För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov och Bemästring.

Multiplayer online role-playing game (MMORPG) spel har blivit mycket populära. Trots detta finns det begränsad forskning kring spelares interaktion och kommunikation gällande samarbete. Det här arbetet har därför riktat in sig på hur interaktion och kommunikation gällande hur samarbetet fungerar inom MMORPG spelet World of Warcraft.Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter till förbättringar gällande interaktion och kommunikation för samarbete inom MMORPG spel, och inriktar sig i det här fallet speciellt på World of Warcraft.Genom att använda tre vanligt förekommande metoder undersöktes nuvarande interaktionsmöjligheter inom World of Warcraft. Dessa metoder var deltagarobservationer som genomförs i testmiljön World of Warcraft. Enkätundersökning som var av typen webbenkät med både öppna och stängda frågor.

Bakgrund: Sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros (ALS) drabbar de motoriska nervcellerna och leder till att de viljestyrda musklerna blir successivt försvagade. Patientens tankeverksamhet och sensoriska funktion är helt intakt trots att kroppen sakta blir förlamad. Genom att se patienten ur ett livsvärldsperspektiv kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för sjukdomen och hur det är för patienten att leva med den. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att leva med ALS ur patientens perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes innehållande vetenskapliga artiklar med tidigare forskning inom valt ämne.

Antalet människor som drabbas av smittsamma sjukdomar som HIV/AIDS, MRSA och Hepatit C är ett växande problem över hela världen, bara i Sverige lever idag omkring 59 000 med någon av de ovan nämnda sjukdomarna, av dem står Hepatit C för den största delen som utgör närmare 85 %. Personer med smittsamma sjukdomar förekommer i hela samhället och kan finnas inom alla avdelningar på sjukhus eller vårdcentraler. Till följd av okunskap och rädsla kan många som lever med en smittsam sjukdom uppleva sig stigmatiserade och bli dåligt bemötta av familj, vänner och vårdpersonal. Det kan resultera i att de känner sig isolerade från gemenskap som kan orsaka ett stort lidande. Syftet är att undersöka patientens upplevelse av att leva med en smittsam sjukdom.

Tack var ökade kunskaper om att larma tidigt, starta hjärt-lungräddning och utföra defibrillering, överlever dubbelt så många ett hjärtstopp nu som för 10 år sedan, vilket betyder att sjuksköterskor allt oftare träffar på patienter som överlevt. Hjärtstoppet innebär olika förändringar i livet, som innebär att sjuksköterskor måste ha kunskap om eventuella livsförändringar efter denna händelse. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livsförändringar efter ett hjärtstopp. För att öka kunskapen inom detta område valdes att göra en systematisk litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Fyra teman identifierades och fick rubrikerna fysiska-, psykiska- och kognitiva förändringar samt förändringar i vardagen.

Några faktorer om är av stor vikt för en lyckad läkemedelsanvändning är patientens följsamhet och delaktighet i sin behandling. Kunskapen om patientens roll för en framgångsrik läkemedelsbehandling har länge varit ett relativt outforskat område.Syftet med denna studie är att via intervjuer undersöka hur patienter, ordinerade flera olika läkemedel, ser på värdet av delaktighet och följsamhet i deras läkemedelsbehandling och hur de upplevt den läkemedelsinformation de fått.En kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod har använts för att besvara frågeställningen. Studien genomfördes på hjärtavdelningen på Kalmar länssjukhus. Åtta inlagda patienter med hjärtproblem intervjuades.De flesta av respondenterna upplevde att den information som de fått var bristfällig. När det gällde motivation för att följa läkemedelsordinationerna fanns det en samstämmighet bland patienterna i att adekvat information motiverade dem.

Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund:Multipel skleros (MS) är en av de vanligaste orsakerna till att unga människor drabbas av funktionsnedsättning. Hur närstående upplever situationen är en viktig del i patientens livsvärld. För att öka patientens välbefinnande bör hänsyn tas till de närståendes upplevelser och önskemål så de får möjlighet att vara delaktiga i vårdandet av patienten. Syfte:Syftet med uppsatsen var att beskriva de anhörigas upplevelser av att leva med en person med MS. Metod:Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med vårdvetenskapligt perspektiv som grund. Fyra intervjuer genomfördes där tre av informanterna var partner, och en informant var barn, till en person med MS. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Resultatet visade att anhöriga till en person med MS upplevde det som att de lever ett vanligt liv och de har en naturlig relation till den anhöriga.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett folkhälsoproblem som är svårupptäckt. Personer med självskadebeteende väcker ofta starka känslor hos vårdpersonalen. Sjuksköterskor som vårdardessa personer konfronteras ofta med sina känslomässiga reaktioner som kan om det inte uppmärksammas påverka patientens välbefinnande. För att öka välbefinnandet och lindralidandet hos patienter med självskadebeteende är det därför värdefullt att sjuksköterskan förhåller sig professionellt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskorsupplevelser, erfarenheter och förhållningssätt i mötet med självskadande patienter.

Arbetsplatsmobbning har omfattande konsekvenser för individer i arbetslivet och samhället. Observatören har en viktig roll i arbetet mot mobbning, då dennes ingripande kan influera andra att göra detsamma. Denna studie undersökte om observatörens kön, locus of control och erfarenhet av observerad mobbning har en påverkan på intentionen att ingripa vid en mobbningssituation. Detta prövades utifrån sex hypoteser och frågeställningen hur relationen ser ut mellan ovangivna variabler i förhållandet till intentionen att ingripa vid mobbning. 165 individer i arbetslivet, varav 114 kvinnor, besvarade en enkät vilken innehöll Rotters The internal-external scale, en justerad Negative Acts Questionnaire-Revised och ett instrument inspirerat av Hektner och Swensons påstående om intentionen att ingripa.

Bakgrund: En utmaning för många sjuksköterskor är att bemöta patienter som efterfrågar eutanasi. När en sjuksköterska möter en patient som efterfrågar eutanasi är det till fördel om hon kan förstå varför patienten efterfrågar detta och försöka sätta sig in i patientens situation. Syfte: Syftet var att belysa eutanasi ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts där 15 artiklar har använts. Artiklarna analyserades och resultatet presenterades i fem kategorier.

Beskrivning: PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUT SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER EN KVALITATIV STUDIE MARIE BECKER Becker, M. Palliativ vård i livets slut Sjuksköterskors erfarenheter. En kvalitativ studie. Examensarbete i Omvårdnad- magisteruppsats 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007 Enligt SOU 2001:6 innebär palliativ vård en aktiv helhetsvård i ett skede när patienten inte längre svarar på botande behandling och när kontroll och lindring av smärta och andra symtom är av största vikt liksom beaktande av olika problem såsom psykologiska, sociala och existentiella.

Att genomgå en amputation kan upplevas som en stor livsomställning där patienten behöver acceptera förlusten av kroppsdelen för att kunna gå vidare med sitt liv och uppleva en god livskvalitet, trots en kvarvarande grundsjukdom. Patienten genomgår en transition och lär sig hantera sin nya situation och finner mening och begriplighet. Genom en känsla av sammanhang kan patienten få en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar patientens livskvalitet efter en amputation av nedre extremitet på grund av diabetes eller kärlsjukdom. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl, där inklusionskriterierna var amputation av nedre extremiteter som genomförts på grund av diabetes eller kärlsjukdom.

Undersökningen var grundad på hur fritidspedagoger ser på sin yrkesroll. Om deras utbildning stämmer överens eller skiljer sig med deras arbetsuppgifter? Är fritidspedagogens yrkesroll bred och varierande? Fritidspedagogen är idag involverad i både skolverksamheten och fritidshem. För att förtydliga syftet undersöktes fritidspedagogernas arbete i både fritidshemmet och i skolverksamheten, vilka uppgifter har fritidspedagogerna och hur ser de på sin yrkesroll. Metoden som används är kvalitativa intervjuer.

I denna undersökning har vi tittat på aktiva svenska nautiska befäls erfarenheter och åsikter om isnavigering i Östersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivå är i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Östersjön har påverkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i så fall vilka moment en sådan kurs skulle behövainnefatta. Vi har även undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingå idagens sjökaptensutbildning i Sverige.Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrån respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar även att de som genomgått en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillräcklig. Behovet och viljan att genomgå en isnavigeringskurs är högt enligt respondenterna.