Bakgrund: Bekräftelse är ett grundläggande mänskligt behov som är viktigt för patienten och har stor betydelse för upplevelsen i mötet med vården. SAUK (Sympati-Accepterande-Upplevelse-Kompetens) modellen är en metod för att värdera bekräftelse i omvårdnad. Syftet: Syftet med uppsatsen var att få förståelse samt ökad kunskap om hur patienten upplever bekräftelse i mötet med vården. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut, dessa var publicerade i Sverige, USA, England, Finland, Norge och Australien, mellan åren 1998-2006. Resultat: Resultatet visade att SAUK-modellens begrepp kunde användas som analysmodell för att undersöka patientens upplevelse av bekräftelse i omvårdnaden.

Arbetsterapeuter som arbetar med patienten i det egna hemmet inom ett större geografisktarbetsområde benämns ofta distriktsarbetsterapeuter (DAT). De har ett holistiskt perspektivoch skapar förutsättningar för patienten att kunna vara så aktiv och självständig som möjligt isitt vardagliga liv utifrån patientens vilja, önskemål och funktions- och aktivitetsförmåga.Patientens hemmiljö är också distriktsarbetsterapeuternas och övrig berörd personalsarbetsmiljö. Enligt arbetsmiljölagen ska förändringar i hemmet ske i samråd med patienten dådet är patienten som bestämmer i sitt eget hem. Detta kan ibland innebära att det inte är enkeltatt skapa en god arbetsmiljö. Syftet med denna studie var att undersökadistriktsarbetsterapeuters upplevelse av sin arbetsmiljö generellt och arbetsmiljön i patientenshem.

Vårdas på en intensivvårdsavdelning och vara allvarligt sjuk är för många en obehaglig upplevelse. Övervakning och behandling av vitala funktioner sker dygnet runt i en miljö som är främmande för patienten. Många patienter har på grund av läkemedel och behandling svårt att kommunicera, vilket kan leda till minnesförlust och hallucinationer. Sjuksköterskan kan som en del i omvårdnaden skriva en dagbok över vårdtiden. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att läsa sin dagbok över vårdtiden på intensivvårdavdelningen och hur det kan påverka patientens återhämtning.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar. En bidragande orsak till detta är att övervikt och inaktivitet blir allt vanligare. Det talas till och med om en diabetespandemi. Sjukdomen går att förhindra genom att göra livsstilsförändringar som kostförändring och regelbunden fysisk aktivitet. Att genomföra livsstilsförändringar är en komplex process som kräver kunskap och motivation hos patienten.

Lidande är en naturlig och oundviklig del av det mänskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vården innebär att lindra lidande. Därmed är det aktuellt att undersöka områdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvårdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvårdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?Vårdlidande?, ?Den vårdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Bakgrund: Fysisk beröring ingår i en stor del av sjuksköterskans vardagliga, patientnära arbetsuppgifter. Upplevelsen av att bli berörd kan härledas till fysiologiska processer såväl som till personlighet och tidigare erfarenheter. Om inte patienters upplevelser av beröring tas i beaktande, finns det risk att sjuksköterskor utför beröring på ett omedvetet och oreflekterat sätt, med följden att patienter känner sig illa behandlade. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans fysiska beröring i daglig omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1977 och 2011.

Bakgrund:dessa avled 11500. Upplevelserna av att drabbas av en akut hjärtinfarkt varieradefrån person till person.upplevelser av att drabbas av akut hjärtinfarkt.som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning. Artiklarnasvetenskaplighet granskades och innehållet analyserades med hjälp avinnehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier.I Sverige drabbades år 2006 39400 personer av akut hjärtinfarkt, avSyfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientersMetod: De vetenskapliga artiklarResultat:hjärtinfarkt påverkade patientens beslut att söka vård. Det stod klart att patientensrelation till dennes anhöriga påverkade patientens hälsa.

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården.

