Informationsspridning och kommunikation på andra sätt än fysiska besök på sjukhus eller vårdcentraler ökar i takt med att tekniken utvecklas och möjliggör att patienter kan behandlas i hemmet i större utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att genomföra en litteraturöversikt över vilka typer av informations- och kommunikationsteknik (IKT) som sjuksköterskor använder för att kommunicera med patienter som befinner sig i hemmet.Forskningsfrågorna som denna studie utgick från var vilka hinder som finns för en framgångsrik kommunikation och vilka positiva effekter användandet av IKT för med sig. En litteratursökning genomfördes i PubMed och Cinahl vilket resulterade i att 25 artiklar valdes ut. Artiklarna analyserades enligt en integrerad översiktsmetod. Resultatet visade att fyra olika typer av kommunikation förekom, vilka var telefon, internetbaserade meddelandesystem, elektroniska hjälpmedel och videokonferenser.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för vilken betydelse kommunikation har för frontpersonalens reaktion på en fusion mellan tjänsteföretag.Fusioner är ett vanligt förekommande bland dagens företag, så även för tjänsteföretag. Frontpersonal anses vara särskilt viktig i tjänsteföretag då de i interaktion med företagets kunder förmedlar kvalitet. Vid fusion är det därför viktigt att skapa förutsättningar för att två mötande personalgrupper tillsammans kan verka för fortsatt god kvalitet. Ett verktyg för att skapa sådana förutsättningar är kommunikation.Formell kommunikation kan användas till att skapa acceptans för en fusion och införa förändringar vid denna. En förutsättning för att frontpersonalen skall uppnå en högre förståelse har visat sig starkt beroende av möjligheten att föra tvåvägskommunikation.Informell kommunikation har visats fungera som ett starkt stöd för att skapa acceptans och en positiv föreställning av en fusion.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier.Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening.

Background: Insufficient physical activity is a public health problem. The Swedish recommendation is to be physically active for a minimum of 30 minutes every day, which is fulfilled by about half the adult population. Recent research has shown that sedentary behavior is an independent risk factor. Physical activity on prescription (FaR®) is an individually adapted and written prescription, a method to encourage physical activity. The National Board of Health and Welfare has observed that counseling combined with a written prescription convey better adherence than just counseling.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en säker och kvalitativ vård är något som eftersträvas i sjukvården. För att minimera risker, tillbud och mänskliga faktorer så finns idag flera utarbetade system till hjälp. På Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsäker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra så att information i överrapportering mellan olika vårdgivare inte går förlorad. Otydlig kommunikation och bristfällig informationsöverföring kan riskera patientsäkerheten eftersom hälso- och sjukvården är ett komplext och riskfyllt område där en stor mängd personlig information om enskilda patienter ska överföras från en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstämmer med SBAR protokollet.

Syftet med denna studie var att se effekten och upplevelsen av två månaders sjukgymnastik och informationsöverföring på distans via videokommunikation i realtid för en axelledsopererad patient och dennes slutenvårds- och öppenvårdssjukgymnast. Studien involverade en patient som opererades vid Sunderby sjukhus (SY). Efter utskrivningen genomfördes sjukgymnastik på distans med sjukgymnasten på sjukhuset och patienten i hemmet under två månaders tid. Den teknik som har använts är videokommunikation Integrated System Digital Network (ISDN), (TV-monitor, kamera, mikrofon, belysning och videobandspelare), som kopplats in via det digitala telefonnätverket dels i patientens hem dels på sjukhuset. Resultaten visade att patientens smärta reducerades och att axelrörlighet, funktionsförmåga, muskelstyrka, sömn, hälsorelaterad livskvalitet och tillfredsställelse förbättrades efter operationen och två månaders sjukgymnastik på distans via videokommunikation..

