Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas främst med egenvård som ändrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försämrad blodcirkulation, svårläkta sår och ögonbottenförändringar. För att klara egenvården krävs att personen med diabetes är självständig men ändå känner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv attityd när motivationen brister. Dorothea Orem förespråkar varje individs förmåga till självläkning genom egenvård och motivation till att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande.

Inledning: Diabetessjukdomen har de senaste decennierna ökat lavinartat världen över och kommer att fortsätta så om man inte lyckas med preventionsarbetet. Det handlar till stor del om att förändra sin livsstil och leva så som alla borde. Bakgrund: Diabetes är en av Sveriges största folksjukdomar och man räknar med att minst 350 00 svenskar lider av diabetes typ två. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat övervikt, felaktig kost, inaktivitet och ärftlighet. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer framförallt på kroppens kapillärer.

Sjuksköterskor möter dagligen genom sitt arbete människor som är i behov av vård. Uppgifterna kan variera från att lägga om ett sår till att sätta in en KAD. Uppgifterna genomförs enligt en fastslagen mall som är lika för alla. Endast ca 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige är män. Är patientens syn på en manlig respektive kvinnlig sjuksköterska olika? Syftet med denna studie var således att undersöka uppfattningar och erfarenheter i mötet mellan den manliga sjuksköterskan och patienten i intima omvårdnadssituationer.

Syftet med denna studie var att undersöka patientens upplevelse av smärta efter gynekologisk operation. Studien avsåg även att undersöka patientens inställning till alternativa smärtlindringsmetoder. Metoden var en intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Sex patienter från en postoperativ gynekologisk avdelning intervjuades. Materialet analyserades med en innehållsanalytisk ansats och resulterade i fem huvudkategorier: Fysisk smärta och oro, tidigare erfarenheters påverkan, betydelsen av preoperativa förberedelser, sjukhusvistelsens påverkan och inställningen till alternativa smärtlindringsmetoder.

AbstraktPatienter läggs in på intensivvårdsavdelning (IVA) i samband med plötslig sjukdom eller trauma. Det är för närstående en chockerande och skrämmande upplevelse kantad av oro och rädsla för patientens liv. IVA-sjuksköterskorna har till uppgift att bistå och stödja närstående. Syftet var att genom litteraturöversikt belysa behov och upplevelser hos närstående till patient som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar publicerade år 2000-2010.

Patienter med akut koronart syndrom är idag en stor utmaning för svensk ambulanssjukvård. Smärt- och ångestproblematiken är speciellt viktig ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Det är känt att ett bra bemötande från ambulanspersonalen och noggrannhet i den specifika omvårdnaden optimerar patientens upplevelse av given vård. Patienternas upplevelser av väntan på vård och omhändertagandet i ambulansen är därför aspekter som bör studeras ytterligare för att utveckla det prehospitala vårdandet. Syftet med studien var att fördjupa kunskaperna om patienters upplevelser av vårdandet vid akut koronart syndrom i samband med ambulanssjukvårdens omhändertagande.

Bemötande har en stor betydelse för patientens upplevelse av god vård. Alla har rätt till god vård samt att vården ska bygga på respekt för patientens integritet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av bemötande på akutmottagningen. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: Att vilja veta och vara delaktig; att känna maktlöshet och inte bli tagen på allvar; att vänta länge och inte bli sedd; att bli omhändertagen och få stöd av personalen gav trygghet. Resultatet visade brister på information och kommunikation mellan personal och patienter samt behov av att få veta vad som händer.

