Kunskap om den palliativa vården behövs för att kunna tillfredsställa den döende patientens behov. I sjuksköterskans yrkesroll ingår att främja patientens hälsa och se till att patienten upplever bästa möjliga välbefinnande vid livets slut. Den palliativa vården innebär bland annat att sjuksköterskan utmanas i vårdandet av patienters döendeprocesser. Syftet är att beskriva vad som påverkar sjuksköterskan i sitt vårdande av patienter vid livets slut. Axelssons analysmetod bearbetar både likheter och skillnader i resultatet av studier.

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter medpsykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande ideras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck ochvarför.Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende.Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutiskfenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördesmed hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien.Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektivstrategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjortontillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär,Kommunikation, Att vara aktiv ochHopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt somgenomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade ibegreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.

Bakgrund: Pupillövervakning är en del i den neurologiska bedömningen med hög relevans för neurokirurgiska intensivvårdspatienter. Den finns även beskriven som del i smärt- och sederingsövervakning. Syfte: Att undersöka hur specialistsjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård använder sig av pupillövervakning i sitt arbete. Metod: Studien utfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex sjuksköterskor verksamma inom neurokirurgisk intensivvård intervjuades.

I dagens Sverige blir vårdtider på sjukhus allt kortare. En studie i Stockholm 2007 visar att 25 % av samtliga patienter blir aktuella för vård- och omsorgsplanering inom äldreomsorgen. Det finns ett behov av att förbättra patientens delaktighet i vård- och omsorgsplaneringen då tidigare forskning visar att den varit låg. Vi anser det viktigt att beskriva kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv av att delta i vård- och omsorgsplanering. Genom att kartlägga deras upplevelser och erfarenheter av vård- och omsorgsplanering kan kunskaper erhållas så att vård- och omsorgsplanering kan förbättras.

Bakgrund: Patienter med Alzheimers sjukdom har laglig rätt att vara delaktig i beslut om planering och genomförande av omvårdnadshandlingar. När patienten själv inte kan föra fram egna åsikter har närstående en central roll i dialog med sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Vid Alzheimers sjukdom får dock patienter och närstående inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vård. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att belysa hur kommunikation kan hindra patientens och närståendes delaktighet vid Alzheimers sjukdom. Metod: Litteraturöversikt som baseras på tio vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ och två med kvantitativ metod, som alla fokuserade på patienters och närståendes upplevelser av kommunikation i vårdsituationen.

Bakgrund: Den palliativa vården riktar sig till människor som befinner sig i livets slutskede och syftar till att tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov. Inom denna vårdkontext är värdighet ett centralt begrepp som anses bidra till en god omvårdnad. Värdighet är en rättighet för patienten och kan kränkas eller främjas beroende på sjuksköterskans handlingar och beteende.                                                                                              Syfte: Syftet är att beskriva vilka vårdhandlingar som kan tillämpas för att främja patientens värdighet i den palliativa vården utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.                                                                                                                                                    Metod: Kvalitativ litteraturstudie som baserats på åtta vårdvetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner som Methicillin Resistent Staphylococcus Aureus, MRSA, ökar. Bakterien är komplicerad att avlägsna och idag är MRSA ett av de största vårdhygieniska problemen internationellt. Vid vård av personer som bär på MRSA krävs särskilda rutiner, såsom isoleringsvård och skyddskläder.Syfte: Att belysa personers upplevelser av att bära på MRSA i en vårdkontext.Metod: En litteraturstudie av åtta stycken kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades och sammanställdes med en beskrivande metasyntes, enligt Friberg (2012).Resultat: Tre teman tydliggjordes: ?Rutinernas inverkan på patientens upplevelse av vården?,? Patientens upplevelse av mötet med vårdpersonalen.? och ? Patientens känslomässiga upplevelse av att vara infekterad med MRSA?.

Bakgrund: En sjuksköterska inom rättspsykiatrin ska kunna se patienten bakom brottet, ha modet att finnas kvar i alla situationer och ha ett förhållningssätt präglat av synen på alla människors lika värde. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja patientens välbefinnande genom att förmedla trygghet och tillit i vårdrelationen under patientens vårdtid. Vårdrelationen är kärnan i vårdprocessen och grunden i vårdandet. För en god vårdrelation behövs en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskan behöver ha förmågan att uttrycka sig så att det skapar förtroende för att patienten ska känna tillit till henne.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Enligt lagar och förordningar, omvårdnadsteorier och etiska förhållningsregler ska hälso- sjukvården ge god omvårdnad till alla patienter och den ska utgå från den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte är att belysa innebörden av god omvårdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes åtta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som använts utgår från Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förståelse som yttersta mål.

Tidigare studier visar på en dålig följsamhet till kompressionsbehandling efter sårläkning med en ökad risk för recidivsår. Recidivsår får stora konsekvenser för patientens välbefinnande och ger även en ökad belastning och ekonomiska konsekvenser för sjukvården. Det är viktigt att få patienten medverkande i sin kompressionsbehandling eftersom detta ökar patientens följsamhet till behandlingen. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att medverka till ökad följsamhet till kompressionsbehandling med kompressionsstrumpor hos patienter med läkta venösa bensår. En kvalitativ strategi med induktiv ansats valdes.

Bakgrund: En stor del av alla patienter opereras idag dagkirurgiskt vilket innebär att operation och utskrivning sker samma dag. Patienterna vistas därför allt kortare tid på sjukhuset vilket innebär att mötena mellan sjuksköterska och patient också blir korta. Det är den perioperativa sjuksköterskans ansvar att ge en god omvårdnad till den dagkirurgiska patienten för att han/hon ska känna sig trygg, delaktig och välinformerad. För att kunna utveckla och förbättra den perioperativa omvårdnaden är det viktigt att få ta del av patientens upplevelse av denna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av den perioperativa omvårdnaden i samband med ett dagkirurgiskt ingrepp vid en öron- näs och hals klinik. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med sex patienter.

Bakgrund: Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas.

Bakgrund: I Sverige diagnostiserades 54 000 maligna cancerfall år 2009, och cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna. Att insjukna i cancer innebär en förändring i tillvaron och att livet hotas, då är hopp en viktig del i människans liv. Hopp påverkar viljan att leva och är en väsentlig drivkraft för att kunna hantera och acceptera sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa strategier som påverkar cancerpatienters hopp. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.