Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrin. Hur sjuksköterskan bemöter en aggressiv eller våldsam patient kan vara avgörande för om mer aggression eller våld trappas upp. Konflikter som kan leda till att hot och våld uppstår sker oftast i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Därför behöver hon kunskaper om olika faktorer som har betydelse för bemötandet av hotfulla eller aggressiva patienter.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och våldssituationer inom psykiatrin.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet är baserades på elva vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som hade betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och våldssituationer. Dessa var sjuksköterskans kommunikationsförmåga, relation till Patienten och personlighet.Diskussion: Våldsincidenter inom psykiatrin kan begränsas om sjuksköterskan har kunskap om vad hon förmedlar genom sin attityd, kommunikation och känslor.

För att förebygga komplikationer vid kirurgiska ingrepp är den preoperativa fasen viktig. Sjuksköterskans roll innebär bland annat att försöka skapa trygghet samt ge adekvat information till Patienten. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gällande preoperativa riktlinjer och allmänna omvårdnadsåtgärder. Vid datainsamlingen utfördes totalt nio observationer på sju sjuksköterskor i deras arbetsmiljö. Studien utgör en kvalitets¬säkring och sammanställdes med stöd av innehållsanalys.

Flertalet av patienterna inom den rättspsykiatriska vården har mångfacetterad problematik med allvarlig psykisk störning, vilket oftast innebär ett livslångt behov av stöd och behandling. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och skötares erfarenheter av att arbeta med mål för omvårdnad i den rättspsykiatriska vården. Tretton sjuksköterskor och skötare som arbetar inom den rättspsykiatriska vården deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes i form av diskussion i fokusgrupper. Studien utfördes med kvalitativ ansats och materialet analyserades med tematisk innehållsanalys.

Kronisk njursvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att njurarnas funktion går förlorad. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är inflammationer i njuren, ärftliga njursjukdomar och diabetes. När njurarna inte längre kan rena kroppen från slaggprodukter krävs behandling med dialys eller njurtransplantation för att Patienten ska överleva. Hemodialys innebär att kroppen renas från slaggprodukter och befrias från överskott av vatten och elektrolyter via blodet. Det är en kontinuerlig och tidskrävande behandling med flera behandlingstillfällen i veckan.

Diabetes har kommit att bli en vanlig folksjukdom som ständigt ökar i prevalens och för med sig egenvårdsansvar för Patienten. Empowerment introducerades som begrepp inom diabetesvården i början av 1990-talet talet och innebär en strävan att öka Patientens personliga ansvar och förmåga att ta kontroll samt hantera sin sjukdom. Studiens syfte var att beskriva hur empowermentfokuserad omvårdnad kan inverka på diabetesPatientens välbefinnande samt egenvårdsförmåga. Studien baserades på en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där både kvalitativa och kvantitativa artiklar låg till grund för resultatet. Analysen genomfördes som en manifest innehållsanalys med induktiv ansats.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förmågor hos sjuksköterskan som bidrar till det godamötet. Att möta människor är grunden för all mellanmänsklig kontakt och det innebär ett samspelmellan människor som berörs. Goda möten ger ofta glädje, tillfredsställelse och ibland en känslaav lycka. Redan under tidig barndom grundläggs förmågor till empati och förmågan att kunnaförstå sig på andra människor. Via självkännedom och intresse till att utvecklas somyrkesmänniska kan sjuksköterskan medvetandegöra de förmågor som bidrar till det goda mötet.Orlando och Travelbee beskriver reflektionens betydelse för att sjuksköterskan skall kunnautvärdera och planera omvårdnadsarbetet.

Att mäta patienters HRQoL (Health Related Quality of Life) är en viktig utvecklingslinje inom vård och vårdforskning. Medicinsk resultatmätning bör kompletteras med nya dimensioner för att kunna utvärdera Patientens samlade nytta av behandling och vårdåtgärder. Mätningar är särskilt viktiga när det gäller kroniska sjukdomstillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheterna av SF 36 (Short Form (36) Health Survey) på enheter som deltog i Skåneprojektet. Metoden var en enkätundersökning med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvård av Patienten och dess familj samt en tydlig vårdfilosofi. Då arbetet rymmer en hög komplexitet och sjuksköterskan utsätts för emotionell påfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrågasättas.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svårigheter inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. Utifrån detta har två teman, upplevelser av svårigheter vid vård i livets slutskede samt hantering av svårigheter vid vård i livets slutskede framträtt med tre respektive fyra åtföljande kategorier.Resultat: Svårigheter blev framträdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till gränssättande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svårigheter som uppstod.

