Bakgrund: Människan har alltid sett döden som något obehagligt och kommer troligen alltid att göra det. Ända fram till 60-talet var det få läkare som vågade tala om diagnosen för Patienten om hon var döende. De anhöriga spelar en stor roll i vården av Patienten i livets slutskede. Man ska vara lyhörd och uppmärksam för att på bästa sätt kunna tolka signaler i samtal med patienter. Ansvaret som vilar på sjuksköterskan är stort.

BakgrundAllergi och annan överkänslighet är vanliga kroniska sjukdomar. Målet med omvårdnaden vid allergi och annan överkänslighet är att individen i görligaste mån skall kunna leva det liv som han/hon vill. Det är oftast ett livslångt lärande och den som utför omvårdnaden måste kunna se Patientens sårbarhet, måste lära känna Patienten, samt vilja, kunna och ha en möjlighet att hjälpa Patienten.SyfteSyftet med uppsatsen var att belysa faktorer som patienter anser påverkar omvårdnaden. Ett annat syfte var att relatera resultatet av litteraturöversikten till förhållanden vid astma- och allergimottagningar i öppenvård.MetodLitteraturöversikten bygger på en sammanställning av 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.ResultatGod omvårdnad karakteriseras av att Patienten kan delta i och vara aktiv i omvårdnaden.

Idag lever omkring 34 miljoner människor i världen med HIV. Smittskyddslagar och riktlinjer om lika behandling har tagits fram, trots detta behandlas denna patientgrupp annorlunda. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bemötandet av patienter som lever med HIV/AIDS med två frågeställningar, den ena utifrån patienters perspektiv och den andra utifrån sjuksköterskors. Studien gjordes som en integrativ översikt där kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. I resultatet presenterades två matriser innehållande begreppen; blir respekterade, bildar relationer, blir inte respekterade och blir bortprioriterade, samt; respekterar Patienten, respekterar inte Patienten, berör Patienten, visar empati och känner rädsla.

När en människa blir sjuk förändras inställningen till mat och dryck och av naturliga orsaker blir den döende Patienten allt tröttare och dricker mindre. Vårdpersonalen kan ställas inför svåra etiska beslut gällande hydration. I sjuksköterskan omvårdnadsansvar ingår det att minska Patientens lidande och främja välbefinnandet. Syftet var att belysa vätsketillförsel för Patienten i det terminala skedet. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Bakgrund: Vid livslång sjukdom ställs den sjuke inför kravet att förändra sitt levnadssätt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten måste lära sig klara av den egenvård som sjukdomen kräver. För att Patienten skall lära sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska Patienten uppnå anpassning och handlingskraft, d v s skall lära sig nya sätt att klara av och anpassa sig till dem ändrade levnadsförhållanden och behöver då få ny kunskap och nya färdigheter. Vårdarens uppgift är att göra det möjligt och underlätta lärandet samt att hjälpa Patienten att åter bli självständig.

Intensivvård definieras av högspecialiserad och högteknologisk vård. Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är så kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vårdas på en vanlig vårdavdelning. Vårdmiljön utsätter Patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för Patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smärta och illamående. Intensivvårdssjuksköterskans specialistkompetens är att identifiera omvårdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvårdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebär flera läkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist på sömn.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors reflektioner om hur deuppnår ett gott bemötande av patienter. Studien hade en beskrivande design och genomfördes somen semistrukturerad intervjustudie. Sex erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatiskavuxenvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet avdenna studie visar att sjuksköterskan vill skapa en öppen atmosfär.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna EBSCO host, PubMed, psycINFO, Blackwell Synergy, Wiley InterScience Journals och Academic Search Elite. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier; kommunikation, bemötande och omvårdnadsåtgärder. Kommunikation visade sig vara viktig utifrån flera olika aspekter. Det var i första hand viktigt att få en fungerande kommunikation med Patienten, men de anhöriga fick inte heller glömmas bort utan spelade en stor roll i omvårdnaden.

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors respektive undersköterskors syn på god omvårdnad. Studien är av empirisk och kvalitativ karaktär där fyra legitimerade sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades och delgav sina uppfattningar. Analysmetoden innehållsanalys valdes och i resultatet presenteras nio stycken huvudkategorier; Ge Patienten trygghet, att respektera Patientens vilja och individuella behov, basal hygien ? och omvårdnad skall tillgodoses, social samvaro, motivera Patienten, kommunikation, empati, hinder, skillnader i uppfattning..

