Ledarrollen kan vara svår och innebära hög arbetsbelastning eftersom det innefattar att sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnadsarbetet. Detta innebär att se till patientens bästa och samtidigt kunna prioritera, samordna och ta viktiga beslut som rör patientens omvårdnad och som skall efterföljas av hemsjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av att leda omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner intervjuades.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta. Syftet: Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi.

I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation är en process som både sändare och mottagare deltar i och omfattar såväl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa känslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan använda språket. När det finns en brist i förståelsen mellan patient och vårdare kan detta påverka relationen mellan vårdare och patient och därmed också vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vårdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrån vårdare och patient perspektiv.

Bakgrund: Kronisk smärta är idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det innebär att det ställs höga krav på vårdpersonalens förmåga att hantera dessa möten så att individen känner tilltro till vården. Kommunikation är en förutsättning för en relation och att få personen att känna sig delaktig i sin vård. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ litteraturstudie.

Syfte: Syftet med studien var att belysa strokedrabbade patienters upplevelser avätsvårigheter. Bakgrund: Varje år insjuknar ca 33 000 personer i stroke i Sverige. Omkring hälften av dessa upplever ätsvårigheter. Ätsvårigheter definieras som svårigheter som, ensamma eller tillsammans, inverkar negativt på förberedelsen och intagandet av mat och dryck. Metod: Detta är en litteraturstudie med artiklar hämtade från tre olika databaser: PsycInfo, Cinahl och Pubmed.

Introduktion: Forskning kring omvårdnadsteori har ända sedan Florence Nightingales tid varit aktuell. Utvecklingen har resulterat i många olika riktningar. Syfte: I denna uppsats var vi intresserade av att belysa aktuell forskning av omvårdnadsteoretiska strukturer och vilka tillämpningsmöjligheter samt vilka effekter/konsekvenser dessa kan ha för omvårdnadsinnehållet inom perioperativ omvårdnad.Metod: Genomgång gjordes av vetenskapliga artiklar vilka söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl tillika relative links samt genom manuell sökning. Metoden för artikelanalys har präglats av den hermeneutiska spiralen. Resultat: Fyra olika kategorier av perioperativ omvårdnadsteoretisk struktur ur tre olika perspektiv utkristalliserades.

Att leva med långvarig smärta är påfrestande och innebär ofta ett stort personligt lidande för den drabbade. Smärtan är subjektiv och multidimensionell, vilket gör den svår att förstå och hantera. En av förutsättningarna för en effektiv smärthantering är att vårdpersonalen inte har några fördomar eller förutfattade meningar, som färgar omvårdnadshandlingarna negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals attitydertill patienten med långvarig smärta i rörelseapparaten samt smärtpatientens upplevelser av omvårdnaden. Resultet baseras på 11 vetenskapliga artiklar, och presenteras i fem teman: kommunikation, bekräftelse av smärtupplevelsen, förväntningar på smärta och smärthantering, kunskap och teamarbetet runt smärtpatienten.

Vårdmiljöer som patienter möter kan upplevas välkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en känsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen på olika sätt och vårdmiljöns utformning kan ha betydelse för känslan av välbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vårdmiljön på sjukhus som kan påverka patienters upplevelse av välbefinnande. Vi har använt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar använts som svarar på syftet och fokus har varit ett patientperspektiv.

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som bekräftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vården bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mångprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till närstående. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskan, inte minst vad gäller kommunikativa färdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie.

Bemötandet av patienter i livets slutskede ställer stora krav på vårdaren. Egenskaper som kan hjälpa oss som vårdare i vårt möte med döende patienter är en god självkännedom, självreflektion, empatisk förmåga samt såväl fackkunskap men även kunskap om patientens psykologiska och sociala förhållanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som är av betydelse mellan vårdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie där sökningen i databasen utfördes för att få fram vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes på biblioteket.

Bakgrund: Kärnan i omvårdnaden består av mötet mellan sjuksköterska och patient, där patienten görs delaktig. För att kunna mötas krävs en god kommunikation. I vården av en patient med ett annat modersmål kan språket bli en barriär, vilket kan överbryggas med hjälp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmål. Metod: Metoden som användes var en litteraturbaserad studie, där 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Postpartumdepression är den vanligaste psykiska störningen efter förlossning och den drabbaromkring 13 % av alla kvinnor som föder barn. Majoriteten av dessa depressioner är av lättareslag och läker ut spontant inom 3-6 månader. Kronisk depression hos nyblivna mammor kanstöra det viktiga samspelet mellan mor och barn. Forskning om hjärnan pekar på vikten av dettidiga samspelet för spädbarnets känslomässiga utveckling på lång sikt. Det är således viktigtatt upptäcka och behandla depression efter förlossning.

En vårdfilosofi kan fungera som en grund för hur man ska handla och en förklaring till varför man har handlat som man har. Studien syftar till att beskriva en personcentrerad vårdfilosofi och hur den kommer till uttryck i demensvård. I denna studie har kvalitativa studier av demensvård med ett personcentrerat perspektiv analyserats för att öka förståelsen för hur denna vård upplevs av patienterna och hur den uttrycks i vården.På grund av att patienter med demenssjukdom är extremt sårbara och beroende av andra för sitt välbefinnande är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård.Det som är återkommande i resultatet av studien är synen på patienten som en person. Att bli sedd som en person och inte som en sak eller diagnos ger mening åt livet och möjlighet till att uppleva välbefinnande.Personcentrerad vård inom demensvård innebär att bekräfta patienten, vara närvarande i mötet, lyssna till och försöka tolka patientens berättelse, ge patienten frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation, hjälpa patienten att bevara sina relationer och underlätta eller kompensera för personens förlorade förmågor..

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten.

I industrialiserade länder är hjärt- och kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 40 år. Hjärt- och kärlforskning har genom tiderna mest bedrivits utifrån män. Forskningen har uppenbarat skillnader mellan hur män och kvinnor upplever en hjärtinfarkt och det behövs mer undersökningar utifrån kvinnors perspektiv av hälsa och välbefinnande efter en hjärtinfarkt. Syftet med det här litteraturbaserade arbetet är att sammanställa och belysa kvinnors upplevelse av hälsa och välbefinnande tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med utgångspunkt från 12 kvalitativa artiklar.