Många patienter vårdas varje år på sjukhus. Vårdtiden innebär en stor omställning för patienten eftersom den bidrar till en förändrad situation där patienten kan uppleva bristfällig kontroll över det privata. Det är en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att behandla patientens sjukdom och samtidigt i omvårdnaden arbeta för att patientens personliga sfär bibehålls. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens per¬sonliga sfär i omvårdnaden under vårdtiden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 14 veten¬skapliga artiklar.

Sjustegsmodellen är väl känd inom beteendemedicinsk sjukgymnastik och kännetecknas av ett samarbete mellan sjukgymnast och patient för att uppnå högt prioriterade mål. Att dosera efter patientens förutsättningar är av stor vikt för att uppnå god behandlingsföljsamhet. Tilltro till den egna förmågan, Self-Efficacy (SE), är då en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Bedömningen av en annan individs hälsa antas vara komplex, då studier har visat att sjukgymnastens uppfattning om problematiken ofta skiljer sig från patientens. En studie visade att sjukgymnasten tenderade att överskatta patientens smärta, medan en annan visade att hon underskattade de interpersonella problemen.

Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv helhetsvård, där patientens omvårdnad ska vara i centrum. Sjuksköterskans kunskap om palliativ vård är grundläggande för att det ska bli en bra vårdsituation. En av sjuksköterskans huvuduppgifter var att bidra till att patienten fick en bra livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att bevara den vuxna patientens livskvalitet inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smärta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smärta och att VAS inte används i tillräcklig utsträckning vid smärtskattning. Många erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer på sin intuitiva känsla om patientens smärta än på vad patienten säger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frågeformulär skatta 44 patienters postoperativa smärta utifrån en beteenderelaterad skala och fysiologiska parametrar. Detta värde jämfördes med patientens egenskattade VAS/NRS.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv helhetsvård, där patientens omvårdnad ska vara i centrum. Sjuksköterskans kunskap om palliativ vård är grundläggande för att det ska bli en bra vårdsituation. En av sjuksköterskans huvuduppgifter var att bidra till att patienten fick en bra livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att bevara den vuxna patientens livskvalitet inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvårdnad.

Bakgrund: Traditionellt kännetecknas sjukhusmiljön av sterila och avidentifierade miljöer därdet biomedicinska synsättet på patienten som ett objekt har påverkat utformningen av dessamiljöer. Den fysiska vårdmiljön på sjukhusen kan antas påverka patientens välbefinnande ochhälsa. Då vårdmiljön utgör ett av sjuksköterskans kompetensområden åligger det denna attskaffa sig kunskaper kring hur vårdmiljön påverkar patientens välbefinnande. Detta för attkunna reflektera över, motivera samt medverka till att utveckla en god vårdmiljö och värna omde estetiska aspekterna i vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 17vetenskapliga artiklar som grund.

Since the 1990s, when the number of transnational companies increased, it has created challenges regarding the responsibility of human rights. As a response to these challenges the United Nations Human Rights Council (UNHRC) unanimously endorsed the new policy UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP) in 2011. UNGP does not have the status av international law, yet simply as guidelines and its implementation is based on good will and voluntary efforts. Now, 10 years later, this study aims to get understanding regarding if UNGP is considered as norm by the Swedish Government, Volvo and Gothenburg Municipality. The material of the study consists of sustainability reports, annual reports and governmental documents with focus on human rights in relation to business published between the year of 2011, when UNGP was endorsed, until 2020.

Patienter med smärta är det vanligaste problemet sjukvårdspersonalen möter inom akutsjukvården.  Att bemöta patientens smärta är en grundläggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vården. Vårdaren behöver utföra en professionell bedömning av patientens smärta för att utifrån smärtanalysen göra sitt bästa för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förändrad hälsa och välbefinnande. Syftet var att sammanställa tidigare forskning om prehospital smärtbedömning och beslut om smärtomhändertagande. Metoden som användes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom två teman och åtta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smärta och att värdera patientens smärta inför beslut om smärtomhändertagande. Utifrån patientens beskrivning och smärtbedömningen som består av smärtskattning, fysiologiska och fysiska förändringar, värderas patientens smärta i relation till vårdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten.

Bakgrund: En omgivning som människor är tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stärker den psykiska och fysiska hälsan. Frisk luft, utsikt, omväxlande färger, en vacker blomma och en bild på väggen att betrakta är några exempel på viktiga faktorer i sjukvårdsmiljön. Vårdvistelsen ska inte innebära att patienten skiljs från sina intressen. Han eller hon måste ha något att se fram emot, något att glädjas åt under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön på vårdrummet påverkar patientens upplevda hälsa.

Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska inom den palliativa vården är betydelsefull och präglas av lindrande åtgärder där det ömsesidiga målet att förbättra livskvaliteten för patienten står i fokus. Sjuksköterskan behöver både kunskap och personliga egenskaper för att känna sig bekväm i rollen och för att få förståelse för patientens upplevelser..

Patienter med smärta är det vanligaste problemet sjukvårdspersonalen möter inom akutsjukvården.  Att bemöta patientens smärta är en grundläggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vården. Vårdaren behöver utföra en professionell bedömning av patientens smärta för att utifrån smärtanalysen göra sitt bästa för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förändrad hälsa och välbefinnande. Syftet var att sammanställa tidigare forskning om prehospital smärtbedömning och beslut om smärtomhändertagande. Metoden som användes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom två teman och åtta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smärta och att värdera patientens smärta inför beslut om smärtomhändertagande. Utifrån patientens beskrivning och smärtbedömningen som består av smärtskattning, fysiologiska och fysiska förändringar, värderas patientens smärta i relation till vårdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten.