Forskningsresultat når inte alltid ut i vården till patienter och kliniskt verksam personal. Detta kan leda till att den vetenskapliga grund, som vården enligt svensk lagstiftning ska vila på, inte erbjuds. Anledningen till att vetenskapligt belagd kunskap inte når ut kan vara til lexempel avsaknad av kunskap om hur forskningsresultat sprids och om hur resultat kan omsättas till den egna verksamheten. Ett omfattande forskningsfält inom omvårdnad rör samtal, kommunikation och reflektion kopplat till relationen mellan vårdpersonal och patient. Reflektion bör ses som en central företeelse inom vården dels för att förstå Patienten dels för att förändring skall komma till stånd.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människori världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade på patienters upplevelser.

Beroende och missbruk av alkohol och narkotika är ett folkhälsoproblem i Sverige. Vården av de skador och sjukdomar som uppkommer till följd av detta upptar en stor del av hälso- och sjukvården, och dessa patienter är något som ambulanspersonal ofta stöter på. Ett bra bemötande kan tyckas vara självklart i arbetet med människor, men studier har visat att de människorna med alkohol eller narkotikaproblem ofta bemöts av fördomar. Sjukvårdspersonal ska bemöta patienter med omtanke och respekt oavsett yttre faktorer och vård skall också ges utifrån människors lika värde. Syftet med arbetet är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenhet av att möta patienter med missbruksproblematik.

Att få prostatacancer och genomgå en radikal prostatektomi är en omvälvande upplevelse. Det finns en möjlighet till bot men också en risk för komplikationer i form av urininkontinens och erektil dysfunktion. Patienterna tacklar situationen på olika sätt och använder sig av olika copingstrategier. Syftet med denna uppsats var att belysa hur den radikalt prostatektomerade Patienten upplever sinsituation, vilka behov han har av information samt vilka copingstrategier han använder sig av. Syftetvar också att belysa sjuksköterskans roll i patientkontakten med prostatektomerade patienter.

Introduktion: Att vårda döende patienter och dess anhöriga är komplext och sker dagligen världen över. Palliativ vård innebär att man går från kurativ, botande vård till symtomlindrande vård. Sent palliativt skede innebär vård vid livets slut. Bredvid Patienten står ofta en eller flera anhöriga. Anhörig är ett vidare begrepp än bara närmaste släkt, och innefattar även andra som anses stå nära den döende Patienten.

Självmord erkänns som ett stort folkhälsoproblem i många länder. Enligt världshälsoorganisationen är det årligen upp emot en miljon människor som tar sitt liv världen över. Årligen begår cirka 1100 människor i Sverige självmord. Det är ungefär tre självmord om dagen. I den prehospitala vården möter ambulanssjuksköterskor ofta patienter med psykisk ohälsa.

Glaukom är än kronisk sjukdom i synnerven som medför synfältsdefekter, oftast i samband med förhöjt ögontryck. I västvärlden är glaukom den näst vanligaste orsaken till blindhet. Det uppskattas att mer än 60 miljoner människor i hela världen har glaukom och antalet väntas stiga till nästan 80 miljoner år 2020. Även om det finns flera orsaker till glaukom så finns det bara en orsak som kan behandlas, ögontrycket, som ska sänkas med hjälp av ögondroppar. För att kunna bromsa försämringen i Patientens sjukdom så krävs det god medverkan av Patienten, som noggrant behöver följa läkarens ordination.

När säkerheten vid rapportering brister kan det få förödande konsekvenser. Inom intensiv- samt operationssjukvården bedrivs omvårdnad i en högteknologisk miljö där Patienten befinner sig i en stark beroendeställning. Säkerhetsaspekten vid överrapporteringar är här mycket viktig. Syftet med litteraturstudien var att beskriva en patientsäker överrapportering mellan operation och intensivvård. Granskning av 14 vetenskapliga artiklar visade att kommunikationen mellan intensivvården samt operation förbättrades genom användandet av ett strukturerat rapporteringsverktyg.

Syftet med den här studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva den perioperativa omvårdnaden ur patienters och operationssjuksköterskors perspektiv. Metoden var en beskri-vande litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativ studier som publicerats de senaste 10 åren. Artiklarna söktes i databaserna: Academic Search Elite, Medline och Chinal. Studierna var från hela världen bland annat Australien, England samt Europa. Resultatet av föreliggande studie visade att när Patienten och operationssjuksköterskan tillsammans planerade, genom-förde och utvärderade omvårdnaden runt omkring operation skapades en relation och det bil-dades en sammanhängande helhet.

Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas Patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att Patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.

Omvårdnaden utgår ifrån det humanistiska perspektivet, som säger att människan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar även den miljö som människan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdmiljöns betydelse för Patientens hälsa och välbefinnande, på institution. Människan påverkas av platser, lika mycket som människor påverkar varandra och därför är det av stor betydelse att omvårdnaden även inkluderar vårdmiljöns påverkan på Patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, både i den fysiska och den psykosociala, kan underlätta för Patienten och främja hans eller hennes hälsa och välbefinnande. De största faktorerna som kan underlätta Patientens hälsa är interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hälsofrämjande estetisk vårdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion från sjukdomssituationen och underlättandet av känsla av kontroll hos Patienten.

Bakgrund: Möten mellan patient och sjuksköterska inom akutsjukvården är alla unika, korta och ibland intensiva. Patienter som vistas inom denna miljö på grund av oväntad skada eller sjukdom, kan vara sårbara och hjälplösa. Syfte: Att belysa hur Patienten upplevde mötet med sjuksköterskan, i ambulansen och på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt av 15 kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Presenterades i två teman; Professionellt förhållningssätt samt Kommunikation och information, med sex subteman.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa bemötandets innebörd utifrån både patient och sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där materialet inhämtades genom sökning av vetenskapliga artiklar i sökmotorn ELIN och i databaserna CINAHL, EBSCO och Elsevier. Artiklar som ansågs besvara studiens syfte och frågeställningar kvalitetsgranskades enligt modifierade granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och resultatet baserades på 11 stycken kvalitativa studiers samt en studie med mixed method. Resultatet: I analysen av artiklarna framkom olika faktorer som samtliga innefattade bemötandes innebörd. Dessa faktorer presenterades som fyra huvudteman: Vikten av att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, Vårdrelation ur ett patientperspektiv, Vårdrelation ur ett sjuksköterskeperspektiv och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient.

Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke personen, men på senare tid har vårdpersonalen börjat se närstående som en integrerad del av omvårdnaden av den sjuke. Närstående har en stor betydelse i omvårdnadsarbetet kring Patienten. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av närståendes delaktighet i omvårdnaden till patienter på en intensivvårdsavdelning. I denna studie deltog åtta intensivvårdsjuksköterskor som intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera innehållet i texten.

Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas Patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att Patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.