Det finns flera olika tillstånd som kan leda till att en patient får en stomi. En person som får en stomi kan uppleva ett försämrat självförtroende. De kan även uppleva en rädsla för att stomin skall synas under kläderna samt att stomin skall läcka. Det finns forskning om hur patienter upplever sin livssituation, emellertid finns det mer sparsamt med forskning kring hur patienter med stomi upplever vården. Sjuksköterskor som inte är lyhörda inför Patientens behov kan orsaka att patienten utsätts för ett onödigt vårdidande.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

Trygghet är ett komplext begrepp med relativt bred innebörd, och det är inte självklart vad den enskilde patienten upplever som trygghet. Den forskning som finns gör ändå gällande att tryggheten är viktig för upplevelsen av hälsa. Med tanke på dagens effektiviseringskrav som ställs på sjukvården, där ledtiden ska kortas så långt det är möjligt, finns en uppenbar risk att för patienten värdefull förberedelsetid går förlorad. Mindre tid med kvalificerad personal kan innebära förlust eller reducering av den trygghetskänsla som patienten är i behov av. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi.

Studier visar att ungefär var tionde patient upplever stickrädsla, en rädsla för nålstick som gör att de undviker att söka vård vilket i sin tur kan leda till hälsoproblem på lång sikt. Att utföra venpunktion är en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och hur hon hanterar patientens stickrädsla är av stor betydelse för hur patienten upplever vården som helhet. Anestesisjuksköterskan ska genom dialog med patienten bekräfta patientens rädsla och hjälpa patienten att känna trygghet på bästa sätt. När patienten upplever lidande på grund av vård, i detta sammanhang venpunktion uppstår vårdlidande och detta vårdlidande kan anestesisjuksköterskan förebygga. Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av mötet med vuxna patienter med stickrädsla.

Leukemi är en livshotande sjukdom som drabbar cirka tusen vuxna personer i Sverige varje år. Patienter med leukemi behandlas i första hand med cytostatika för att sjukdomen ska gå i remisson och i vissa fall fortgår behandlingen med stamcellstransplantation för att ge möjlighet till förlängt liv eller bot av sjukdomen. Stamcellstransplantation innebär att man slår ut patientens benmärg och ersätter denna med ny benmärg. Syftet med studien var att beskriva upplevelser för och efter stamcellstransplantation hos patienter som diagnostiserats med leukemi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Möten med palliativa cancerpatienter utgör en del av allmänsjuksköterskans yrkesområde. Osäkerhet som leder till svårigheter att bemöta dessa patienter finns hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Syftet var att undersöka vilka tankar, känslor och prioriteringar som var viktiga för den palliativa cancerpatienten samt vad som utmärkte en god relation till sjuksköterskan. En systematisk litteraturstudie enligt Goodmans sju steg genomfördes modifierat. I resultatet framkommer att patienter känner rädsla för att bli en börda och upplever osäkerhet samt ett kroppsligt förfall.

Bakgrund: Intensivvård består definitionsmässigt av monitorering, diagnos och vård av patientermed tänkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vårdpersonal bör arbeta med en holistisksyn på patienten, ta vara på de känslomässiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alladelar skall kunna tillfredställas bör vårdpersonalen även uppmärksamma de anhöriga och göradessa delaktiga i vården. En nödvändighet för att klara detta är att sjuksköterskan är insatt i vadpatientens familj går igenom och vilka behov de har.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade när derasanhörige vårdas på en intensivvårdsavdelning.Metod: Litteraturstudien byggde på femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och åttavar kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMedoch Cinahl.

Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön inverkar på patienters hälsa under sjukhusvistelse. Författarna valde att avgränsa den fysiska vårdmiljön till det som avser den inifrån upplevda byggnadens miljö för medicinsk vård och omvårdnad inom sjukhus. Det vill säga arkitektur, design och estetik, ljus och ljud. I studien användes Florence Nightingales omvårdnadsmodell som teoretisk referensram. Studien var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av åtgärder och dess effekter i rehabiliteringen hos personer med ätstörning. Undersöknings¬gruppen bestod av sju arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet inom psykiatriska ätstörningsenheter i Sverige. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där författarna utgick från halvstrukturerade intervjuer vid datainsamlingen. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att utföra bedömningar?, ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med mat? och ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med skapande aktivitet?.

Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt.

Introduktion: Alla patienter oavsett ålder och hälsohistoria, riskerar att utveckla trycksår i samband med kirurgiska ingrepp. Vårdskador sker dagligen i vården och patienter som genomgår kirurgi, har hög prevalens för tryckskador. Den vanligast förekommande skadan är trycksår och så många som var 7:e patient drabbas. Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskans trycksårspreventiva omvårdnadsinterventioner och dess evidens i samband med patientens perioperativa omvårdnad. Metod: En integrerad litteraturstudie valdes och genom databaserna CINAHL, PubMed och Cochrane söktes vetenskapliga studier.

I bakgrunden beskrivs begreppen smärta och postoperativsmärta tillsammans med Travelbees vårdteori. Den postoperativa smärtupplevelsen är alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smärtupplevelse, analgetika behov och behandlingseffekt hos patienter. Syftet är att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden för uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativt vetenskapliga artiklar har använts.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?. Studien är kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att få en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att många pedagoger har samma uppfattningar om vad som är viktigt att tänka på i arbete med barn som är i behov av särskilt stöd. De står alla på samma grund men arbetar på olika sätt.

Denna studie belyser i vilken mån elever i behov av särskilt stöd blir inkluderade i verksamheten. Studiens syfte är att se hur pedagogerna arbetar med inkludering av dessa elever i den dagliga verksamheten. Studien syftar även mot vad för sorts handledning och stöd lärarna kan få ta del av. Dessutom har det genomförts intervjuer med pedagoger och flera specialpedagoger. Det har även genomförts observationer av en verksamhet där det finns barn i behov av särskilt stöd.

Ett besök i primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården för de flesta patienter. Hur patienten blir bemött av sjuksköterskan präglar vårdrelationen. Rätt bemötande leder ofta till ökat förtroende för sjuksköterskan och gagnar den fortsatta vården. Syftet med studien var att beskriva patienternas förväntningar på och upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med besök i primärvården. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativa och kvantitativa studier.