Bakgrund: Att genomgå behandlingar vid hematologisk cancer innebär en stor omställning i det dagliga livet. Symtom och biverkningar har en stor påverkan på kropp och själ. Hematologisk cancer innefattar olika typer av cancer: leukemi, lymfom och myelom. Den behandling som ges vid hematologisk cancer innefattar stamcellstransplantation, strålning och cellgifter. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av behandlingar vid hematologisk cancer.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Efter att olika inlånade organisationsmodeller från industrin under 1930 till 1960-talet visat på brister när det gäller organisation av hälso- och sjukvård, introducerades i slutet av 1960-talet primary nursing. Modellen bygger på en till en principen, 24-timmars ansvar och minimal arbetsdelning, vilket leder till att sjuksköterskor ser hela människan och bedriver en patientcentrerad vård. Den rådande organisationsmodellen påverkar sjuksköterskans upplevelse och därför har vi utifrån vårt syfte, att beskriva sjuksköterskans upplevelse av primary nursing, valt att göra en litteraturstudie. Med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har vi analyserat data från tio artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna ansvar och vara självständig, att samarbete och kommunikation är avgörande, att patienter och anhöriga är nöjda och trygga, att känna tillfredställelse i arbetet samt krav och hinder.

Många patienter upplever en känsla av oro och frustration under vårdvistelsen. Obehandlad oro kan leda till ökade komplikationer. Oro och ångest är vanligt förekommande hos patienter, men går ofta sjuksköterskan obemärkt förbi. Det är av betydelse att sjuksköterskan kan identifiera och kommunicera om känslor med patienten, samt känna trygghet i sitt sätt att kommunicera. Syftet var att belysa hur sjuksköterskan genom kommunikation kan hjälpa patienten att reducera oro och ångest under vårdvistelsen.

Stöd kan ha olika betydelser beroende på i vilket sammanhang det förekommer. Stroke är en av våra stora folksjukdomar och de som drabbas upplever att livet förändras radikalt. Betydelsen av stöd som omvårdnadsintervention behöver lyftas fram och förtydligas. Syftet med studien var därför att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheter av stöd för personer som drabbats av stroke. Frågeställningarna utgick ifrån två perspektiv, personer som drabbats av stroke respektive vårdpersonalens.

Bakgrund: Rökning skapar både ett fysiskt och ett psykologiskt beroende vilket gör vanan svår att bryta. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att arbeta hälsofrämjande och att använda sig av kunskapsbaserade metoder. En av dessa är Motivational Interviewing (MI) som är en patientcentrerad samtalsmetod som kan användas inom omvårdnad i syfte att hjälpa patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Inga tydliga riktlinjer finns dock för metodens effektivitet vid rökavvänjning. Syfte: Att undersöka forskningsresultat som stödjer eller avfärdar MI som rökavvänjningsmetod.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor på en allmänpediatrisk avdelning disponerar sin tid gällande administrativa arbetsuppgifter jämfört mot direkt och indirekt patientkontakt. För att granska detta fenomen utfördes en aktivitetsstudie. Metod designen var icke experimentell deskriptiv observationsstudie. Där sju olika sjuksköterskor följdes under femton dagar där tidmätning skedde av på förhand kategoriserade aktiviteter. Kategoriseringsschema innehöll nio olika kategorier.

Bakgrund: Övervikt ses som en riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar. Överviktiga personer upplevde fysiska och psykiska symtom pågrund av sin övervikt. Övervikt kan förebyggas genom hälsofrämjande åtgärder. Syfte; var att belysa överviktiga patienternas erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder för att uppnå en viktminskning. Metod: En litteraturöversikt genom fördes och litteratursökningen skedde i Cinahl, PubMed och PsycInfo.

Bemötandet är en viktig del inom vården och sjuksköterskans bemötande av patienten kan vara det som han minns bäst av mötet. Bemötandet har en central roll i sjuksköterska-patientrelationen oberoende av vilket hälsoproblem som leder till att patienten söker vård. Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för hur patienten upplever sjuksköterskans bemötande i det vårdande mötet. En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna bearbetades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av en analysmetod.

Bemötandet är en viktig del inom vården och sjuksköterskans bemötande av patienten kan vara det som han minns bäst av mötet. Bemötandet har en central roll i sjuksköterska-patientrelationen oberoende av vilket hälsoproblem som leder till att patienten söker vård. Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för hur patienten upplever sjuksköterskans bemötande i det vårdande mötet. En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna bearbetades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av en analysmetod.

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar förväntas ha en hög kompetens inom traumavård. Med hög kompetens menas att de utför ett komplext och avancerat arbete och har ett stort ansvar i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård på en akutmottagning Metod: Studien är empirisk suveystudie med kvantitativ data som samlades in genom att en enkät delades ut till sjuksköterskor på en akutmottagning. Sjuksköterskorna fick skatta sin kompetens inom traumavård utifrån svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser samt efter deras formella och kliniska kompetens. Resultat: Huvudresultatet är att nästan alla (94%) av sjuksköterskorna vårdar traumapatienter oavsett erfarenhet och formell utbildning.

Flera av de patienter vi har träffat som befunnit sig i livets slut har uttryckt olika sorters lidande. Patienterna har uttryckt en önskan om att skiljas från sitt lidande men även en önskan om att fortsätta leva med sina nära och kära. Syftet med denna uppsats är att belysa den medelålders patientens upplevelse av lidande vid livets slut samt hur sjuksköterskans vårdhandlingar kan lindra lidandet. Arbetet är baserat på kvalitativa primärartiklar. Litteraturen söktes i fulltextdatabaser, på webbsidor och på biblioteket på högskolan i Borås.

Nuförtiden har det blivit allt vanligare att möta patienter med invandrarbakgrund inom vården. Studiens frågeställningar berör en rad frågor som handlar om vårdpersonalens i allmänhet och i synnerhet röntgensjuksköterskans möte med patienter med andra kulturella bakgrunder. Studien syftar till att dels identifiera de kommunikationssvårigheter som kan uppstå i dessa möten, och dels diskutera de olika strategier som röntgensjuksköterskan kan använda sig av för att bemöta och åtgärda dem. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, men det är också ett demokratiskt land där alla människors rätt till vård med lika villkor, oavsett deras etniska bakgrund, religion eller kön, är garanterad enligt den svenska sjukvårdslagen grundläggande.När det gäller metoden så bygger studien på en litteraturanalys av 13 vetenskapliga artiklar, som med skiftande perspektiv beskriver mötet mellan vårdpersonal/ röntgensjuksköterska och patienter med annan invandrarbakgrund. Genom en noggrannläsning av artiklarna och jämförelser mellan deras slutresultat försöker vi identifiera de faktorer som kan leda till acklimatiseringssvårigheter, men också de åtgärder och strategier, som kan leda till en vård med god kvalité.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse hos sjuksköterskan för patienten i mötet mellan sjuksköterska och patient. Resultatet grundades på 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analys av insamlad data kunde två huvudteman urskiljas: Sjuksköterskan som bekräftande och lyssnande samt Sjuksköterskan som etiskt kompetent. Att sjuksköterskor mötte patienten utifrån dessa teman visade sig utgöra en förutsättning för att mötet skulle bli vårdande för patienten. Det framkom att det var viktigt för patienten att bli bekräftad av sjuksköterskan på olika sätt och sedd som en unik individ.