Stroke innebär ofta fysiska, kognitiva och beteendemässiga funktionsnedsättningar som påverkar både den drabbade och dennes familj. Tonåringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem när föräldern blivit sjuk. Förälderns stöd till barnet är väsentligt men även sjukvårdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmärksammas till strokedrabbade föräldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överläkare och fem sjuksköterskor på en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.

Syftet med studien var att undersöka om anställdas arbetsmotivation och arbetsrelaterad identitet påverkades av kön och utbildningsnivå. Studien genomfördes genom att anställda på ett industriföretag i Gävleborg fick besvara en enkät. De mätinstrument som användes var Basic Need Satisfaction at Work Scale som mäter arbetsmotivation (autonomi, kompetens, samhörighet) och tre delmått för att mäta organisations-, professions- och arbetsgruppsidentitet. Totalt deltog 88 personer i undersökningen. Resultatet visade att det förelåg signifikanta skillnader i autonomi och kompetens relaterat till utbildningsnivå samt i professionsidentitet relaterat till utbildningsnivå.

Trots att hjärtinfarkt fortfarande är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken ständigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på upplevelse av mening, lidande och den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjälpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begränsningar, oro inför framtiden, rädsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förändrat självförtroende.

Samhället blir mer och mer mångkulturellt och diabetes är en folksjukdom som blir alltvanligare. Sjuksköterskan vårdar patienter med olika kulturer och religioner och ställs då införutmaningar som att överbrygga språkproblem och göra sig förstådd, samt att anpassaomvårdnad av diabetes efter patientens kultur. Syftet med studien var att utifrån litteraturenbelysa omvårdanden av diabetespatienter med annan kulturell bakgrund än sjuksköterskansutifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Med en litteraturstudie av vetenskapligaartiklar läggs en grund för framtida fortsatt forskning inom området. Totalt nio vetenskapligaartiklar analyserades och fyra områden som författarna ansåg vara relevanta till syftet medstudien framkom: Hur påverkar patientens kultur upplevelsen av diabetes och omvårdnad,traditioner och diabetes, sjuksköterskans roll i omvårdnaden av diabetes patienter med annankulturell bakgrund och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten.

Anorexia nervosa är den allvarligare och mest omtalade formen av ätstörning. Sjukdomen är ett självinducerat svälttillstånd då de drabbade bekämpar hunger och sina impulser att äta. Ätstörningar som anorexia är ett växande problem. Endast en del patienter tillfrisknar och behandlingen tar lång tid. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om patienters erfarenhet av behandling.

The purpose of this study was to examine in which way personnel who work with LVM approach their client?s integrity, autonomy and their participation in decision making. We used a semistructured interview when we interviewed three social workers, one placement secretary and four care personnel who work at institutions for LVM. In the theoretical approach of this study we used the total institutions and the user influence by clients. The study has shown that personnel?s considerations to their client?s integrity, autonomy and participation in decisions are a convoluted problem.

Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats där nio artiklar analyserades. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av att befinna sig i den sena fasen av den palliativa vården. Vårt resultat visade att patienter som befinner sig i den palliativa vården ville ha kontroll över livet, uppleva trygghet och värderade saker annorlunda. Trygghet upplevdes t.ex. när patienter kunde vårdas i det egna hemmet.

Smärta är en vanlig orsak till att människor söker akutmottagningar och patienter med smärta blir ofta undermåligt smärtlindrade. Smärtan är en subjektiv upplevelse som även präglas av tidigare erfarenheter i livet. Genom att identifiera faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse med smärtlindringen kan vårdpersonal ge en mer optimal vård och undvika ett vårdlidande för patienten. Litteraturstudien är baserad på 11 st kvantitativa internationella artiklar med kvalitativa inslag. Granskning av artiklarna visar att det finns faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse.

Bakgrund: Etik och moral är något som ständigt finns närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete. Moralisk stress uppstår när en person vet hur hon/han önskar handla, men hindras från att utföra sin handling. Syfte: Syftet var att kartlägga i vilka situationer som sjuksköterskan upplever moralisk stress. Metod: Litteraturstudie genom analys av 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det är framför allt den livsuppehållande vården, personalbrist, att arbeta med personal som har bristfällig kompetens och patientens behov av autonomi som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan.

I ett alltmer välinformerat samhälle, ökar individens kunskap om hälso- och sjukvård samt om patientens rättigheter och skyldigheter. Detta ställer krav på sjuksköterskor att arbeta aktivt för ökad patientdelaktighet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka patientens upplevelse av patientdelaktighet på en cytostatikamottagning på ett sjukhus i södra Sverige. Datainsamling skedde med hjälp av enkät, utdelad på mottagningen. Materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i två huvudkategorier: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska och hantering av sjukdomsupplevelsen.

Tidigare forskning visade att omhändertagande möten med sjuksköterskan stärkte patientens självbild och skapade känslor av trygghet. Möten med sjuksköterskan som inte var omhändertagande skapade känslor av att bli nedbruten hos patienten. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vård. Det var inte lätt att vara anhörig till någon i livets slutskede. Det fanns inte mycket forskning skrivet om patientens upplevelser i livets slut.

Bakgrund: Otillräckligt behandlad postoperativ smärta kan vara ett problem för patienten. Smärtupplevelsen är komplex, vilket gör att det kan vara svårt för sjuksköterskan att adekvat bedöma och registrera patientens smärta post-operativt. Sjuksköterskan måste i kontakten med patienten vara lyhörd, öppen och följsam. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan uppmärksammar den vuxne patientens smärta postoperativt. Metod: En litteraturstudie med åtta artiklar har genomförts med deduktiv kvalitativ ansats.

Primär hypotyreos är i Sverige en folksjukdom som främst drabbar kvinnor i alla åldrar. Sjukdomens symtom är omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hälsa om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att främja patientens livskvalitet genom att bland annat hjälpa individen med anpassningen till de förändringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur primär hypotyreos påverkar livskvalitet hos vuxna individer.

Primär hypotyreos är i Sverige en folksjukdom som främst drabbar kvinnor i alla åldrar. Sjukdomens symtom är omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hälsa om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att främja patientens livskvalitet genom att bland annat hjälpa individen med anpassningen till de förändringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur primär hypotyreos påverkar livskvalitet hos vuxna individer.

Personer som får palliativ vård är känslomässigt utsatta och upplever ett lidande. Den förändrade livssituationen skapar tankar och frågor kring framtiden. Denna integrerade litteraturöversikt sammanställde kunskaper om lidande i palliativ vård. Detta gjordes genom frågeställningar som tar upp hur lidande och lindring av lidande beskrivs samt vad som bidrar till lidande och lindrar lidande. Två databaser genomsöktes och sexton artiklar återfanns.