När anhöriga drabbas av ett svårt trauma eller plötsligt dödsfall kan deras liv vändas upp och ned och bli kaotiskt. I en sådan situation är det oftast sjuksköterskan de anhöriga möter först. Syftet med denna studie är att beskriva vad sjuksköterskans stödjande roll gentemot anhöriga vid ett svårt trauma eller plötsligt dödsfall innefattar. Metoden som ligger till grund för studien är en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet visar på olika behov hos anhöriga vid trauma eller plötsligt dödsfall.

För den utsatta patienten kan det första mötet med sjukvården ske på akutmottagningen. Det är av största vikt hur sjuksköterskan bemöter patienten i detta skede. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten att känna trygghet och göra sitt bästa för att motverka lidande. I denna litteraturstudie är 14 vetenskapliga artiklar granskade, med syfte att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning. Resultatet visar, delvis, att patienterna är nöjda med bemötandet från sjuksköterskan på akutmottagningen samt att patienten kände sig trygg i detta möte.

Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård.

Bakgrund: En bra bedömning av smärta postoperativt är en förutsättning för en adekvat smärtlindring. För att kunna se och förstå patientens problem krävs en fungerande interaktion mellan sjuksköterska och patient. Flera studier visar att patientens smärta underskattas postoperativt, därför kan det vara av vikt att belysa hur sjuksköterskans smärtbedömning går till. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta. Frågeställningarna var: Hur går sjuksköterskan till väga för att bedöma postoperativ smärta? Vad påverkar sjuksköterskan vid smärtbedömningen? Metod: Litteraturstudien byggde på vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa, en kvantitativ, en kombinerat kvalitativ/kvantitativ samt en kvalitativ avhandling.

Antalet patienter som söker akutmottagningar i Sverige ökar och därmed också väntetiden. Syftet med studien var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskans omvårdnad på akutmottagningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat. Resultatet utmynnade i tre olika teman: Uppmärksamhet, Kommunikation, Sjuksköterskans kompetens. I resultatet framkom det att patienterna uppfattade första mötet i triaget som positivt.

Begreppet palliativ vård började användas på 1980-talet som en synonym till hospice. Palliativ vård står för lindrande och stödjande vård i ett skede då patientens sjukdom inte längre anses botbar. Det huvudsakliga målet blir då att lindra smärta och att ge socialt, psykologiskt och existentiellt stöd till patienten och närstående. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att känna in och bekräfta patientens symtom och behov för att kunna ta beslut om vilken omvårdnad som behövs. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors känslor, tankar och upplevelser av att vårda patienter palliativt i hemmet.

Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watsonär två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden.Eriksson har en mer kristen syn på andlighet medan Watsons perspektiv ärexistentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock attetablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.

I dagens Sverige blir vårdtider på sjukhus allt kortare. En studie i Stockholm 2007 visar att 25 % av samtliga patienter blir aktuella för vård- och omsorgsplanering inom äldreomsorgen. Det finns ett behov av att förbättra patientens delaktighet i vård- och omsorgsplaneringen då tidigare forskning visar att den varit låg. Vi anser det viktigt att beskriva kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv av att delta i vård- och omsorgsplanering. Genom att kartlägga deras upplevelser och erfarenheter av vård- och omsorgsplanering kan kunskaper erhållas så att vård- och omsorgsplanering kan förbättras.

Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar.

Introduktion: Patienter som av någon anledning blir inneliggande på sjukhus får oftast problem med sin sömn. Detta kan leda till försämrad hälsa. Syfte: Att beskriva vad som påverkar patientens sömn på sjukhus. Metod: Denna studies datainsamlingsmetod är en litteraturstudie som består av redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna skedde i CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar till studiens resultat.

Introduktion: Positronemissionstomografi/datortomografi (PET/CT) är en nuklearmedicinsk undersökning. Det är en viktig undersökning för att diagnostisera och utvärdera patienter med cancer. Röntgensjuksköterskan har ett viktigt jobb då hon måste ha kunskaper om strålhygien och hantering av radionuklider. Röntgensjuksköterskan har också ansvar för patientens omvårdnad och säkerhet i samband med undersökningen. För att kunna lotsa patienten genom undersökningen behövs kunskaper om hur patienten upplever den.

Bakgrund: En sjuksköterska inom rättspsykiatrin ska kunna se patienten bakom brottet, ha modet att finnas kvar i alla situationer och ha ett förhållningssätt präglat av synen på alla människors lika värde. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja patientens välbefinnande genom att förmedla trygghet och tillit i vårdrelationen under patientens vårdtid. Vårdrelationen är kärnan i vårdprocessen och grunden i vårdandet. För en god vårdrelation behövs en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskan behöver ha förmågan att uttrycka sig så att det skapar förtroende för att patienten ska känna tillit till henne.

Sömnen är viktig för människans upplevelse av hälsa och något som ofta påverkas i samband med sjukdom. Sömnproblem är mycket vanligt, speciellt bland äldre personer, kan i sin tur skada hälsan både fysiskt och psykiskt. Att ha kunskaper i omvårdnadsinterventioner som främjar sömn innebär en möjlighet att hjälpa personer med sömnproblem och därmed öka deras välbefinnande. Därför är kunskaper om sömn och vila nödvändiga inom omvårdnad. Syftet med studien var att identifiera olika omvårdnadsinterventioner som kan användas vid sömnproblem hos äldre personer med och utan demens.

Bakgrund: Våldsbrott är i Sverige ett ökande samhällsproblem och en angelägenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet såväl som hälso- och sjukvård. Att utsättas för våldsbrott påverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krävs för att omvårdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande.Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och färdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvårdskontext.Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av både kvalitativa och kvantitativa studier.Resultat: Respekt och trygghet belystes som de två viktigaste primära behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rädsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhändertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska.

I dagens svenska samhälle talas många språk, där språket är en central del i kommunikationen mellan människor. För att åstadkomma en god vård är det viktigt att kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare fungerar. För att språket inte skall vara ett hinder inom vården krävs det i vissa situationer att vårdare använder sig av auktoriserade tolkar. En tolk underlättar kommunikationen mellan vårdare och patienter med språksvårigheter inom hälso- och sjukvården. Brist på tolkanvändning i vården kan medföra till att patientens grundläggande behov inte synliggörs och leda till fel diagnostisering och bristande följsamhet från patienten.