Bakgrund:Sjuksköterskors huvudsakliga mål är att respektera patientens integritet och självbestämmande i vården samt att ge omvårdnad så att patienten känner sig trygg. Inom psykiatrisk omvårdnad ska sjuksköterskor dessutom ha fördjupade kunskaper för att främja hälsoresurser hos patienter samt tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Sjuksköterskor betonar behovet att förtydliga målen inom psykiatrisk omvårdnad och enligt Socialstyrelsen behöver den psykiatriska vården förbättras.Syfte:Syftet med studien är att beskriva brister relaterat till sjuksköterskans utförande av omvårdnad inom psykiatrisk vård för att förebygga uppkomsten av vårdlidande hos patienten.Metod:En litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna lästes igenom, analyserades, bearbetades och flera kategorier bildades. Den teoretiska utgångspunkten är begreppet vårdlidande som tagits upp av Katie Eriksson.Resultat:Två huvudkategorier av brister med respektiva subkategorier framkom.

Bakgrund: Delirium är ett vanligt tillstånd hos patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) och kännetecknas av en akut förändring eller variation i patientens mentala status. Tillståndet är mycket underdiagnostiserat, trots vedertagna bedömningsinstrument. Flertalet riskfaktorer är identifierade och innefattar patientens tidigare sjukdomar och levnadsvanor, aktuellt sjukdomstillstånd och den omgivande miljön. Delirium leder till ett lidande för patienten och har även negativa konsekvenser för samhället.Syfte: Att studera vilka omvårdnadsåtgärder som visats vara effektiva för att förebygga delirium och därmed kunna lindra lidande.Metod: Litteraturstudie.Resultat: De omvårdnadsåtgärder som visades kunna förebygga delirium resulterade i tre huvudområden. Inom "Sömn, ljud och ljus" ledde åtgärder som reducerade ljud- och ljusnivåer samt samordning av omvårdnadsåtgärder nattetid till förbättring av patienternas nattsömn och lägre incidens och duration av delirium.

Bakgrund: Den palliativa vården tar sin början då det inte längre finns ett kurativt mål med vårdandet, utan fokus skiftas till att främja patientens livskvalitet och välbefinnande genom att minska lidandet. I en utav Socialstyrelsens fyra hörnstenar om palliativ vård står det beskrivet att även den närstående ska erhålla stöd från sjuksköterskan, både under och efter vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från sjuksköterskan under patientens palliativa vårdskede. Metod: Intervjustudie med en kvalitativ ansats. Informationen inhämtades genom sex stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats palliativt.

Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor är bröstcancer och varje år insjuknar 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Bröstcancerbehandling är olika och innefattar exempelvis kirurgi, strålbehandling och mastektomi. Faktorer som ökar risken för bröstcancer är kön, ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare sjukdomshistoria, sent klimakterium, tidig menstruation. Vid ärftlighet och ökad risk för att drabbas av bröstcancer kan mastektomi göras i profylaktiskt syfte. Mastektomi är en behandling där hela bröstet opereras bort, ibland båda brösten.

Det är välkänt att patienter som genomgår/genomgått strål- och/eller cytostatikabehandlingar mot olika cancersjukdomar upplever förändringar i både smak- och luktsinnet. Hur detta påverkar patientens matintag och måltidsupplevelse i samband med sin sjukhusvistelse var i denna studie av intresse. Sjukhusmåltidens betydelse för patientens tillfrisknande och återhämtning efter behandlingarna är av största vikt. Syftet med denna studie var därför att belysa hur patienter med cancerdiagnos upplever sjukhusmaten samt vilka faktorer som påverkar måltidsupplevelsen.En enkät utformades inom det aktuella området som senare kom att besvaras av 20 patienter (12 män och 8 kvinnor) vid ett större sjukhus i Sverige. Trots de dokumenterade smak- och luktförändringar som upplevs bland många patienter med cancerdiagnos, samt en del av denna studies deltagare, kom författarna fram till att det handlar om relativt enkla åtgärder som skulle få dessa patienter att äta mer samt njuta mer av den mat som serveras.

Patienter som insjuknat i kronisk njurinsufficiens och ska påbörja dialysbehandling står inför ett val som ska komma att påverka hela deras livssituation. Majoriteten av dem som har dialysbehandling har dialys på dialysmottagning där behandlingarna sköts av sjuksköterskor. Vi ville med föreliggande uppsats få mer kunskap om hem hemodialys (hemHD) och syftet var att beskriva patientens upplevelse av hemHD och hur denna behandling påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet i det dagliga livet. Arbetet är en litteraturstudie och resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar från år 1998 till år 2011. Resultatet redovisas i två huvudteman som delats in i vardera fyra subteman relaterade till hälsorelaterad livskvalitet.

Syfte: Att identifiera och beskriva sjuksköterskans kommunikation och bemötande av personer med kognitiv nedsättning, i form av afasi orsakad av stroke. Syftet var även att undersöka vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar som publicerats år 2000-2012 via databaserna PubMed och Cinahl. En metodologisk granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes. Resultat: Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade en påverkan på patientens upplevelse av vården. Det framkom både möjligheter och hinder som påverkade kommunikationen i mötet.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett hjärtstopp upphör hjärtats förmåga att förse kroppen med syresatt blod. Det kritiska läge som patienten befinner sig i kräver snabb behandling. Sjuksköterskans roll inom hjärtstoppsbehandlingen är komplex och kräver god kunskap om behandling. Vid ett hjärtstopp ställs sjuksköterskan inför flera svåra beslut, bland annat om anhöriga ska få möjlighet att närvara eller inte. Vid beslut om behandlingsbegränsning har läkaren huvudansvaret och beslutet skall tas i samråd med patienten.

Den palliativa vården har som mål att utifrån ett helhetsperspektiv stödja patienten så att denne har möjlighet att uppleva välbefinnande livet ut. Att vårdas i det egna hemmet anses vara det bästa alternativet då den bekanta omgivningen bevarar patientens självkänsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas även patientens närstående. När vården bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vården. Denna situation kan vara omvälvande och förändrar närståendes livssituation.

Den palliativa vårdfilosofin härstammar från hospice-rörelsen som tog form i England under 1960-talet. Syftet med den palliativa vården är att människor i livets slutskede ska få uppleva största möjliga livskvalitet. Bakgrunden beskriver den palliativa vårdfilosofin samt definierar begreppen lidande, hälsa, välbefinnande och vårdrelation. Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt och materialet analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien var att belysa de faktorer som ur sjuksköterskans perspektiv dels kan åsamka patienten vårdlidande och dels kan ge patienten välbefinnande i mötet inom palliativ vård.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienternas psykosociala omvårdnads behov vid cancersjukdom. Metoden är en litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ligger till grund. Den teoretiska referensramen är Antonovskys syn på hälsa. Resultatet av denna studie visar på att cancerpatienter behöver Emotionellt stöd, Stärka känslan av hopp och Bibehålla sin livskvalitet. Genom dessa tre teman har det visat sig att patientens KASAM kan stärkas..

Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten.

Varje dag opereras tusentals patienter i Sverige. Många av dessa sövs ner för att deras kroppar ska klara av den påfrestning som operationen innebär. Anestesisjuksköterskan är med från det att patienten anländer till operationssalen tills patienten lämnas på uppvakningsavdelningen. Inför anestesin sker ett preoperativt samtal som är ett informationsutbyte mellan anestesisjuksköterskan och patienten. Det är ett kort möte där anestesisjuksköterskan måste inhämta nödvändig information om patienten och samtidigt göra sitt bästa för att patienten ska vara väl förberedd inför anestesin och kunna somna utan frågor och funderingar.

Under våra fältstudiedagar tyckte vi oss kunna se att patienter ofta kan vara orolig då vi som anestesisjuksköterskor möter dem på operation. Framförallt när patienten väl har kommit till operation och snart ska få sin anestesi. Som det ser ut idag är det på operation anestesisjuksköterskor möter sin patient för första gången, alltså i patientens intraoperativa fas. Detta beror oftast på att det inte finns tid eller ges någon möjlighet att ha något pre- eller postoperativt möte. Under denna korta tid skapa en relation med patienten och dämpa eventuell oro samtidigt som verksamheten idag har en tendens till att vilja effektivisera bort en del av denna viktiga och redan korta tid.

Personal i hälso- och sjukvård är ålagda att arbeta för att vården skall vara av god kvalitet. Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av vårdkvalitet och omvårdnadskvalitet. Därför är det av vikt att beskriva patienternas upplevelse av omvårdnad av god kvalitet. Genom att använda livsvärldsperspektiv kan patientens upplevelse av god omvårdnadskvalitet fångas. För att beskriva omvårdnad av god kvalitet har en analys av tio kvalitativa studier genomförts.