Introduction: Balance between the essential nutritive substances is important for aperson to maintain health. The surgical patient can be stricken with conditions, whichhave a negative impact on this balance and can lead to malnutrition. Working as a nurseit is important to identify patients that are malnourished or is in the risk zone ofmalnourishment since 30 % of all patients in hospitals are malnourished.Aim: The aim of this study was to examine the compliance to the guidelines fornutritional assessment and parenteral nutrition on a surgical ward. Also whether thenutritional treatment/-support was reported to the next caregivers if the patient wasmalnourished or was in the risk zone of malnourishment at the time of discharge.Method: 80 patients enrolled on the ward in the beginning of year 2011 were included.Audit of patient records was made according to the hospital guidelines for nutrition andparenteral nutrition and followed a study specific protocol.Results: The examination of the case records showed that the guidelines for nutritionwere partly complied with. Nutritional treatment/-support was reported to the nextcaregivers when needed.

Behandling och omvårdnad är en stor utmaning för intensivvårdsteamet p.g.a. den intensivvårdskrävande patientens komplexa behov. Mobilisering av patienten är en omvårdnads-åtgärd som används för att optimera patientens fysiska och psykiska status. Kunskapen om mobiliseringens eventuella nytta kommer från kunskap om immobiliseringens negativa effekter d.v.s. att sängliggande leder till risker för komplikationer.

Bakgrund: Det finns fyra olika informationskällor tillgängliga som ska upplysa läkemedelsanvändaren om preparatens biverkningar och dess frekvens. Dessa stämmer dock inte alltid överens utan ger olika upplysningar, vilket kan skapa förvirring och misstänksamhet mot informationen som ges. Detta kan leda till att man kanske inte vågar ta sin ordinerade medicin. Syfte: Att jämföra om presentationen av biverkningar i Produktresumén för Betablockerare i ATC kod C07, överensstämmer med övriga informationskällor så som Bipacksedel, FASS och Patient FASS. Metod: På fass.se hämtades information om biverkningar för ATC kod C07, Betablockerare.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en vårdinsats vars innehåll har blivit allt mer utökad och det krävs en högre kompetens för sjuksköterskor som arbetar med det. Sjuksköterskan måste kunna tolka och bedöma icke-verbal kommunikation samt lyssna aktivt. Kommunikationen mellan den vårdsökande och sjuksköterskan har en central betydelse, för att sjuksköterskan ska kunna bilda sig en uppfattning om symtomen och göra korrekta bedömningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdrelationen vid telefonrådgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med totalt åtta vetenskapliga artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskningen, varav sju kvalitativa och en kvantitativ.

Årligen avlider ca 92 000 personer i Sverige av dessa avlider ca 35 % på sjukhus eller på annan institution. Arbetet som sjuksköterska inom palliativ vård innebär nära kontakt med döden och insikten om sin egen dödlighet. Palliativ vård inriktar sig på att förbättra eller upprätthålla den sjukes livskvalitet men verkar inte för att vare sig påskynda eller fördröja döden. Syftet med denna litteratur studie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda en patient i livets slutskede. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge patienten en helhetsvård, då målet inte längre är att bota eller förlänga patientens liv. Sjuksköterskan behöver ha en helhetssyn på patienten för att kunna lindra dennes lidande på flera plan. Kommunikationen har en central plats i allt vårdarbete, och när det gäller palliativ vård är behovet större än vanligt. Syftet med kommunikationen är att skapa god kontakt med den döende patienten och bygga upp ett förtroende. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av hur hon kan göra sig förstådd och förstå den döende patienten.

Forskningsrön tyder på att organisatoriska och sociala faktorer är den största anledningen till att 90 % av implementeringarna av ERP-system misslyckas. Förespråkarna för involvering av användarna för lyckad implementering är många. I denna studie har vi belyst en fallstudie i en relativt liten livsmedelsorganisation där det har studerats vikten av kommunikation och kommunikationsrutiner för att ta till sig ett nytt system samt hur detta har påverkat organisationens anställdas acceptans gentemot det ERP-system de implementerat. Denna studie visar att om kommunikation innefattar kunskapsförvaltning och kunskapsspridning kring det ERP-system som implementeras kan det innebära större acceptans hos användarna, då de får förståelse för varför saker och ting sker samt varför deras arbetsuppgifter ser ut som de gör, en kontext kring sina aktiviteter. Vi fann att kommunikationssättet, det vill säga huruvida den var formell och rutinartad eller informell, inte påverkar utfallet av användarnas acceptans gentemot ERP-systemet, så länge kontexten för aktiviteten förmedlas.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.