Inom hälso- och sjukvården är patientsäkerhet ett högaktuellt ämne. Läkemedelshantering är en av sjuksköterskans huvuduppgifter där det varje år sker misstag som kan leda till vårdskada för patienten. För ökad patientsäkerhet är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om olika faktorer som påverkar säkerheten vid läkemedelshantering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar patientsäkerheten i samband med läkemedelshantering. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på tio vetenskapliga artiklar.

Syfte: Att undersöka en grupp sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av att använda rehabiliteringsplaner för patienter på strokeenheter i Landstinget Gävleborg.Design och metod: Deskriptiv kvalitativ design. Semi-°©?strukturerade intervjuer av fem sjukgymnaster. Kvalitativ innehållsanalys användes för databearbetning.Resultat: Sjukgymnasterna såg rehabplan som ett användbart arbetsinstrument i akut strokevård. Tidiga samtal om mål bidrog till att ge patienterna motivation och insikt om sin situation men hjärnskadan kunde försvåra Patientdelaktighet.

Inom hälso- och sjukvården är patientsäkerhet ett högaktuellt ämne. Läkemedelshantering är en av sjuksköterskans huvuduppgifter där det varje år sker misstag som kan leda till vårdskada för patienten. För ökad patientsäkerhet är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om olika faktorer som påverkar säkerheten vid läkemedelshantering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar patientsäkerheten i samband med läkemedelshantering. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån tre huvudkategorier: organisationsfaktorer, informations- och kommunikationsfaktorer samt stödsystem. Faktorer som minskade patientsäkerheten var: låg bemanningsnivå, hög arbetsbelastning, övertidsarbete, dysfunktionella beredningsrum, otydliga arbetsrutiner, otillgänglig information, otillräcklig kommunikation och otydliga läkemedelsordinationer.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemträningsprogram gentemot en grupp med ledarledd träning. Båda grupperna utförde dessutom två separata förtest och ett eftertest av styrka och kondition. Frågeställningarna var: Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemträning?  Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd gruppträning? Hur såg deltagarfrekvensen ut i de båda grupperna? MetodDen ledarledda gruppträningen fullföljdes av 37 pensionärer (30 kvinnor och 7 män) i åldrarna 65-82 år (medelvärde för ålder 72,9 år och BMI 27,3). Den individuella hemträningen fullföljdes av 27 pensionärer (15 kvinnor och 12 män) i åldrarna 65-91 år (medelvärde för ålder 73,0 år och BMI 26,4).

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.  Slutsats: Information var viktig för Patientdelaktighet i sin omvårdnad.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.  Slutsats: Information var viktig för Patientdelaktighet i sin omvårdnad.

Bakgrund: Trots allmänna råd och riktlinjer råder stor brist på nutritionskunskaperna inom hälso- och sjukvården i hela Europa. Många äldre riskerar att drabbas av undernäring och får ett minskat välbefinnande och en för tidig död. Genom att arbeta med att personanpassa kosten kan patienten få bli aktiv i egna beslut som påverkar dennes liv och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadspersonalens erfarenheter av kost som ges personanpassad på ett korttidsboende för äldre. Metod: I denna studie användes induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex omvårdnadspersonal intervjuades på ett korttidsboende för äldre i södra Sverige. Resultat: Ur analysen av datamaterialet fyra kategorier; utgår från patientens syn på situationen, möjliggör val, möjligheter i måltidsmiljö, begränsningar i arbetsmiljön med åtta underkategorier.

Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen.Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling.  Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Bensår och kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad.

Bakgrund: Överrapportering i samband med skiftbyte är ett återkommande arbetsmoment för sjuksköterskan. Många gånger upplevs traditionella rapporteringsmetoder, så som muntlig rapport, som problematiska då de ofta blir fragmenterade och ofullständiga. Bedsiderapportering innebär att rapporten flyttas från expeditionen till patientens sängkant och patienten involveras i dialogen. Orsaken till att metoden implementeras sägs vara att Patientdelaktigheten ökar. Syfte: Att bredda kunskapen om effekterna och upplevelsen av bedsiderapportering hos patienter och sjuksköterskor.

Tidigare studier visar att delaktighet är en förutsättning för lärande. Det finns olika sätt att främja delaktighet men mest framträdande är inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sätt som personer som fått en stomi uppfattar egen delaktighet under stomiträning på sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjälp av intervjuer med öppna frågor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fått stomi och stomitränat intervjuades.

Background: In Sweden it is a legal right for patients to have the possibility to participate in their own care. Several studies highlight the importance of a good relationship, good communication and good cooperation in order to increase a sense of security and thus the possibility of participation. One way to increase patients' ability to influence and participate can be to adapt person-centered care. This moves the focus from the patient's illness to the patient and his/her resources. Aim: The aim of this study is to describe patients' experiences of the possibility to actively participate in decisions regarding its care and treatment at surgical wards.

Överrapportering av patientens vård, gäller även för överrapportering postoperativt, är förenat med stora säkerhetsrisker när det gäller kommunikationen En överrapportering bedside på en postoperativ avdelning, i den speciella miljön som råder där, innebär en utmaning för sjuksköterskorna kommunikationsmässigt bland annat genom att de har att inkludera patienten på ett sådant sätt att denne blir delaktig i sin egen vård. Av den anledningen väcktes ett intresse för att undersöka hur en överrapportering bedside på den postoperativa avdelningen kan inkludera patienten. Syftet var att beskriva kommunikation och omgivande miljö vid överrapportering bedside på postoperativ avdelning som ett led i att öka patientsäkerheten. Med detta som grund genomfördes en mikroetnografisk studie i form av 28 semistrukturerade, deltagande observationer vid överrapportering bedside på postoperativ avdelning. Data från observationsprotokoll och fältanteckningar transkriberades och analyserades därefter med innehållsanalys inspirerad av Burnard (1996).

Diabetes typ 1 (DM typ 1) är en av de mest förekommande kroniska sjukdomarna och drabbar främst barn och tonårningar. DM typ 1 kräver en livslång övervakning och behandling med insulininjektioner vilket ställer höga ansvarskrav på den drabbade. Barn- och tonåren karaktäriseras av olika stadium. För att främja utvecklandet av en god Patientdelaktighet under hela mognadsprocessen är det viktigt att sjuksköterskan besitter fördjupad kunskap om barns upplevelser av att leva med DM typ 1. Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn i åldrarna 10-18 års upplevelser av att leva med DM typ 1.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vårdplanering (SVP) under en vistelse på ett korttidsboende i ett kommunalt äldreboende. Studien hade en beskrivande design, där nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat från observationerna visade att patientens delaktighet berodde på den egna självständigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier.

The aim of the study was to investigate nurses? perception about patients? participation in medicine treatment and how to make the patient participate. A qualitative method was used and six nurses were interviewed. The nurses? perceptions of patients? participation in medicine treatment were characterized especially by patients having good knowledge about their medicines.