En del av behandlingen vid diabetes typ 2 är att genomföra livsstilsförändringar som ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Att sköta sjukdomen är viktigt för att inte riskera framtida komplikationer och därför läggs stor vikt på Patientens eget ansvar. Sjuksköterskans uppgifter är att motivera, stödja och undervisa Patienten, samt se till att vårdrelationen blir en vårdande relation där Patienten känner trygghet. Syftet med studien är att beskriva vuxna personers upplevelser av att göra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Studien är en litteraturstudie, där data utgörs av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Diabetes var en sjukdom som krävde mycket från både patient och vårdpersonal. Samarbetet mellan dessa parter spelade en viktig roll för hur Patienten hanterade sin diabetes. För att samarbetet skulle fungera var det nödvändigt att Patienten hade möjlighet att inta en aktiv roll. Det var viktigt att varje patient sågs som unik och vårdpersonal skulle i sitt arbete sträva efter att förstå hur var och en upplevde sin värld. Syfte: Studiens syfte var att erhålla fördjupad förståelse för faktorer som hade betydelse för hur patienter med diabetes upplevde kontakten och mötet med vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBakgrundDen första januari 2015 trädde Patientlagen (SFS, 2014:821) i kraft för att stärka Patientens ställning inom hälso- och sjukvården. I lagen regleras det att Patienten ska ges individuellt anpassad information, erbjudas delaktighet i sin egen vård samt att Patientens samtycke ska inhämtas inför varje beslut angående behandlingsalternativ. För patienter med multisjuklighet som har flera diagnoser, nedsatt funktionsförmåga och många läkemedel är de ovan nämnda komponenterna viktiga att uppfylla för att stärka deras ställning och självbestämmande. Detta ställer vårdteamet inför utmaningar i form av att individanpassa information, patientundervisning och hur Patienten ska integreras i varje steg av sin behandling.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva vårdteamets upplevda möjlighet att inom akutgeriatriska vårdavdelningar bedriva omvårdnad förenlig med de krav som ställs i kapitel tre till fem i Patientlagen (SFS, 2014:821).MetodFör att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna skedde i fokusgrupper och enskilt med totalt åtta medlemmar ur vårdteamet på akutgeriatriska vårdavdelningar inom Stockholms läns sjukvårdsområde.ResultatDet framkom att det fanns problem att bedriva omvårdnad förenlig med de krav som ställs i Patientlagen (SFS, 2014:821).

Att använda tolk i mötet med en patient med språksvårigheter är förenat med motstridiga erfarenheter. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor anser att en tolk bland annat kan utveckla och underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient. Via tolken kan sjuksköterskan uttrycka sin omsorg kring Patienten. Trots detta används tolk i begränsad utsträckning. När tolk inte används kan Patienten uppleva att han eller hon inte blir förstådd eller blir tagen på allvar.

Bakgrund:Delirium innebär en påfrestning för Patienten och medför förlängd vårdtid, ökad mortalitet och ökade samhällskostnader. Som intensivvårdssjuksköterska är det därför viktigt att ha kunskap om tillståndet och om preventiva åtgärder. Syfte: Att beskriva vilken kunskap intensivvårdssjuksköterskan behöver och vilka åtgärder som kan utföras för att förebygga utvecklingen av delirium. Metod: Design: Litteraturstudie. En litteratursökning genomfördes i databasen PubMed som resulterade i 20 utvalda, kvalitetsvärderade och evidensgraderade studier.

Introduktion. Arbetet på en akutmottagning präglas av korta möten och samtal. I dessa korta möten skall Patienten kunna förmedla och sjuksköterskan uppfatta det som är orsaken till Patientens besök på akutmottagningen. Bakgrund. Akutmottagnings verksamheten har under senare år förändrats från att ta emot svårt sjuka eller traumatiserade patienter till att ta emot mer blandat patientklientel.

Ett kärnbegrepp inom omvårdnad är stöd, som förekommer ofta och är en viktig del i sjuksköterskans profession. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av stöd till personer i livets slut. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Detta resulterade till fyra slutkategorier: att kunna samtala, lyssna och trösta Patienten, att bli känslomässigt påverkad, att tillgodose patienternas behov och att respektera Patienten ända in i livets slut. Dessa kategorier visade att det krävdes mycket av sjuksköterskan i arbetet med människor i livets slut.