Retinitis Pigmentosa (RP) är en ögonsjukdom som leder till blindhet, sjukdomsförloppet varierar från individ till individ och det finns för närvarande ingen botande behandling. Att utveckla en synskada successivt och bli tvungen att anpassa sig efter en ny vardag skapar osäkerhet och ett stort lidande. Hjälpmedel som underlättar vardagen mottages motvilligt och den synskadade förnekar vanligtvis sin situation. Som sjuksköterska är det viktigt att ha förståelse för den synskadades situation och lidande för att kunna skapa en god vårdrelation. Problemet är att det finns lite forskning inom området, vilket leder till upprepade missförstånd och ett vårdlidande för patienten.

I det dagliga omvårdnadsarbetet har undersköterskor och sjuksköterskor ett nära samarbete. Tidigare studier fokuserar ofta på sjuksköterskans eller patientens uppfattning av god omvårdnad. För att kunna tillgodose patientens behov är det viktigt att ta reda på vad undersköterskor anser vara en god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever god omvårdnad på en ortopedavdelning. En kvalitativ analysmetod valdes.

Bakgrund: Patienter som långvarigt behandlas med kvarliggande urinkateter får ofta problem med flödeshinder. En åtgärd som företas vid flödeshinder är spolning av urinkatetern, alternativet är att byta katetern. Otillräckligt vetenskapligt underlag för spolning gör att evidens saknas i frågan. Individuell katetervård rekommenderas. För närvarande saknas till stor del forskning om patienters upplevelse av kateterbehandling.

Inom slutenvården används olika typer av termometrar för att bestämma om vuxna patienter har feber eller inte. Feber (förhöjd kroppstemperatur) är svårt att definiera då det mäts och tolkas på olika sätt och från person till person. För att kunna bedöma om patienten har feber bör sjuksköterskan känna till patientens normala kroppstemperatur som påverkas av ett flertal faktorer. Mätning av patientens kroppstemperatur ingår i sjuksköterskans arbetsområde och det är av vikt att sjuksköterskan har kunskap om olika mätmetoder och om hur mätvärdena tolkas.Syftet med studien är att beskriva resultat från kvantitativa studier som undersökt olika mätmetoder för kroppstemperatur. Metoden är en litteraturstudie, deskriptiv utifrån kvantitativ metod.Resultatet visar att oavsett mätmetod (rektal, oral, axillär, tympanisk) finns det en skillnad på minst 3,5 grader Celsius mellan lägsta och högsta uppmätta värde.

Bakgrund: Som sjuksköterskestudent rustas man inför sitt kommande yrke. En del av utbildningen handlar om att vidga sin världsbild genom att sätta sig in i fenomen som exempelvis lycka för att kunna förstå patientens livsvärld. Lycka visar sig trots sjukdom och lidande vara ett centralt fenomen i patientens värld. Om sjuksköterskestudenter har kunskaper om sin egen livsvärld och förstår upplevelsen om fenomenet lycka möjliggör detta att kunna sätta sig in i patientens livsvärld. Syfte: Att få en djupare förståelse för fenomenet lycka ur sjuksköterskestudenters perspektiv.

Bakgrund: Hög omsättning av patienter och ett högt arbetstempo på en akutmottagning gör det svårt att etablera en relation. Det har visat sig att det tekniska genomförandet går före omvårdnaden. Mötet spelar en central roll för omhändertagandet vilket bör präglas av medmänsklighet, trygghet och omtanke.Även god kommunikation är en förutsättning för god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning.Metod:En allmän litteraturstudie, där vetenskapliga studier sökts i databaser varav 13 stycken valts ut.Studierna granskades, analyserades och resultatet delades in i fyra teman.Resultat: De fyra teman är: Patienters upplevelser av medverkan, upplevelser av information, upplevelser av stöd och upplevelser av miljö. Medverkan påverkades framförallt av av hur vårdpersonal väljer att integrera patienter i vården. Upplevelsen av information handlar om och hur informationen ges till patienter.

Patient delaktighet har fått större uppmärksamhet och författningar har reviderats för att stärka patientens ställning i vården under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvårdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvårdnadsteorier vilka har betydelse för studien såsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet främjades genom att sjuksköterskan kommunicerade på ett individualiserat sätt efter patientens behov.

Bakgrund: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som förkommer hos mellan 40 till 50 procent av den svenska befolkningen. Den kroppsliga förändringen som smärtan innebär påverkar identiteten, kontakten med världen och med andra människor. Att hantera smärtan och livssituationen är en utmaning som olika människor hanterar på olika sätt. Bristen på objektiva tecken bidrar till att stigmatisering av patienter med långvarig smärta förekommer såväl i privata relationer som i vårdrelationer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och hanterar sin livssituation.Metod: För denna litteraturöversikt har elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserats. Artiklarna har relevans för syftet.

Inom den palliativa vården är vanliga symtom smärta och i synnerhet existentiell smärta. Obehandlad existentiell smärta får konsekvenser för graden av patientens lidande. Begreppet ?total pain? har haft stor betydelse för hospicerörelsen och palliativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors omvårdnad av patienter med existentiell smärta inom palliativ vård för att därmed kunna minska patientens lidande.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgå bröstcancer påverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förändringar som inverkar på kvinnans hälsa, kropp, livsvärld och sätt att vara.Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanställts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Att drabbas av bröstcancer påverkar kvinnor känslomässigt och väcker tankar kring livet och framtiden.

Akupunktur är en smärthämmande behandling som härstammar från Kina. Denna studie grundar sig på västerländsk akupunktur, vilken utgår efter vetenskaplig evidens. Akupunkturens effekter förklaras med ett antal fysiologiska verkningsmekanismer. Förutom smärtlindrande mekanismer kan akupunkturen även ge bieffekter samt innebära allvarliga risker. Sjukgymnasten har enligt lag skyldighet att innan behandling informera patienten om behandlingens gång och verkan.

Bakgrund: cancerpatienter med relaterad smärtproblematik blir ett allt vanligare omvårdnadsproblem för sjuksköterskor. Patientens smärta är individuell och drabbar hela individen med fysiologiska, psykologiska, sociala och andliga dimensioner. Även anhöriga till den smärtpåverkade blir drabbad och sjuksköterskan har en betydande roll i att bedöma, lindra och informera angående smärtans uppkomst och lokalisation. En riktig smärtanamnes skall alltid ställas och hjälpmedel användas för att kartlägga den cancerrelaterade smärtan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskaper kring smärtbedömning hos cancerpatienter.

Läkemedelshantering såsom administrering av medicin till patienter är en av de dagliga omvårdnadshandlingarna för en sjuksköterska. För en patient som vårdas under Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) (SFS, 1991:1128) kan upplevelser av att få medicin vara blandade. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete är det viktigt att se patientens unika upplevelser av situationen. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av läkemedelsadministrering då de vårdas under LPT. Metoden är av kvalitativ natur där empirin samlats in med hjälp av intervjuer som har analyserats med manifest innehållsanalys.

AbstraktAtt drabbas av kroniska whiplashassocierade besvär kan innebära olika former av funktionshinder som påverkar patientens livskvalitet. Grad av påverkan i det dagliga livet förefaller vara individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som hade betydelse för kroniska WAD patienters skildring avdet dagliga livet. Metoden bestod i att fjorton artiklar funna via referensdatabasrena Pubmed/Medline och Chinal samt manuella sökningar, sammanställdes och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att; smärta, självkänsla, copingstrategier och yttre omständigheter hade betydelseför patienternas redogörelse av hur det dagliga livet påverkades.

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning.Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehållsanalys.Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården.