Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det vanligt att avdelningen är låst även för de patienter som vårdas frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Restriktionerna medför en begräsning av patientens autonomi vilken inte kan berättigas mot bakgrund av HSL. För sjuksköterskan som arbetar inom denna tvingande vårdkultur krävs det en medvetenhet om detta för att inte skapa vårdlidande. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter som vårdas frivilligt på en psykiatrisk vårdavdelning upplever autonomi. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av elva studier, både kvalitativa och kvantitativa.

Bakgrund: Hysterektomi definieras som avlägsnande av livmodern via kirurgi. Hysterektomi är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige utförs operationen på i genomsnitt 1 av 10 kvinnor. De vanligaste orsakerna till att utföra hysterektomi är cancer eller för att lindra långvariga sjukdomar som onormal uterin blödning eller bäckensmärta. Hysterektomi leder till att kvinnan förlorar sin fertilitet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått hysterektomi.Metod: I litteraturstudien har 10 kvalitativa empiriska studier granskats och analyserats med inspiration av metasyntes.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur kroniskt beroende av urinkateterisering inverkar på vardagen och hur sjuksköterskan kan stödja denna patientgrupp. Åtta vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter tolkades artiklarna utifrån modifierad innehållstextanalys. Meningsbärande enheter eller begrepp togs ut som subteman som sedan reducerades till att skapa fem huvudteman, upplevelse, accepterande/icke accepterande, kunskap/information, empowerment, livskvalitet. Subteman tilläts ligga kvar för att öka förståelsen för urvalet i resultatet.

Bakgrund:Diabetes mellitus är en av de stora folksjukdomarna. Fysisk inaktivitet, olämplig kost och övervikt är de vanligaste riskfaktorerna. Kostförändring och fysik aktivitet kan sänka glukoshalten i blodet hos patienter med typ 2 diabetes . Sjuksköterskan har en viktig roll i motiveringen av personer med typ 2 diabetes till livsstilsförändringar. Syfte:Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor kan öka motivationen hos patienter med diabetes typ 2 att ändra sin livsstil genom kost och motion.

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för många innebära en upplevelse av att de får en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in på 50-talet har utvecklingen gått framåt och många livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebära både fysiska och psykiska omställningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omställningar kan påverka patientens livsvärld, levda kropp, hälsa och välbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vårdpersonal och närstående ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD är det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det är att leva med detta hjälpmedel.

Föreliggande studies syfte var att beskriva diabetessjuksköterskors inom Primärvården Skaraborg upplevelser vid kostrådgivning till patienter med typ-2 diabetes. Studien undersöker frågor kring diabetessjuksköterskans ansvar, hur de påverkas av andra yrkeskategorier och patienter, svårigheter i att motivera patienten och eventuell diskrepans mellan vårdprogram och egen inställning. Informanterna var sex diabetessjuksköterskor med mångårig arbetslivserfarenhet. Studien var utformad som en kvalitativ intervjustudie. De ljudbandinspelade intervjuerna har transkriberats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnande. Studier har visat att preoperativ information kan ha betydelse då patienten visat mindre ångest, oro och smärta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrån en reviewartikel som belyste området. Resultatet visade studier från åren 1998 och framåt. I dessa studier framkom effekter såsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens välbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vårdförloppet.

Bakgrund: Varje kvart drabbas någon av en hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stark känslomässig upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion som kan hålla i sig långt efter hjärtinfarkten. Det finns få studier gjorda på mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården är smärta. Det är ett symptom vid många sjukdomar vilket påverkar patienternas livskvalitet. Upplevelsen av smärta är subjektiv och ska behandlas då otillräcklig smärtbehandling orsakar lidande hos patienten med potentiella skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Sjuksköterskan har en viktig roll i hanteringen av patienternas smärtbehandling och deras främsta uppgift är att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Bedömning av smärta är väsentligt för att uppnå en god och effektiv smärtbehandling.

Bakgrund:Att drabbas av venösa bensår kan innebära lidande som kan påverka patientens hälsa och livskvalitet. Såren som ofta är svårläkta gör att patienten behöver vård i form av frekventa omläggningar. I denna vårdrelation finns risk att sjuksköterskor endast fokuserar på såren och inte möter patientens unika behov. Syfte: Att utforska hur patientens vardag påverkas av att leva med venösa bensår. Metod: En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar användes som metod och sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycInfo som resulterade i 12 artiklar.

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 30 000 svenskar med hjärtsvikt. Antalet drabbade förväntas öka i samband med en åldrande befolkning. Omhändertagandet av dessa patienter medför höga kostnader, främst inom slutenvården. Hjärtsvikt är i sig ingen sjukdom, utan en benämning på ett sjukdomstillstånd orsakat av annan sjukdom eller en störning av hjärtats funktion. Det innebär att hjärtats pumpförmåga har försämrats, vilket medför att hjärtat inte klarar av att pumpa ut tillräckligt med blod och syre till kroppens vävnader och organ.

Relationen mellan sjusköterska och patient finns alltid med i omvårdnadsarbetet. I bakgrunden definieras begreppet relation och ett historiskt perspektiv på vårdrelationen ges, här beskrivs även de förutsättningar som krävs för en vårdrelation och Travelbees och Martinsens syn på vårdrelationen. Syftet med litteraturstudien var att utifrån sjuksköterskans respektive Patientens upplevelser beskriva vad som utmärker en god vårdrelation. Tretton kvalitativa artiklar analyserades utifrån en induktiv ansats. Det som framkom i resultatet utmärka en god vårdrelation var personliga egenskaper, kompetens, professionellt förhållningssätt och ömsesidighet.

Koronarangiografi används för att visualisera hjärtats kranskärl och diagnostisera eventuella kranskärlsjukdomar. I samband med undersökningen kan en perkutan koronar intervention (PCI) utföras som behandling. Denna undersökning kan orsaka ångest och rädsla hos patienterna, vilket kan ge fysiska symtom såsom ökad hjärtrytm och blodtryck som kan påverka undersökningen och en eventuell intervention negativt. Vid undersökningen har röntgensjuksköterskan främsta ansvaret för omvårdnaden. För att kunna ge mest optimal omvårdnad till patienterna ska röntgensjuksköterskan ha kunskap om bakomliggande orsaker till ångest och rädsla relaterade till koronarangiografi.

Sammanfattning: Många människor dör på en institution av något slag. Dessa människor har rätt att förvänta sig bästa möjliga välbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vårdaren som arbetar inom den palliativa vården ställer detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vårdaren som kan medföra välbefinnande för patienten i den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie.

För den utsatta patienten kan det första mötet med sjukvården ske på akutmottagningen. Det är av största vikt hur sjuksköterskan bemöter patienten i detta skede. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten att känna trygghet och göra sitt bästa för att motverka lidande. I denna litteraturstudie är 14 vetenskapliga artiklar granskade, med syfte att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning. Resultatet visar, delvis, att patienterna är nöjda med bemötandet från sjuksköterskan på akutmottagningen samt att patienten kände sig trygg i detta möte.