Bemötandet är en viktig del inom vården och sjuksköterskans bemötande av patienten kan vara det som han minns bäst av mötet. Bemötandet har en central roll i sjuksköterska-patientrelationen oberoende av vilket hälsoproblem som leder till att patienten söker vård. Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för hur patienten upplever sjuksköterskans bemötande i det vårdande mötet. En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna bearbetades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av en analysmetod.

Bakgrund: Sjuksköterskan möter inom alla vårdformer patienter som vill ha aktiv dödshjälp. I dessa situationer ställs ibland patientens autonomi mot sjuksköterskans uppgift att företräda patienten, lindra dennes lidande och värna om patientens människovärde. Dessa två riktlinjer bör integreras för att sjuksköterskan ska kunna möta och optimera vården för patienter med ett krav eller en önskan om att få aktiv dödshjälp. Syfte: Syftet är att ta reda på hur sjuksköterskan upplever mötet med patienter som kräver eutanasi och hur sjuksköterskan kan göra för att minimera orsaker till kraven på eutanasi och därigenom öka livskvalitet för dessa patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och CINAHL.

Genom att arbeta i den palliativa vården möter sjuksköterskor döende människor och deras närstående. När sjukdomens förlopp inte går att stoppa men med god omvårdnad underlättas patientens lidande och då mår närstående bättre när de ser att den sjukes symtom lindras. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta närstående inom palliativ vård. En manifest kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera nio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fyra kategorier; att hantera utmanande situationer; att kunna se närståendes behov av information; att visa respekt för andliga och kulturella åsikter; att anförtros en nära relation.

Hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödorsaken i Sverige. Att genomgå en hjärtinfarkt kan inskränka på patientens livskvalitet och genom att få kunskap om vilka faktorer som bidrar till en god livskvalitet för patienten, kan stödjande interventioner och förebyggande åtgärder sättas in. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse för patienter efter en genomgången hjärtinfarkt. Studien bygger på tidigare beskriven kvalitativ och kvantitativ forskning. Studien genomfördes med hjälp av Polit & Hunglers (1999) arbetsgång.

När människan förlorar den av kulturen förnuftiga grund som anses normal, byggs ett nytt sammanhang upp. Fantasierna har besegrat förnuftet och skapat ett sammanhang för människan som gör det omöjligt för omgivningen att förstå. Det nya sammanhanget har blivit en annan verklighet, utformad av människan inre värld, vilket leder till oförståelse och en osäker identitet som behöver mötas med förståelse och kunskap om människans psykologiska värld. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa patientens upplevelse av att leva i en annan verklighet och hur sjuksköterskan kan lindra lidandet genom omvårdnad. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Koloskopi utförs i diagnostiskt syfte, vid uppföljningar av olika tarmsjukdomar och i behandlande syfte. I och med ökad livslängd, fler cancerfall och utökad screeningsverksamhet kommer antalet koloskopiundersökningar att öka.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar patientens situation vid koloskopiundersökning.Metod: I denna litteraturstudie har nio kvantitativa och en två-fas studie granskats och analyserats. Sökningarna av artiklarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Även manuell sökning genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och fyra underliggande subkategorier. Fysiska och psykiska faktorer; Smärta och obehag, Oro.

Smärta är en unik upplevelse som enbart den drabbade kan bedöma. I sjuksköterskans arbetsuppgifter på en akutmottagning ingår att se till varje patients unika behov. För att inte ett vårdlidande skall skapas för patienter med smärta är det viktigt att en korrekt behandling för smärtan ges. För att detta skall kunna ske krävs att sjuksköterskan på akutmottagningen, dels har god kunskap om smärtlindring dels vet hur smärta kan utvärderas på ett adekvat sätt. Syftet är att beskriva resultat från kvantitativa studier som undersökt överensstämmelse mellan patientens subjektiva smärtskattning av akut smärta och vårdpersonalens skattning av densamma.

Bakgrund: Som sjuksköterskestudent rustas man inför sitt kommande yrke. En del av utbildningen handlar om att vidga sin världsbild genom att sätta sig in i fenomen som exempelvis lycka för att kunna förstå patientens livsvärld. Lycka visar sig trots sjukdom och lidande vara ett centralt fenomen i patientens värld. Om sjuksköterskestudenter har kunskaper om sin egen livsvärld och förstår upplevelsen om fenomenet lycka möjliggör detta att kunna sätta sig in i patientens livsvärld. Syfte: Att få en djupare förståelse för fenomenet lycka ur sjuksköterskestudenters perspektiv.

