Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patientens, närståendes samt sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård, för att förbättra kvaliteten på omvårdnaden. Litteraturen söktes genom Högskolan Dalarnas databaser samt från tillgängliga e-tidskrifter. Till resultatdelen valdes 19 vetenskapliga artiklar i huvudsak från Europa, men även USA, skrivna på engelska. För att bedöma artiklarnas trovärdighet granskades dessa med hjälp av två granskningsmallar. I resultatet framgick att patienter upplevde det viktigt att behålla kontrollen över sitt liv trots sjukdomen.

Bakgrund: Trycksårsprevalensen i Sverige är fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: Trycksår har länge varit ett problem inom sjukvården som orsakar onödig smärta och lidande för patienterna, samt ger längre vårdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vårdtiden för en patient med trycksår är dubbelt så lång som för en patient utan trycksår. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat när det gäller förebyggande av trycksår, eftersom undersökningar visar att trycksårsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksår.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn som innefattar hjärninfarkt och hjärnblödning. Sjukdomen innebär ett akut insjuknande som kräver omedelbar vård. Dessa personer får mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. Därför är tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbättras med tiden. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig på strokeavdelningen.

Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem i hela världen och associeras många gånger till social diskriminering. Under de senaste 35 åren har övervikt och fetma ökat i Sverige och kostar sjukvården tre miljarder varje år. Patienter med övervikt kan känna sig otrygga samt kan känna ett obehag att söka vård på grund av rädsla för stereotypa attityder från sjukvårdspersonal. Syftet var att identifiera och beskriva forskning om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot vuxna patienter med övervikt/fetma. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa vad forskningen påvisar.

Flera av de patienter som vårdas palliativt idag är inte adekvat smärtlindrade. En bidragande orsak till detta är att en del patienter upplever en sådan rädsla för det analgetika som används att de väljer att inte alls eller inte fullständigt genomgå smärtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smärtlindring inom palliativ vård, samt att undersöka hur dessa barriärer påverkade patientens vilja att genomgå smärtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rädsla för att smärta indikerar att sjukdomen har förvärrats, en rädsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rädsla för att distrahera läkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smärta.

Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården.

This is an empirical cross-sectional study with the aim to examine the patient?s comprehension about their quality of life within two to seven years after their stem-cell transplantation with reference to physical, social, emotional, psychological and functional wellbeing and to investigate if the patient groups have disease specific problems. Differences in quality of life between men and women and also between allogeneic and stem cell transplantation with an unrelated donor (URD) were studied. The measurement Functional Assessment of Cancer Therapy (FACT) and the bone marrow transplant subscale (BMT) is a 49 item, valid and reliable measure that was used. The questionnaire was answered by 43 of 47 patients (91%).There is a significant difference between men and women in physical, social and functional wellbeing.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer alla typer av patienter av olika etniciteter, åldrar och kön, med olika skador och sjukdomar och med olika tidigare erfarenheter av hälso- och sjukvården. Patienten har mycket kontakt med sjuksköterskan på akutmottagningen, och därför är det viktigt att mötet mellan sjuksköterskan och patienten uppfattas som positivt. Forskning tyder dock på att detta inte alltid är fallet.Syfte: Att beskriva hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie av mixad metod med konvergent design baserad på fem kvalitativa och fem kvantitativa studier.Resultat: Fyra teman framkom: Brist på information och kommunikation; Patienten vill inte vara till besvär; Ointresse och dåligt bemötande samt Bra vård och ett gott bemötande.Slutsats: Mötet mellan sjuksköterskan och patienten på akutmottagningen blev ofta lidande på grund av bristande information, ointresse och dåligt bemötande från sjuksköterskan. Mötet var mer positivt på akutmottagningar på landsbyggden, med anledning av att stressen och arbetsbördan där var lägre.Klinisk betydelse: Genom att öka medvetenheten om problemen som belyses i denna studie och genom att implementera resultatet till akutmottagningar, ges möjligheten att förbättra vården och öka välbefinnandet för patienterna på akutmottagningen..

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

Bakgrund: Antalet klagomål till patientnämnden har ökat angående missnöje i vården, trots att investeringar har gjorts. Det kan grunda sig i att patienters behov inte tillgodoses vilket kan resultera i maktlöshet hos patienten. Utgångspunkten för en god vårdrelation är att tillmötesgå önskemål hos patienten. Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgår från Travelbees teori, som beskriver att en god vårdrelation bör utvecklas för att patientens individuella omvårdnadsbehov ska kunna främjas. Syfte: Syftet var att belysa aspekter som skapar en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva kvalitativa artiklar inkluderats.

Att söka hjälp på en akutmottagning kan många gånger innebära ett första intryck i vårdkedjan på ett sjukhus. Mötet på en akutmottagning är ofta kort, därför är det av stor vikt att bemötandet blir så bra som möjligt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att söka vård på en akutmottagning. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar analyserades med stöd av Burnand (1996) samt en arbetsgång enligt Fribergs (2006) fem steg. Resultatet identifierade sju huvudområden om patienters egna upplevelser på en akutmottagning.

Diabetes är en komplex sjukdom, som efter många års duration kan leda till att diabetespatienten drabbas av komplikationer i olika former. För att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med sin sjukdom krävs det att denne får en grundlig och bra undervisning av vårdpersonal med goda kunskaper och erfarenheter om diabetes. På många sjukhus finns det idag särskilda diabetesteam, som består av läkare, diabetessjuksköterska, dietist och sjukgymnast. En yrkeskategori, som de senaste åren och kommit att ingå i diabetesteamet är undersköterskan. Syftet med den här studien är att beskriva undersköterskans patientundervisning inom diabetesvården och vad deras undervisning består av.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Sjuksköterskor och läkare spelar en stor roll i vården av överviktiga patienter och att denna patientgrupp får samma vård på samma villkor som patienter som inte är överviktiga. Inom hälso- och sjukvård kan det finnas negativa attityder om att patienter med ett högt BMI är lata och odisciplinerade. Vårt syfte var tudelat. Det första delsyftet var att beskriva om det finns negativa attityder från vårdpersonal gentemot överviktiga patienter. Den andra delen av syftet var att beskriva den överviktiga patientens egna upplevelser av vårdpersonalens attityder.