Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Schizofreni är en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen påverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det är att leva med schizofreni. Metoden som används var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berättelse och tre självbiografier av människor som själv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nära kontakt med en schizofren patient.

Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes.

Bakgrund: Mötet mellan sjuksköterska och patient har beskrivits som grundläggande isjuksköterskearbetet och är mer välstuderat i andra sjukvårdsmiljöer än hemsjukvården,som är basen för Sveriges sjukvård och engagerar ett stort antal behövande som vårdasav många anställda. Hemmet får allt större betydelse som vårdplats och antalet platserpå sjukhusen blir färre.Syftet var att beskriva sjuksköterskan i hemsjukvårdens upplevelse av mötet medpatienten och dennes närstående i deras eget hem (ordinärt boende).Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklarsystematiskt söktes i olika databaser för att sedan analyseras. Sökningarna resulterade i11 artiklar.Resultatet: Presenteras i tre kategorier som beskriver sjuksköterskans upplevelser:Relationens betydelse i mötet med patient och närstående, förtroende, tillit och respekt imötet samt maktlöshet, frustration och en känsla att inte räcka till.Diskussion: Med kännedom om hur betydelsefull relationen till patienten upplevskänns det angeläget att som sjuksköterska i hemsjukvården arbeta personcentrerat ochatt hela tiden lyssna in patient och närstående och försöka anpassa sig till situationen.7Slutsats: Relationen mellan patient, närstående och sjuksköterska har stor betydelse föroch påverkar alla inblandade parter. Kunskap som är av betydelse för att möta de kravoch förväntningar hemsjukvården kommer ställas inför när allt fler och allt sjukarepersoner kommer behöva hjälp med allt mer avancerade insatser..

Syftet med denna litteraturstudie har varit att beskriva begreppet delaktighet i relation till omvårdnad och lyfta fram vad sjuksköterskan i sitt arbete kan bidra med för att stärka patientens delaktighet och vilka behov patienter har för att känna delaktighet. I litteraturstudien analyserades tolv vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ ansats och detta resulterade i tre kategorier som beskriver sjuksköterskors perspektiv samt tre kategorier ur som beskriver patientens perspektiv. Det framkom i resultatet att sjuksköterskan ska kunna ge relevant information, skapa förtroende och visa respekt för att patienten ska känna sig delaktig. Patienterna behov resulterade i att de behöver kunskap och information om situationen de befinner sig i, att ses som en hel människa och få besluta om sin situation samt att ibland kunna få överlåta sin delaktighet. Resultatet visade också att en ökad delaktighet hos patienter kan leda till ett snabbare tillfrisknande och ökat välbefinnande då de har möjlighet att påverka och delta i de beslut som fattas angående vård och behandling..

Bakgrund: Överrapportering i samband med skiftbyte är ett återkommande arbetsmoment för sjuksköterskan. Många gånger upplevs traditionella rapporteringsmetoder, så som muntlig rapport, som problematiska då de ofta blir fragmenterade och ofullständiga. Bedsiderapportering innebär att rapporten flyttas från expeditionen till patientens sängkant och patienten involveras i dialogen. Orsaken till att metoden implementeras sägs vara att patientdelaktigheten ökar. Syfte: Att bredda kunskapen om effekterna och upplevelsen av bedsiderapportering hos patienter och sjuksköterskor.

Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka tiotusen personer av ett hjärtstopp varav cirka trehundra personer överlever. Ett hjärtstopp påverkar den drabbades liv på olika sätt och det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa personers upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultat: Patienterna drabbades av fysiska förändringar som de på olika sätt försökte hantera.

Runt 5% av världens befolkning drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen innebär att patientens stämningsläge pendlar mellan hypomani eller mani och depression med alla därtill hörande symptom och hinder samt en livslång läkemedelsbehandling. Bipolär sjukdom innebär att i perioder befinna sig i depressionens djupaste mörker för att i andra perioder befinna sig i manins gränslöshet men också den osäkerhet och oförutsägbarhet som pendlingarna mellan de två tillstånden innebär. Bipolär sjukdom medför ett stort lidande och många hinder i vardagen för patienten. Med denna litteraturstudie belyses hur patienten upplever livet med bipolär sjukdom.

Sverige har blivit ett mångkulturellt land vilket innebär att sjuksköterskan möter patienter från olika kulturer som är i behov av palliativ vård. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmåga att hantera svårigheter som kan förekomma vid vård av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vård.Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vård. Metoden som används är en kvalitativ litteraturöversikt grundad på 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vård. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed.Resultatet visar att kommunikation är en viktig del för att kunna erbjuda vård och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. Förståelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation är väsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vård.

Bakgrund: Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) ?r en hj?rtstartare som implementeras hos patienter med h?g risk f?r pl?tslig hj?rtd?d till f?ljd av underliggande hj?rtsjukdomar. Genom kontinuerlig ?vervakning av hj?rtrytmen uppt?cker och behandlar ICD livshotande arytmier genom att leverera elektriska st?tar. Syftet ?r att ?terst?lla en normal hj?rtrytm och d?rigenom f?rhindra pl?tslig hj?rtd?d.

Att möta och vårda patienter med livshotande sjukdomar kan vara en utmanande uppgift framförallt när det handlar om att bemöta patientens existentiella tankar och reaktioner. Då sjuksköterskan är en av dem som arbetar närmast patienten krävs kunskap om patientperspektivet samt förmåga att bemöta dessa människor på ett sätt som kan skapa förutsättningar för välbefinnande. Sådan kunskap och insikt kan erhållas genom att ta del av forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med en livshotande sjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med livshotande sjukdom och behovet av vård. En kvalitativ litteraturstudie ( Axelsson, 2008) har utförts på 12 vetenskapliga artiklar där samtliga varit primärkällor och baserade på patienters upplevelse av olika livshotande tillstånd.

Årligen drabbas ca 18 000 personer i Sverige av en höftfraktur och medelåldern för dessa är 83 år. Av dem som ådragit sig en höftfraktur lider ca 50 % av malnutrition. Detta är ett tillstånd då det råder en obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen och då uppstår det en störning i näringstillståndet. Det finns starka samband med malnutrition och ökad sjuklighet, dödlighet och förlängd vårdtid. Då sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens intag av näring och energi var vårt syfte med studien att ta reda på hur patienten upplever maten och måltidssituationen under sjukhusvistelsen efter operationen av en höftfraktur.

Bakgrund. Sömnproblem är mycket vanligt förekommande i vårt samhälle och ca 24 % av Sveriges befolkning har sömnproblem idag. Sömnen har en fundamental funktion för vår hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Djupsömnen är viktig för fysisk återhämtning och REM sömnen är viktig för psykisk återhämtning. Störningar i dessa kan få allvarliga konsekvenser för hälsan.