Background:The definition of mental illness is characterized by a lack of management regarding mood, thoughts or behavior. It is difficult for the person to cope with everyday duties as well as relationships with other people.The study revealed that the society should take action to prevent social isolation for those with mental illness. The central concepts of care theory is love, learning and well-being, where nurses' conditions and actions create results in the patient.Aim:Describe skills and prerequisites nurses need at the meeting of patients with mental illness. A further aim was to examine the ethical considerations included studies made use of.Method:A descriptive literature studyMain result:Nurses feel they do not have skills regarding mental illness. When nurses care for patients with mental illness are often formed stigmatizations regarding these patient groups and care will suffer.

En terapeutisk relation är viktig i omvårdnaden av patienter med ätstörningar och det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om dess betydelse i omvårdnaden. Syftet var att undersöka hur en terapeutisk relation skapas samt dess betydelse i omvårdnaden mellan sjuksköterskan och patienten med ätstörning. För sjuksköterskor kan det vara utmanande att etablera en terapeutisk relation till patienter med ätstörningar, då det är vanligt att dessa patienter inte har sjukdomsinsikt. Sjuksköterskan kan använda sig av olika strategier och verktyg för att skapa en terapeutisk relation och en vårdande miljö. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar analyserades.

SAMMANFATTNING Att möta och vårda personer som är allvarligt sjuka och döende är svårt. Syftet med studien var att belysa på vilket sätt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstås med hjälp av Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Studien är litteraturbaserad och bygger på engelskspråkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem är kvalitativa studier och en är litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient är av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvägar och socialt samspel för att få patienten att uppleva livskvalitet.

Haemophilia is an inherited disease which causes increased bleeding due to defect clotting factors VIII and/or IX. There are two forms of haemophilia, A and B, which both are X-linked and due to mutations of the genes of factor VIII and factor IX respectively. This study focuses on Haemophilia A and thereby factor VIII.The drugs that are available on the Swedish market today for patients with haemophilia A include Factor VIII(FVIII), which has been purified from human plasma and recombinant factor VIII(rFVIII). The main goal of this study is to gain a better understanding of the effects of treatment of haemophilia A with either purified plasma factor VIII or recombinant factor VIII on reducing or preventing bleeding and on side effects.  The study was designed as a literature review and searches were carried out in PubMed at the Linnaeus University library.  The criteria for selection of articles were: patients with haemophilia, treatment with plasma derived and/or recombinant factor VIII as well as clinical studies.

När människor blir sjuka kan det normala sättet att uttrycka sig förändras, man kan sakna de nödvändiga begrep-pen, känna sig osäker i sin nya situation eller helt eller delvis ha förlorat talförmågan. Hur den enskilde vårdarens bemötande är blir avgörande för hela patientens vårdupplevelse. Många vårdare lyckas men även erfaren vårdpersonal kan ha svårigheter att få till en god kommunikation. Denna systematiska litteraturöversikt gjordes med syftet att beskriva förhållningssätt som kan främja kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Nio artiklar som har vårdar respektive patientperspektiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att vara närvarande: Att vilja förstå: Att kunna uppfatta dolda budskap: Att våga mötas i situationen.

Bakgrund: Det finns två olika typer av kommunikation; verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation. Den icke verbala-kommunikationen rör allt som inte har med ord att göra exempelvis kroppsspråk, beröring och ögonkontakt. Studier visar en brist på icke-verbal kommunikation i akuta vårdsituationer samt att patienter önskar mer icke-verbal kommunikation från vårdpersonalen. Det är även viktigt att vårdpersonal ser patienter som unika individer.Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva hur icke-verbal kommunikation mellan vårdpersonal och patient uttrycks i vården.Metod: Detta examensarbete är baserat på en litteraturstudie där relevant litteratur för syftet sökts i diverse databaser. Tio stycken artiklar valdes ut som alla berörde den icke-verbala kommunikationen mellan vårdpersonal och patient.Resultat: Tre teman kunde identifieras; Rädsla och osäkerhet hos vårdpersonal, Vårdpersonalens personliga förutsättningar och Beröring ? en balansgång mellan genuinitet och förtryck.

Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes.

Sjuksköterskor har en nyckelroll i samband med läkemedelshantering. Det är en betydelsefull arbetsuppgift där det finns risk för misstag. Syftet var att beskriva faktorer som sjuksköterskan kan använda för att skapa en säker läkemedelshantering. Metoden var en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar, kvantitativa och kvalitativa, sammanställdes. Resultatet visade att fungerande kommunikation och samarbete i organisationen är faktorer som är av vikt för att åstadkomma en säker läkemedelshantering.

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Av Sveriges befolkning är 3-4 procent diabetiker. Av de patienter som får diabetes är ca 90 procente typ 2 diabetiker. I de skandinaviska länderna är 10-15 procent av de som får diabetes över 65 år. En av de viktigaste sakerna för att må bra i sin sjukdom är att sköta sin egenvård som att hantera sin sjukdom med kost, motion och medicinering.

Hypertension is one of the most common reasons for visiting primary care. It is one of the most important modifiable risk factors for cardiovascular disease, suffering and death. Lifestyle change, such as increased physical activity is the foundation of treatment of hypertension. Lifestyle change starts as a process in which patients can be helped by a nurse through conscious communication, educate and support increased physical exercise.AimThe aim of this study was to investigate the district nurse´s experiences of interacting with patients with hypertension about physical activity.MethodIndividual qualitative study. Ten nurses from health center were interviewed.

Relationen mellan sjusköterska och patient finns alltid med i omvårdnadsarbetet. I bakgrunden definieras begreppet relation och ett historiskt perspektiv på vårdrelationen ges, här beskrivs även de förutsättningar som krävs för en vårdrelation och Travelbees och Martinsens syn på vårdrelationen. Syftet med litteraturstudien var att utifrån sjuksköterskans respektive patientens upplevelser beskriva vad som utmärker en god vårdrelation. Tretton kvalitativa artiklar analyserades utifrån en induktiv ansats. Det som framkom i resultatet utmärka en god vårdrelation var personliga egenskaper, kompetens, professionellt förhållningssätt och ömsesidighet.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende.

BackgroundWhen women have breast pain this usually is not associated with myocardial infarction, which results in that they get less attention and wrong treatment. The nurse has an important role in informing and educating patients and families during hospitalization, which is usually short. Continuous training, written information and repetition for patient and family throughout the hospital stay are of considerable importance to clarify that the patient understands and to reduce the anxiety of being discharged.AimThe aim is to describe nurses' experiences of caring for older women with myocardial infarction.MethodsA qualitative method was used. The collection of data was done by six interviews with nurses in geriatric care and elderly care. Dataset has been processed based on a content analysis and divided into subcategories and main categories using meaningful units.ResultsNot having knowledge of older women with myocardial infarction was expressed as frustrating and nurses described how they were afraid to ask their colleagues.

We have made a qualitative study where we have chosen to interview a number of respondents consisting of ophthalmologists, eye nurses and patients. The purpose of the study was to examine employees' perceptions of patient-related status and treatment and quality, and meaningful participation in the work. The conducted interviews, we then sat in relation to how patients experienced the visit to the eye clinic and their perception of accessibility and hospitality. The result is then compared against the policy of the Title use of internally and we have also tried to explain what is happening with the help of various theorists. Theorist that we made use of is Maslow, Foucault, Deming (TQM) and Herzberg.