Introduktion: När någon i en familj drabbas av en stroke är det inte ovanligt att någon annan i familjen blir anhörigvårdare. Det är inte endast individen som drabbas av en stroke som påverkas utan hela familjen berörs av sjukdomen. Syftet var att belysa anhörigvårdares upplevelser av att vårda en nära anhörig efter en stroke. Metod: Allmän litteraturstudie. Baserad på 11 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna, CINAHL och PubMed.

Ett gott bemötande är viktigt för patientens uppfattning om vården och en viktig del på vägenmot välbefinnande. Bemötande är ett samspel och ett växelspel mellan sjuksköterska ochpatient som bygger på att sjuksköterskan aktivt träder in i patientens livsrum med inlevelseoch kunskap om patientens styrkor och begränsningar bekräftar patienten. Detta för attpatienten ska få förbli en unik person. Syftet med denna uppsats var att belysa hursjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra möjligheter respektive hinder för ett gott bemötandeav patienten inom sjukvården. Metoden utgjordes av fokusgruppintervju.

Denna uppsats behandlar frågeställningarna hur upplever och hanterar sjuksköterskor känslor i sitt arbete samt förekommer det psykologiska konsekvenser vid starka känsloupplevelser? Syftet är att belysa sjuksköterskors egna upplevelser och känslohantering kring deras vardagliga arbete. Vidare diskuteras psykologiska konsekvenser som kan orsakas av starka känsloupplevelser på längre sikt.Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag använder mig av semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna har analyserats utifrån Erving Goffmans teori Det dramaturgiska perspektivet och Arlie Hochschilds teori Känsloarbete. Begrepp som tas upp i analysen är bland annat front- respektive backstage, roll, surface acting och deep acting.

Palliativ vård bedrivs på alla vårdinrättningar i Sverige. Vi ville med denna studie belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan bedömning och värdering av smärta hos patienter som är döende. Vår avsikt var att uppmärksamma hur viktigt det är att sjuksköterskan gör en korrekt bedömning av smärta. Alla patienter förtjänar att dö smärtfria. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta i den palliativa vården.

Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön inverkar på patienters hälsa under sjukhusvistelse. Författarna valde att avgränsa den fysiska vårdmiljön till det som avser den inifrån upplevda byggnadens miljö för medicinsk vård och omvårdnad inom sjukhus. Det vill säga arkitektur, design och estetik, ljus och ljud. I studien användes Florence Nightingales omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Studien var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen (WHO), räknar med att unipolär depression kommer bli allt vanligare och att det år 2020 kommer klassas som det näst största hälsoproblemet i världen. Detta medför att sjuksköterskor kommer att träffa på dessa patienter inom alla vårdenheter. För att kunna utföra omvårdnadsarbetet på ett optimalt sätt behöver sjuksköterskan ha kunskap om patienternas upplevelser av hur det är att drabbas av och leva med en unipolär depression. Syfte: Var att belysa individers upplevelser av hur det är att drabbas av och leva med en unipolär depression. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes.

Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att få dö i sitt eget hem. Vården i hemmet gör att familjen få inta ledarrollen i omvårdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vårda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som användes var litteraturstudie där aktuell forskning inom palliativ vård sammanställdes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering.

Fysisk aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet på recept, (FAR).

Bakgrund: Låg medvetenhet om symtom och komplikationer hos patienter med typ 2-diabetes har identifierats som ett stort problem. Information, motivation och beteende är centrala begrepp för att utbilda patienter i diabeteshantering.Syfte Syftet med denna studie är att belysa omvårdnadsstrategier som visats sig lämpliga i vården av människor med diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes på vetenskapliga artiklar där resultatens likheter och skillnader granskades och jämfördes.Resultat: Tre teman med omvårdnadsstrategier för typ 2 diabetiker identifierades; Motivation och beteendeförändringar, Utbildning och stöd samt Self-management.Diskussion: Diabeteshantering är en process där förändringar krävs. Processen börjar med identifiering av patientens utgångspunkter och följs av lämpliga omvårdnadsåtgärder. Vilken typ av omvårdnadsstrategi som är mest effektiv är svårt att avgöra, men patientens självbestämmande, i samråd med sjuksköterskan ger en indikation på hur diabetes-hanteringen bör fortlöpa.Konklusion: Omvårdnadsstrategier för typ 2 diabetiker följer en process som inleds då patienter blir diagnostiserade. Identifiering av patienters utgångspunkter bör följas upp med en identifiering av patientens omvårdnadsbehov.

Ett aktuellt ämne är frågan om eutanasi. En grundläggande princip inom svensk sjukvård är att sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återupprätta hälsa och att lindra lidande samt att respektera patientens självbestämmande och integritet. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt gällande aktiv dödshjälp i anknytning till obotliga sjukdomar. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter sökning i olika databaser med olika kombinationer av sökord användes slutligen 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, genomlästes, analyserades och presenterades.

BAKGRUND: Studierna visar att våldet har ökat med åren. Riskfaktorer och riskbeteenden har identifierats och orsakerna kan vara flera till att patienten upplever ohälsa. Forskningen inom detta fält har hittills fokuserat på bakomliggande orsaker till patientens aggressiva beteende och bedrivits under många år. Ökade kunskaper om sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård kan bidra till att utveckla omvårdnad anpassad till situationen, i syfte att främja hälsa.SYFTE: Studiens syfte är att utforska sjuksköterskans omvårdnad och upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård.METOD: Litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa studier.RESULTAT: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och 12 underkategorier. Huvudteman som uppkom var;sjuksköterskan i interaktion med patienten, organisatoriska faktorer och personliga faktorer samt underkategorier som handlade om; avledning av hotfulla situationer, personligt utrymme, information och bedömning, gränssättning, riskfaktorer kopplade till aggression, bristande support från chefer, bemanning, personalsäkerhet, erfarenhet och kommunikationsfärdigheter, lojalitet gentemot patienten och arbetet, hopplöshet och besvikelse samt coping.SLUTSATS: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård på olika sätt.

SammanfattningBakgrund: beskriver definition och kriterier, orsaker/risker, prevalens, behandling av övervikt och fetma, tidigare forskning och vårdrelation där synen på övervikt/ fetma och kroppsuppfattning i vårt samhälle framkommer.Syfte: att belysa patienters upplevelser som lider övervikt och fetma. Metod: en litteraturstudie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar varav elva är kvalitativa och två kvantitativa. Innehållsanalys gemomförs enligt Graneheim och Lundman.Resultat: fyra kategorier har framkommit som belyser patientens upplevelse av övervikt och fetma samt hur vården behandlar patienter som lider av detta. Isolering och utanförskap som leder till upplevelser av ensamhet relaterad till hälsotillstånd, begränsad miljö, diskriminering, mobbning vilket skapar lidande. Kroppsuppfattning, kroppsmissnöje och sårbarhet, skildrar omgivningens uppfattningar och attityder om överviktiga och feta människor samt hur det negativt påverkar dessa individers egna uppfattningar, identitet och förmågor.

Bakgrund: Många patienter inom vården drabbas av venösa bensår och det är en orsak till både fysiskt och psykiskt lidande. Läkningstiden är lång och venösa bensår är ofta återkommande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter med venösa bensår uppfattar sitt sjukdomstillstånd Metod: Tio vetenskapliga artiklar med inriktning på patienters upplevelse av att leva med venösa bensår söktes fram. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av relevanta och vedertagna söktermer. Därefter genomfördes en analys av de utvalda artiklarna.