Swedish healthcare are in need of radical changes to meet the requirements from both the government and the patients to create organisational working methods that better support the patients through their healthcare processes. Digitalization of patient data has been going on for decades in order to increase participation and understanding among patients in their care processes. However, availability of information does not ensure understanding. Therefore, resources should be devoted to create conditions to enable participation. The purpose of this study is to explore how visualization of patient data in the patient?s journal can affect the consultation in the encounter between the doctor and the patient.

Magnetic resonance imaging (MRI) is a safe and painless diagnostic method. The patient may become concerned, suffer from anxiety and experience the examination as unpleasant. Detailed information and a good treatment can reduce anxiety and distress for the patient. The purpose of this study was to illuminate the patient?s experiences in connection to MRI, and to describe the patients needs for information and treatment.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Patients with heart failure have a high mortality and often readmits to hospital care, due to a lack of compliance in the treatment plan. Patient education on self-care provided by nurses is important in improving patient and clinical outcomes.The aim of this study was to describe effects of nurse led interventions of patient education for elderly patients with heart failure. Literature study based on nine quantitative scientific articles. The results shows that different nurse led interventions of patient education with patients with heart failure had positive effects on self-care management, quality of life, health related quality of life and hospital care. E-mail reminder to community nurses and telephone education shows to be the most effective patient education interventions.

Background: Surgical complications has been the main cause of medical injuries and deaths worldwide. In 2008 WHO developed the checklist for safe surgery to reduce the number of surgical complications. The objective of the checklist is to strengthen already established safety routines and contribute to better cooperation and communication. Research shows that compliance to the checklist is deficient, which can affect patient safety.Aim: The aim was to study the extent to which theatre nurses participate in the use of the checklist.Method: Observational study was conducted with a descriptive design and quantitative approach. 24 observations were carried out with aid of an observation protocol of two surgical units at a hospital in central Sweden.Result: The results showed that Timeout initiated widely but compliance to all items was considerably lower.

Kommunikation är ett viktigt redskap för att förmedla information och få kontakt med andra människor. Ett sätt att lösa de problem som uppstår i samtal med patienter som inte talar samma språk är att använda tolk. Tolken har två uppdrag eftersom han eller hon företräder både patient och vårdpersonal. Tolkens uppgift är att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte talar samma språk, hans eller hennes roll är att vara neutral i det som sägs mellan patient och vårdpersonal. För att uppnå en nära relation till patienten behöver vårdpersonal och tolk vara engagerade och tillgängliga i kommunikationen med varandra och patienten.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende.

SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med språkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillräckliga men när en individ blir patient och hamnar i en sjukvårdssituation kan språkliga eller kommunikativa hinder uppstå. Det beror på att förmågan att behärska ett språk är situationsberoende. Kommunikation sker i många olika former, i centrum står överföring av information mellan avsändare och mottagare. När informationsöverföringen sker i båda riktningarna och informationen som förmedlas bekräftas av de som är inblandade sker kommunikationen på ett säkert sätt.

Patientsäkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vårdskador är ett högaktuellt område. Problemet med undvikbara vårdskador är omfattande och i Sverige uppges vårdskador orsaka 630 000 extra vårddygn på ett år, vilket medför både ett mänskligt lidande men också ekonomiska konsekvenser för samhället. Antalet patienter som skadas av vården är ett direkt mått på patientsäkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete är en betydande orsak till att vårdskador uppstår. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde påverka kommunikationen och teamarbetet i hälso- och sjukvården samt vilken betydelse dessa hade för patientsäkerheten.

Många patienter upplever en känsla av oro och frustration under vårdvistelsen. Obehandlad oro kan leda till ökade komplikationer. Oro och ångest är vanligt förekommande hos patienter, men går ofta sjuksköterskan obemärkt förbi. Det är av betydelse att sjuksköterskan kan identifiera och kommunicera om känslor med patienten, samt känna trygghet i sitt sätt att kommunicera. Syftet var att belysa hur sjuksköterskan genom kommunikation kan hjälpa patienten att reducera oro och ångest under vårdvistelsen.

Bakgrund: Kärnan i omvårdnaden består av mötet mellan sjuksköterska och patient, där patienten görs delaktig. För att kunna mötas krävs en god kommunikation. I vården av en patient med ett annat modersmål kan språket bli en barriär, vilket kan överbryggas med hjälp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmål. Metod: Metoden som användes var en litteraturbaserad studie, där 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

Kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhålla sig i de situationer som kan uppstå. den icke verbala kommunikationen är i dessa sammanhang av stor betydelse men även det verbala språket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram användes Paterson och Zderads omvårdnadsteori som är en interaktionsteori och grundar sig på vikten av en god relation och därmed en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala kommunikationen, atmosfären, patientens upplevleser, vårdgivarens upplevelser och samspelet mellan vårdgivare och patient.

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.