Bakgrund: Levercirros är ett sjukdomstillstånd som har hög mortalitet om inte en levertransplantation genomförs. Väntelistan till transplantation är lång samtidigt som organbehovet ökar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser och livskvalitet i väntan på en levertransplantation. Metod: En litteraturöversikt valdes där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs modell (2006). Resultat: Beskedet om att bli uppsatt på väntelista präglades av både positiva och negativa känslor; glädje, lättnad, oro samt tveksamhet.

BAKGRUND: Patienter med bensår återfinns inom hela sjukvården. Detta innebär att många sjuksköterskor kommer att möta dessa patienter i sitt arbete oberoende av var de arbetar. Distriktssköterskor kan ägna upp till hälften av sin arbetstid till bensårsbehandling. Patienter med bensår lider ofta av smärtor. Såren påverkar deras livskvalité och begränsar deras liv.

En av de största folksjukdomarna i Sverige är hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med hjärtrehabiliteringen är att hjälpa patienten med att hitta tillbaka till en balans i livet och minimera risken för att patienten insjuknar igen..

AbstractBackgroundWorking in primary care with chronic leg ulcers is both time-consuming and difficult. There is a large category of patients with leg ulcers, that is expected to increase in a number of years, and many of them will probably come to a district nurse for help.AimThe aim of this study was to describe the district nurses' experiences of caring for patients with chronic leg ulcers in primary care.MethodThe approach was qualitative. The study was done with a phenomenological life-world approach. Seven district nurses working in primary care were interviewed. The phenomenological perspective focuses on the respondents? own life-world and has openness to the interviewee's own experiences.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Många patienter blir dåligt bemötta i vården, de känner sig kränkta, utelämnade och maktlösa. Psykiatrisk tvångsvård kan innebära en konflikt mellan att bedriva god vård och utöva tvång. Det är därför av största vikt att undersöka hur tvångsvårdade patienter upplever att de blivit bemötta och vad bra bemötande är vid psykiatrisk tvångsvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur patienter upplever att de blivit bemötta vid psykiatrisk tvångsvård.

Sömnen är livsviktig för alla människor eftersom det är den tid då kroppen återhämtar sig och behovet av sömn blir därför speciellt viktigt vid sjukdom. Forskning har visat att sjukhusmiljön inte alltid är optimal för att främja sömn, något som vi själva också upplevt under kliniska studier. Syftet med studien var att klargöra vilken betydelse sömn har och hur sömnen kan förstås i relation till hälsa och välbefinnande för patienten i sjukhusmiljön. Studien är en begreppsanalys där sömn har sökts och analyserats i lexikon, vetenskapliga artiklar och facklitteratur. Resultatet visar att sömnen är den tid då kroppen samlar kraft och immunförsvaret byggs upp.

Bakgrund: Inom psykiatrin utsätts patienter för olika sorters tvång. Tvång i sin tur kan leda till lidande. Kan man genom att analysera tidigare forskning på området tvång belysa hur patienten upplever tvång, så har det skapats en god grund för ökad förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av tvång inom psykiatrisk vård. Metod: Systematisk litteraturstudie.

Feline asthma is a condition very similar to the respiratory disease affecting humans. It is causing, among other things, a constriction of the bronchial airways, an increase of mucus production and damage to, or erosion of, the epithelial membrane. The symptoms occur intermittently and do, in most cases, evolve during a long period of time. The aim of this essay was to investigate whether there are any nursing routines for feline patients with asthma in animal clinics and animal hospitals in Sweden, and if so, to compare similarities and differences. A literary study of research material also led to a suggestion of how to form a nursing routine for this type of patient.

The aim of this Masters thesis is to study opinions about the Swedish hospital libraries and their activities for the patients, in a selection of Swedish library journal articles. The theoretical starting point is grounded in Laclau and Mouffes discourse theory. The empirical material consists of 43 articles from three library journals; Biblioteksbladet, Blänkaren and DIK-forum, published between 1990 and 2004. These are analysed through a reading scheme in four levels. In the empirical material two themes appear; the culture theme and the patient information theme.

Background: Fall injuries are a costly problem for society, with costs ranging up to 14 billion a year. In addition to economic loss accidental falls also creates human value losses and reduced quality of life for its victims. In order to prevent the occurrence of injury related to accidental falls healthcare providers utilize various scientifically developed risk assessment tools, one of them being Downton Fall Risk Index. Method: Empirical, quantitative cross-sectional study. Objective: The purpose of the extended essay was to describe the categories in Downton Fall Risk Index that have a bearing on patients' risk of falling while in hospital and in municipal care, and to illustrate how nurses can use the fall risk assessment tool.

Bakgrund: Övervikt är ett tilltagande problem med sjukskrivningar som leder till ökade kostnader i samhället. Sjuksköterskor kommer ibland i kontakt med patienter med övervikt i olika vårdsammanhang. För att kunna hjälpa patienter med övervikt bör sjuksköterskor använda sig av en attityd utan att kränka patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt inom sjukvården. Metod: Studien genomfo?rdes som en litteraturstudie och baserades pa? tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvantitativa och fyra kvalitativa studier.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig.

Introduktion: PET/CT är en relativt ny högteknologisk metod som främst används inom tumördiagnostik. Patienter med tumörsjukdom genomgår ofta många olika undersökningar som ett led i en utredning och/eller behandling. En högteknologisk undersökning kan vara skrämmande för patienter med tumörsjukdom och leda till ångest av flera anledningar, som oro över resultatet och osäkerhet över undersökningssituationen. Röntgensjuksköterskan har ett ansvar i att stödja och informera patienten utifrån patientens individuella behov. Att få kunskap om PET/CT-tekniken och de upplevelser och behov patienter med tumörsjukdom har, kan öka röntgensjuksköterskans möjlighet att bemöta dessa patienters specifika vårdbehov.

Bakgrund: Den ökade invandringen till Sverige har gjort att landet idag är ett mångkulturellt samhälle. Sjuksköterskan möter ofta patienter från andra kulturer. Dessa möten kan många gånger beskrivas i form av negativa vårderfarenheter för patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möte med patienter från andra kulturer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet.