Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys.

Palliativ vård innebär vård i livets slutskede där sjukdomen inte längre går att bota. För att uppnå god omvårdnad inom palliativ vård behöver vårdpersonalen inneha kunskap om hur man lindrar den döende patientens smärtor, både de fysiska och de psykiska. Omvårdnadens mål är att främja hälsa, minska lidande och ge patienten ett värdigt slut. Vård av döende patienter är speciellt svårt eftersom de ofta visar starka känslor som sjuksköterskor behöver kunna hantera på ett bra sätt för att lidandet ska kunna lindras. Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård.

Underbehandlad smärta fortsätter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvårdnaden. Patienternas smärtupplevelse....

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande bekymmer som medför hälsoproblem. En av de vanligaste orsakerna är ohälsosamma levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet. För att hindra den negativa utvecklingen behövs livsstilsförändring. Därför är distriktssköterskans stöd och vägledning viktigt i arbetet med dessa patienter för att kunna få dem att bli motiverade. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors uppfattningar om vad som motiverar patienter med övervikt eller fetma till livsstilsförändring.

Äldre över 65 år och läkemedel är ett komplext område och det är många faktorer som ingår och spelar in om läkemedelsbehandlingen kommer att vara av god kvalitet. Följsamheten bland äldre patienter är 50 procent och detta beror bland annat på okunskap, bristande information från vården samt kognitiva nedsättningar. Att vara behandlad med många läkemedel kan skapa en upplevelse av ohälsa och lidande hos den äldre patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan försöker skapa en vårdrelation där patienten kan känna sig avslappnad samt känna tillit. Därmed kan sjuksköterskan finnas där som ett stöd för patienten och sträva mot att hjälpa patienten att uppleva hälsa.

Isolering, bältning och tvångsmedicinering är exempel på tvångsåtgärder som förekommer inom psykiatrin världen över. Sjuksköterskor möter patienter som tvångsvårdas, och ansvarar för att skapa relationer med dem. Mötet innebär en komplexitet, eftersom sjuksköterskans uppgift är att individanpassa vården och att bevara patientens autonomi, samtidigt som hen är skyldig att väga patientens önskemål mot läkarens ordinationer, lagtexter och avdelningens säkerhet. Förutom detta etiska dilemma finns även risk för att sjuksköterskan utsätts för våld. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas upplevelse av att arbeta med tvångsåtgärder.

Munnen är en viktig del av kroppen, men trots det så blir den lätt skild från övriga kroppen och placerad i en egen kategori. Komplikationer kan uppstå om inte munvården sköts och därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om munhälsa. Hur människor uppfattar sin munhälsa är individuellt och kan ge bra underlag i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans och patientens syn på munhälsa och dess påverkan på välbefinnandet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie och 13 artiklar användes till resultatet.

Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta är ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv påverkas negativt av smärtan. Det finns en korrelation mellan långvarig smärta och psykisk ohälsa som till exempel nedstämdhet, oro och ångest. Med ett biopsykosocialt synsätt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell rehabilitering är fördelaktig.Syfte: Undersöka vilka tankar och förväntningar patienter med långvarig smärta har inför och under rehabilitering.Metod: Examensarbetet är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts för att beskriva patienters tankar och förväntningar inför och under rehabilitering.Resultat: Studiernas deltagare upplevde psykosociala faktorer som oro och rädsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen på allvar upplevs också som viktiga faktorer.

Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas främst med egenvård som ändrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försämrad blodcirkulation, svårläkta sår och ögonbottenförändringar. För att klara egenvården krävs att personen med diabetes är självständig men ändå känner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv attityd när motivationen brister. Dorothea Orem förespråkar varje individs förmåga till självläkning genom egenvård och motivation till att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande.

Inledning: Diabetessjukdomen har de senaste decennierna ökat lavinartat världen över och kommer att fortsätta så om man inte lyckas med preventionsarbetet. Det handlar till stor del om att förändra sin livsstil och leva så som alla borde. Bakgrund: Diabetes är en av Sveriges största folksjukdomar och man räknar med att minst 350 00 svenskar lider av diabetes typ två. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat övervikt, felaktig kost, inaktivitet och ärftlighet. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer framförallt på kroppens kapillärer.

Sjuksköterskor möter dagligen genom sitt arbete människor som är i behov av vård. Uppgifterna kan variera från att lägga om ett sår till att sätta in en KAD. Uppgifterna genomförs enligt en fastslagen mall som är lika för alla. Endast ca 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige är män. Är patientens syn på en manlig respektive kvinnlig sjuksköterska olika? Syftet med denna studie var således att undersöka uppfattningar och erfarenheter i mötet mellan den manliga sjuksköterskan och patienten i intima omvårdnadssituationer.

Syftet med denna studie var att undersöka patientens upplevelse av smärta efter gynekologisk operation. Studien avsåg även att undersöka patientens inställning till alternativa smärtlindringsmetoder. Metoden var en intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Sex patienter från en postoperativ gynekologisk avdelning intervjuades. Materialet analyserades med en innehållsanalytisk ansats och resulterade i fem huvudkategorier: Fysisk smärta och oro, tidigare erfarenheters påverkan, betydelsen av preoperativa förberedelser, sjukhusvistelsens påverkan och inställningen till alternativa smärtlindringsmetoder.

AbstraktPatienter läggs in på intensivvårdsavdelning (IVA) i samband med plötslig sjukdom eller trauma. Det är för närstående en chockerande och skrämmande upplevelse kantad av oro och rädsla för patientens liv. IVA-sjuksköterskorna har till uppgift att bistå och stödja närstående. Syftet var att genom litteraturöversikt belysa behov och upplevelser hos närstående till patient som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar publicerade år 2000-2010.

Bemötande har en stor betydelse för patientens upplevelse av god vård. Alla har rätt till god vård samt att vården ska bygga på respekt för patientens integritet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av bemötande på akutmottagningen. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: Att vilja veta och vara delaktig; att känna maktlöshet och inte bli tagen på allvar; att vänta länge och inte bli sedd; att bli omhändertagen och få stöd av personalen gav trygghet. Resultatet visade brister på information och kommunikation mellan personal och patienter samt behov av att få veta vad som händer.