 Bakgrund: Trauma innebär att kroppen blivit utsatt för våld av hög energi, vilket kan medföra livshotande skador. Skadorna patienten ådrar sig har en stor påverkan på kropp och själ och patienten hamnar i en sårbar situation. Syfte: Beskriva patienters upplevelse av vård på en akutmottagning i samband med trauma.Metod: Systematisk litteraturstudie som omfattade nio artiklar, fyra kvantitativa och fem kvalitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades och artiklarnas resultat analyserades enligt Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskans sätt att delge information kunde ge upphov till ilska, ångest och osäkerhet hos patienten om den var bristfällig.En tillfredställande information gav ett större förtroende för sjuksköterskan och ett väl omhändertagande gav en känsla av säkerhet. Sjuksköterskan kunde sakna förståelse för patientens upplevelse av den främmande situationen.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator (ICD) har till uppgift att återställa hjärtats rytm vid en arytmi. Implantationerna ökar stadigt, studier har dock visat att sjuksköterskor inte upplever sig ha tillräckligt med kunskaper om ICD:n och de upplevelser som patienter kan väntas få efter implantation. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med en implanterbar defibrillator. Metod: Uppsatsen är gjord som en litteraturöversikt med 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderade. Artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo.

There is respect for the history of dance and my aim is to find out how the history affects the dancing youth today. The design of the dance lesson is often of a traditional stereotypical manner, both didactic and methodic, and it rarely appears to be questioned. I have danced for almost 20 years and I am a part of this tradition of movements, music, language and way of ?being?. My ambition with this study is to go outside my own experience and offer insight and an overall picture of a, for the outsider, closed world.

Bakgrund: Att drabbas av en allvarlig psykisk störning påverkar hela människan och gör att individen hamnar i en utsatt position. Samhället har ett ansvar och en skyldighet att skydda människor när de på grund av psykisk sjukdom är farliga för sig själva eller för andra. Ibland måste därför vård kunna ges, även om det är mot individens vilja. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin. Metod: Litteraturstudie.

Bakgrund: Enhanced Recovery After Surgery, ERAS, är ett vårdprogram som omfattarett antal interventioner som syftar till att förbättra patientens postoperativaåterhämtning. God perioperativ kommunikation är viktig för utfallet av ett struktureratvårdprogram och för att försvara patientens intressen fyller anestesisjuksköterskan enviktig funktion. Tidigare forskning om ERAS ur anestesisjuksköterskans perspektivsaknas.Syfte: Syftet med studien är att undersöka anestesisjuksköterskans uppfattning omomvårdnaden av patienten i samband med kolorektal kirurgi då ERAS-konceptettillämpas.Metod: Blandad inbäddad design används. För att testa studiens design genomförs enpilotstudie omfattande 20 semistrukturerade enkäter. Data analyseras med hjälp avSPSS och kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Respondenternas uppfattning om den anestesiologiska omvårdnaden vidtillämpning av ERAS kunde delas upp i fem områden: osäkerhet om information,omvårdnadsåtgärder, bristande kommunikation, standardiserat arbetssätt och avvikelsefrån ERAS.Diskussion: Det råder stor osäkerhet kring vilken information patienten fått preoperativtoch kommunikationen inom vårdteamet kan förbättras.

Flera av de patienter som vårdas palliativt idag är inte adekvat smärtlindrade. En bidragande orsak till detta är att en del patienter upplever en sådan rädsla för det analgetika som används att de väljer att inte alls eller inte fullständigt genomgå smärtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smärtlindring inom palliativ vård, samt att undersöka hur dessa barriärer påverkade patientens vilja att genomgå smärtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rädsla för att smärta indikerar att sjukdomen har förvärrats, en rädsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rädsla för att distrahera läkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smärta.

Cancerrehabilitering definieras som en process vars mål är att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgå från patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data från elva studier som representerade både kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter är viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men även för att öka sin känsla av att vara kunnig.

Bakgrund: Närstående synes ha en central roll i den palliativa patientens vård. Kommunikationen mellan de närstående och sjuksköterskor är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Syfte: Att belysa kommunikationen mellan den palliativa patientens närstående och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar funna i databaserna Cinahl och PubMed analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: De närstående synes ha ett stort behov av delaktighet i den palliativa vården.