På många intensivvårdsavdelningar skrivs det dagbok för patienten. Dagboksskrivande på intensivvårdsavdelning är dokumentation av vårdtiden skrivet till patienten av sjuksköterskor och annan vårdpersonal och i vissa fall närstående. Intensivvårdsavdelningen är en tekniktät miljö som kan upplevas skrämmande och stressig för patienten, vård på intensivvårdsavdelning kan orsaka posttraumatisk stress syndrom efter vårdtiden. Forskning visar att dagboken tillsammans med uppföljningsverksamhet efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen kan minska risken för utveckling av post traumatisk stress syndrom. Syftet med studien var att beskriva innehållet i patientens dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelningen.

Årligen ådrar sig ca 18 000 personer i Sverige en höftfraktur. Det är främst äldre som drabbas, medelåldern är 80 år. Vid rehabiliteringen efter en höftfraktur är det övergripande målet att patienten skall återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som han/hon hade före frakturen. En förutsättning för god hälsa, att undvika sjukdom och för att återvinna hälsa är ett gott nutritionstillstånd. Vid malnutrition råder ett tillstånd då kroppens intag av energi och näring understiger kroppens faktiska behov och det finns då en ökad risk för sjuklighet. Enligt Socialstyrelsen som sammanställt olika studier lider 50 % av de patienter som ådrar sig en höftfraktur av malnutrition. Studiens syfte är att finna omvårdnadshandlingar som kan leda till ett förbättrat nutritionsstatus hos patienter som ådragit sig en höftfraktur för att förbättra läkning och rehabilitering och därigenom öka patientens välbefinnande och minska lidandet. Som metod har analys av aktuella vetenskapliga artiklar använts. Resultatet visar olika teman som beskriver olika omvårdnadshandlingar. Temana är: ?Att finna och åtgärda orsaker till ett försämrat födointag vid en höftfraktur?, ?Att göra en bedömning av patientens nutritionsstatus och mäta patientens intag av mat och väska?, ?Att informera och kommunicera med patienten om kost och nutrition?, ?Att ge omvårdnad i samband med måltid? samt ?Att ge olika näringstillägg?..

Stroke är en av vår tids stora folksjukdomar och medför i regel en plötslig och omskakande förändring både för patienten själv samt för närstående. Rehabiliteringen efter en stroke innebär återuppbyggnad och anpassning av fysiska, sociala samt emotionella aspekter av individens liv. Sjuksköterskans förmåga att motivera patienten är grundläggande för optimering av stroke-patientens rehabiliteringsmöjligheter. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga strokepatientens motivationsfaktorer till rehabilitering samt undersöka hur sjuksköterskan använder sig av motivation i omvårdnads- och rehabiliterings-arbetet. För att undersöka ämnet utfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa forskningsrapporter.

Smärta är ett symtom som sjuksköterskan kontinuerligt möter och patientens smärta bör tas på allvar. Smärta är patientens subjektiva upplevelse. Komplementära och alternativa metoder är termen på mer än 1800 olika behandlingar vilka kompletterar den vanliga sjukvården och kan ges som ett tillägg till en annan behandling. Syftet med denna studie var att belysa effekter av och patienters attityder till massage, yoga, KBT och musik som behandling för långvarig smärta. Studien var en systematisk litteraturstudie som inkluderade 19 resultatartiklar som kritiskt granskades.

Bakgrund Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje dag får ca 135 svenskar beskedet att de drabbats av cancer. När en människa drabbas av cancer så vänds deras vardag upp och ner, följt av psykisk och fysisk smärta. Genom ett vårdande möte mellan sjuksköterska och patient skapas en relation vilket medför en start på patientens hälsoprocess för att minska patientens lidande och främja patientens välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att patienter och sjuksköterskor upplever att det finns en tidsbrist i vården, detta medför att det blir svårt att skapa vårdande möten tillsammans som främjar patientens hälsa.    Syfte Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan.                                                                                                                    Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats som baserats på fem stycken självbiografier som valdes ut genom uppsatta urvalskriterier. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance.

Bristande adherence (följsamhet) till ordinerade läkemedel, såsom immundämpande läkemedel, som är tillräckligt stor för att ge negativ effekt på behandlingsresultatet är ett problem som kan delas in i fyra huvudområden: taking, timing, dosing och skipping. Trots nästan perfekt adherence efter njurtransplantation (Ntx) kan avvikelse i timing ge allvarliga konsekvenser. Studier visar att drygt 30 procent av vuxna Ntx patienter brister i sin adherence. Det medför stora kostnader för samhället men framförallt riskeras rejektion av det transplanterade organet och risk för försämrad funktion, transplantatförlust eller i värsta fall patientens död.Syfte: Att undersöka bristande adherence till immundämpande läkemedel hos vuxna Ntx-patienter och undersöka om sjuksköterskan kan förbättra patientens adherence med omvårdnadsåtgärder.Metod: Litteraturöversikt. 18 vetenskapliga artiklar har analyserats i resultatet och delats upp efter två frågeställningar.Resultat: Missuppfattningen att patienter har hela ansvaret för att ta sina mediciner speglar oftast en okunskap och bristande förståelse för hur andra faktorer påverkar adherence.