De senaste decennierna har det inom hälso- och sjukvården tagits en mängd initiativ för att enskilda individer i större utsträckning skall få vara delaktiga i utformningen av sin egen vård. Forskning har funnit att kroniskt sjuka patienter besitter en unik kunskap baserad på erfarenhet av att leva med sin sjukdom. Ett förändrat synsätt inom vården har därför vuxit fram där man i större utsträckning vill involvera Patienten i sin vård, ett förhållningssätt som förespråkas inom patientcentrerad vård.Syftet med denna studie är bland annat att belysa hur missnöjda patienter ser på sjukvård och ifall deras syn på sjukvården återspeglar ett patientcentrerat förhållningssätt. Likaså ämnas det undersökas ifall en ökad patientmedverkan kan leda till ökad patientsäkerhet. För att uppfylla studiens syfte söktes svar på frågor som vilken typ av stöd och information patienter och anhöriga behöver för att känna sig välinformerade om vad en diagnos innebär och vilka behandlingsalternativ som är möjliga.

Övervikt hos patienter med typ 2 diabetes är en riskfaktor för att utveckla komplikationer. Komplikationer kan drabba ögon, njurar, nerver och blodkärl. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att hjälpa överviktiga typ 2 diabetiker att minska sin vikt. Viktminskning hos överviktiga typ 2 diabetiker kan leda till ökat välbefinnande och minska risken för komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att patienter med övervikt och typ 2 diabetes ska sänka sin vikt.

Sjukhusmiljöns betydelse för Patientens välbefinnande och tillfrisknande belystes redan på 1800-talet av sjuksköterskan Florence Nightingale. Hon förespråkade hur viktigt det var att patienterna hade tillgång till frisk luft, solljus och utsikt över naturen under sjukhusvistelsen. Eftersom patienter kan uppleva oro, stress och känsla av otrygghet kan förändringar i sjukhusmiljön bidra till Patientens välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken betydelse sjukhusmiljön kan ha för Patientens välbefinnande och tillfrisknande. Resultatet av denna studie visade att solljus hade en betydande inverkan på Patientens tillfrisknande.

Bakgrund: Under det perioperativa vårdförloppet föreligger många riskfaktorer för Patienten att utveckla oavsiktlig hypotermi. Detta kan leda till flertalet operativa och postoperativa komplikationer vilket kan skapa obehag och lidande för Patienten, förlänga vårdtider och generera ökade kostnader för samhället. Den perioperativa specialistsjuksköterskans omvårdnadsansvar innefattar ett flertal värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla hypotermi hos Patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi-, operations- och intensivvårdssjuksköterskors värmebevarande omvårdnadsåtgärder i det perioperativa vårdförloppet.Metod: En studie med deskriptiv analys utfördes. Data samlades in genom en strukturerad intervjuguide. Sammanlagt deltog 36 specialistsjuksköterskor i studien.Resultat: Specialistsjuksköterskornas värmebevarande omvårdnadsåtgärder bestod utav både passiva och aktiva åtgärder varav tre var utmärkande; att använda luftvärmetäcke, att ge varma infusions- och spolvätskor samt att undvika onödig exponering av Patienten.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa vad sjuksköterskor på ambulansen respektive akutmottagningen ansåg vara viktig information till patienter med akuta bröstsmärtor samt vad som var viktigt att tänka på vid informering av dem. Tio intervjuer med sjuksköterskor utfördes, fem på ambulansen samt fem på akutmottagningen. Resultatet har delats upp utifrån de olika arbetsplatserna. Resultatet visade att det fanns stora likheter i hur sjuksköterskorna svarade på frågorna som ställts. Det som ansågs viktigt att ge information om var vad som skedde och varför, det var även viktigt att informera om läkemedel och dess biverkningar och att med den information de gav, lugna patienterna.

Bakgrund: Ätstörningar är kända sedan flera hundra år tillbaka och i Sverige finns det uppskattningsvis ca 50 000 flickor/ kvinnor i åldrarna 13-30 år som lider av någon form av ätstörning. Patienterna med ätstörning upplevs ofta som svåra att vårda av sjuksköterskorna då de kan sakna sjukdomsinsikt och motivation till att genomgå behandling. Detta försvårar utvecklandet av en god vårdrelation som ligger till grund för ett bra behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som har betydelse i det vårdande mötet mellan sjuksköterskan och Patienten som behandlas för ätstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med Graneheim och Lundmans modell.