onödigt vårdidande.

Trygghet är ett komplext begrepp med relativt bred innebörd, och det är inte självklart vad den enskilde patienten upplever som trygghet. Den forskning som finns gör ändå gällande att tryggheten är viktig för upplevelsen av hälsa. Med tanke på dagens effektiviseringskrav som ställs på sjukvården, där ledtiden ska kortas så långt det är möjligt, finns en uppenbar risk att för patienten värdefull förberedelsetid går förlorad. Mindre tid med kvalificerad personal kan innebära förlust eller reducering av den trygghetskänsla som patienten är i behov av. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi.

Röntgensjuksköterskan hade omvårdnadsansvaret för patientens tillstånd så länge denne befann sig på röntgenavdelningen och skulle förbereda patienten inför undersökningen med den information och det stöd som krävdes. Även moment såsom planering av undersökning, patientomvårdnad, undersökningen i sig, bedömning av undersökningens kvalitet, bildgranskning, underhåll av apparatur samt verksamhetsuppföljning ingick i röntgensjuksköterskans arbete. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva röntgensjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter som genomgår röntgenundersökning med intravenöst kontrastmedel. Artiklarna till studien hittades i databaserna PubMed, Academic Search Elite och Cinahl. Studien baserades på 27 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskat utifrån ett granskningsprotokoll, där de skulle ha kvalitetsnivå medel eller hög.