Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning. Metod: Författarna gjorde en kvalitativ intervjustudie på en akutmottagning. Materialet analyserades inspirerade av Graneheim och Lundmans modell.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av lidande hospatienter med psykossjukdom. Metod: Fenomenografisk ansats med semistruktureradeintervjuer. Resultat: Analysen av det insamlade materialet visade att sjuksköterskorna istudien uppfattade lidande hos patienter med psykossjukdom på tre kvalitativt skilda sätt.Med synen observerade sjuksköterskorna patientens fysiska förändringar, förändringar iaktivitet och självdestruktiva handlingar. Genom hörseln uppfattade sjuksköterskan hurpatienten talar, ber om hjälp eller ger uttryck för att inte förstå sin sjukdom. Med sitt luktsinneuppfattade sjuksköterskorna att patienten hade slutat sköta sin hygien.

Inom prehospital omvårdnad ställs krav på att sjuksköterskan som är patientens första länk i vårdkedjan vet vad som ska göras i respektive situation samt känner till vilka hjälpmedel som kan användas i mötet med personer som har nedsatt förmåga till verbal kommunikation. Studiens syfte var att beskriva hur ambulanssjuksköterskan inom prehospital vård kan bedöma och lindra smärta hos personer med demens. Metoden var en systematisk litteraturstudie som gjordes i Cinahl, Medline, ELIN och Science direct samt genom manuell litteratursökning. Resultatet visade att smärtlindring av dementa är starkt eftersatt men som vårdare (ambulanssjuksköterska) ska man alltid utgå från att dementa känner samma smärta som icke dementa trots att smärtuttrycket kan se annorlunda ut hos dessa patienter. Till hjälp för att försöka skatta smärtan hos dementa patienter finns ett stort antal smärtskattningsverktyg med varierande användbarhet.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen.

Bakgrund: Att vara patient på akutmottagning innebär upplevelser av oro ångest och smärta av att vara sjuk. Plötsligt blir patienten beroende av andra för att klara sina behov och omges samtidigt av okända människor i en ovan miljö. I dessa fall är en god kontakt mellan patienten och vårdpersonal mycket viktig för att patienten skall uppleva tillfredsställelse. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ ansats.

Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smärta, som ett svar på vävnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. Därav har det blivit patientens rätt att få postoperativ smärtlindring. På de flesta sjukhus används huvudsakligen analgetika som postoperativ smärtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smärtlindring vilket kräver nya strategier och förbättringar inom postoperativ smärthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sänka hjärtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat välbefinnande.

Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas främst med egenvård som ändrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försämrad blodcirkulation, svårläkta sår och ögonbottenförändringar. För att klara egenvården krävs att personen med diabetes är självständig men ändå känner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv attityd när motivationen brister. Dorothea Orem förespråkar varje individs förmåga till självläkning genom egenvård och motivation till att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Bakgrund: Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning och förekommer hos 1-2% av befolkningen. Många upplever både oro och stress över sin sjukdom och att de saknar information och stöd för att hantera sin situation. Förmaksflimmer upplevs ofta ha negativ inverkan på patientens livskvalitet. Syfte: var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med förmaksflimmer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, baserad på 11 artiklar.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

Bakgrund:Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.   Varje år insjuknar cirka 30 500 män och kvinnor, varav 8 500 avlider.   Hjärtinfarkt uppstår när blodtillförseln till hjärtats kranskärl har varit   avstängt i mer än 20 minuter, vilket leder till en irreversibel   hjärtmuskelskada. Ateroskleros, med flera livsstilsrelaterade riskfaktorer,   är den vanligaste bakomliggande orsaken till att personer insjuknar.   Omvårdnaden kring dessa patienter ser olika ut beroende på var i   sjukdomsförloppet de befinner sig men syftar till att förebygga riskfaktorer,   motivera till livsstilsförändringar och egenvård samt ge stöd utifrån   patientens behov.  Syfte:Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtinfarkten. Metod:Tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna   litteraturöversikt.

För att säkra patientsäkerheten krävs att kommunikationen mellan vårdpersonal främjas, de har visat sig att kommunikationen har ett samband med de misstag som sker i patientvården. Ett speciellt behov av vidare forskning på kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare finns, detta för att professionernas kommunikation sinsemellan är en stor del av patientens vård och säkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar kommunikation mellan läkare och sjuksköterska relaterat till patientsäkerheten. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att C-HIP och SBAR ansågs vara användbara för att främja en god kommunikation mellan professionerna och för att främja patientsäkerheten.

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete innebär bland annat att främja hälsa och förebygga sjukdom. Sjuksköterskan ska ha förmåga att identifiera och förebygga hälsorisker, identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård samt vid behov motivera, undervisa och stödja patienten till att förändra sin livsstil. Sjuksköterskans roll i vård av patienter med hypertoni är först och främst att undervisa och rådgiva om ickefarmakologisk behandling, motivera och stödja till livsstilsförändringar samt att mäta blodtrycket. Syftet med denna litteraturstudie är att klargöra de förutsättningar, möjligheter samt hinder som beskrivs i litteraturen för att sjuksköterskan ska kunna ge rådgivning som innefattar att informera, motivera och stödja patienter med hypertoni till livsstilsförändringar i syfte att sänka blodtrycket. Litteraturstudien baseras på 15 vetenskapliga artiklar som söktes fram genom databaserna CINAHL och PubMed, samt genom manuell sökning.