Allt fler människor i samhället dör på sjukhus. Detta gör att sjuksköterskan får ett större ansvarsområde i sin yrkesfunktion i relation till patientens döendeprocess. När patienten kommer till insikt om att livet är på väg att ta slut aktiveras en av de mest grundläggande försvarsmekanismer som människan har, ångest. För att sjuksköterskan skall kunna stödja patienten i upplevelsen av oro och ångest i döendeprocessen är det av betydelse att öka kunskapen inom omvårdnadsvetenskapen. Därför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva patienters upplevelse av oro och ångest i döendeprocessen.

Första mötet med sjukvården sker ofta på en akutmottagning. Det är viktigt att patienten får ett så bra omhändertagande som möjligt för att patienten ska få en positiv erfarenhet av vården. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vårdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vårdaren på en akutmottagning. Studien baserades på en litteraturstudie.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och behandla smärta hos patienter som vårdas postoperativt på en thoraxkirurgisk intensivvårdsavdelning. Fem intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. En kvalitativ tematisk innehållsanalys genomfördes och resulterade i ett tema: 'att göra allt som står i ens makt för att lindra patientens smärta optimalt' och tre kategorier: 'att försöka förstå patientens smärtupplevelse', 'att väga fördelar med smärtlindring mot nackdelar' och 'att mer än patientens smärtupplevelse påverkar smärtbehandlingen'. Resultatet visade att intensivvårdssjuksköterskornas erfarenhet var att en vaken patients beskrivning av sin smärtupplevelse är mest exakt. Det finns beteenden och tecken som signalerar smärta hos sederade patienter.

Bakgrund: Tvång inom den slutna psykiatriska vården är ett komplext ämne. Ofrivillig intagning, tvångsmedicinering, avskiljning och bältesläggning är tvångsåtgärder inom den psykiatriska vården. Dess utförande styrs av lagar och riktlinjer som syftar till att skydda patientens integritet och autonomi. Sjuksköterskans roll vid åtgärderna är att se till att patientens rättigheter tillvaratas samt identifiera patientens omvårdnadsbehov. Vården eftersträvar att patienten i efterhand ska uppleva åtgärderna som acceptabla.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom den slutna psykiatriska vården.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematiska sökningar genomfördes.

Studier visar att många patienter som befinner sig i livets slutskede väljer att få vara hemma och avsluta sina liv bland familjen. Den vård, som dessa patienter får, oavsett var de befinner sig, kallas för palliativ vå rd. För att kunna ge en god omvårdnad i hemmet till patienter som befinner sig i livets slutskede, är det viktigt som sjuksköterska att ta reda på patientens upplevelser om vad som inger trygghet, vilket inte har upp-märksammats tillräckligt. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser av vad som inger trygghet i samband med palliativ vård i det egna hemmet. Vi har gjort en litteraturstudie och utgått från Evans (2003) analysmodell.

I det dagliga omvårdnadsarbetet har undersköterskor och sjuksköterskor ett nära samarbete. Tidigare studier fokuserar ofta på sjuksköterskans eller patientens uppfattning av god omvårdnad. För att kunna tillgodose patientens behov är det viktigt att ta reda på vad undersköterskor anser vara en god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever god omvårdnad på en ortopedavdelning. En kvalitativ analysmetod valdes.

Inom slutenvården används olika typer av termometrar för att bestämma om vuxna patienter har feber eller inte. Feber (förhöjd kroppstemperatur) är svårt att definiera då det mäts och tolkas på olika sätt och från person till person. För att kunna bedöma om patienten har feber bör sjuksköterskan känna till patientens normala kroppstemperatur som påverkas av ett flertal faktorer. Mätning av patientens kroppstemperatur ingår i sjuksköterskans arbetsområde och det är av vikt att sjuksköterskan har kunskap om olika mätmetoder och om hur mätvärdena tolkas.Syftet med studien är att beskriva resultat från kvantitativa studier som undersökt olika mätmetoder för kroppstemperatur. Metoden är en litteraturstudie, deskriptiv utifrån kvantitativ metod.Resultatet visar att oavsett mätmetod (rektal, oral, axillär, tympanisk) finns det en skillnad på minst 3,5 grader Celsius mellan lägsta och högsta uppmätta värde.