Distriktssköterskan ska bedriva hälsofrämjande arbete både på individ, grupp- och samhällsnivå. Hälsosamtalet kan vara en del av distriktssköterskans arbetsuppgift för att nå fram till patienten med hälsoinformation. Syftet med vår studie är att undersöka patientens erfarenheter av hälsosamtalet. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att intervjua sex patienter, som deltagit i planerade hälsosamtal på vårdcentral. Intervjuerna spelades in på band och texten skrevs ut ordagrant av författarna.

I Sverige drabbas varje år omkring 15 000 personer av hjärtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 på sjukhus. Av de hjärtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rädda endast omkring 500. Av de som får ett hjärtstopp på sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv på livet och kan ses som en transition från frisk till sjuk där en individs livsvärld och livskvalitet påverkas.

Litteraturstudie om patientens upplevelse och hantering av att ha sjukdomen samt sjuksköterskans roll..

Bakgrund: Att opereras sätter patienten i en utsatt situation där personliga och kroppsliga gränser överskrids. Då patienten sövs har hon ännu mindre kontroll över vad som sker och den perioperativa sjuksköterskan blir den som måste bevara hennes värdighet och integritet. På flera intensivvårdsavdelningar kommunicerar personalen med den sövda patienten då de utgår ifrån att hon kan höra och minnas det som sägs även under anestesi. Detta synsätt är till synes inte lika utbrett inom operationsvården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur de upprätthåller den sövda patientens integritet och värdighet.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar.

Bakgrund: Inom psykiatrin utsätts patienter för olika sorters tvång. Tvång i sin tur kan leda till lidande. Kan man genom att analysera tidigare forskning på området tvång belysa hur patienten upplever tvång, så har det skapats en god grund för ökad förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av tvång inom psykiatrisk vård. Metod: Systematisk litteraturstudie.

Introduktion. Arbetet på en akutmottagning präglas av korta möten och samtal. I dessa korta möten skall patienten kunna förmedla och sjuksköterskan uppfatta det som är orsaken till patientens besök på akutmottagningen. Bakgrund. Akutmottagnings verksamheten har under senare år förändrats från att ta emot svårt sjuka eller traumatiserade patienter till att ta emot mer blandat patientklientel.

Lidande utgör ett hot mot hela människan som ej kan undflys. Patientens lidande påverkar vårdaren. Det skapar ett eget lidande i sjuksköterskan som inte kan lindra patientens lidande eller till och med orsakar ytterligare lidande. Också anhörigas lidande påverkar intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor upplevde att vårda patienter med svårt lidande.

Bakgrund: Fysisk beröring är ett grundläggande behov hos människan och är en central del i omvårdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. I omvårdnaden skapar beröringen ett humant sätt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Den ökade invandringen till Sverige har gjort att landet idag är ett mångkulturellt samhälle. Sjuksköterskan möter ofta patienter från andra kulturer. Dessa möten kan många gånger beskrivas i form av negativa vårderfarenheter för patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möte med patienter från andra kulturer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar.

Akut förvirringstillstånd hos äldre patienter efter genomgången höftkirurgi är en vanligt förekommande postoperativ komplikation. Den äldre patientens upplevelse av förvirringstillståndet beskrivs som att pendla mellan verklighet och overklighet, utan att ha kontroll över sin situation. Personalens omvårdnadsinsatser och omvårdnadsmiljön kring patienten har betydelse för förvirringstillståndets varaktighet. Syftet med den aktuella studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som personalen utförde samt patientens reaktion på utförda omvårdnadsåtgärder på den postoperativa avdelningen. Studien var kvalitativ och bygger på sex observationer.

Bakgrund: Hypertoni är ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige idag. Grunden i behandlingen är fysisk aktivitet. 2001 infördes Fysisk aktivitet på Recept (FaR) som metod för att minska fysisk inaktivitet. Distriktssköterskor inom primärvården är de som förväntas ta en stor del av ansvaret i det preventiva och hälsofrämjande arbetet. Det är ofta de som möter patienterna med hypertoni för uppföljning av blodtrycket.

Inledning Relationen mellan sjuksköterska och patient är grundstenen för att utföra omvårdnadsarbete. Patientens medbestämmande rätt och engagering i sin vård är bra förutsättningar för patientens autonomi. Psykiatrisjuksköterskan genom sitt lyssnande, och tillgänglighet kan skapa en terapeutisk allians samt främja patientens behov av stöd och hjälp. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka psykiatrisjuksköterskans uppfattning om samtalets betydelse för att utveckla ett partnerskap mellan vårdare och person som vårdas inom rättspsykiatrisk vård. MetodUrvalet bestod av psykiatrisjuksköterskor som arbetat på olika rehabiliterings avdelningar inom rättspsykiatri.

Bakgrund: Sjuksköterskan har enligt kompetensbeskrivningen och ICN:s etiska kod ett ansvar att förespråka patienten. Begreppet advocacy myntades i USA under 1970-talet och sedan dess har begreppet diskuterats i litteraturen. Advocacy innebär att sjuksköterskan ska kunna uttyda patientens önskemål, kommunicera med patient och närstående, försäkra sig om patientens säkerhet, respektera och beskydda patientens rättigheter och tala samt agera på uppdrag av patienten.Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskan i rollen som patientens förespråkare. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar, varav tio kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Författarna fann i det analyserade materialet, fyra huvudfaktorer som på olika sätt påverkade sjuksköterskan i rollen som förespråkare.

På grund av fasta upplevs subjektiva obehagskänslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens påverkan på patientens välbefinnande och återhämtning i samband med operation. Syftet var även att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vårdpersonal. Utifrån syftet uppkom tre frågeställningar: påverkar kolhydrattillförsel/fasta välbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta någon betydelse för återhämtningen och sjukhusvistelsens längd och hur efterföljs nu gällande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor påverkan på patientens välbefinnande i samband med operation och detta påverkar även återhämtningen preoperativt och därmed även sjukhusvistelsens längd.