Bemötandet av patienter i livets slutskede ställer stora krav på vårdaren. Egenskaper som kan hjälpa oss som vårdare i vårt möte med döende patienter är en god självkännedom, självreflektion, empatisk förmåga samt såväl fackkunskap men även kunskap om patientens psykologiska och sociala förhållanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som är av betydelse mellan vårdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie där sökningen i databasen utfördes för att få fram vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes på biblioteket.

SAMMANFATTNING I Sverige räknas diabetes som en av de allra största folksjukdomarna och idag finns det 300 000 individer som drabbats av sjukdomen. Av de människor som drabbats av sjukdomen lider 90 % av diabetes typ 2. Sjukdomen beräknas öka kraftigt i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vårdkvalitet. Att vårdkvaliteten håller hög nivå och att patienter med diabetes typ 2 får den vård de behöver är av största vikt för sjukvården.

Patienter vars hälsotillstånd försämras på sjukhusen ska känna sig trygga i att det upptäcks i tid och att åtgärder vidtas för att förebygga och behandla försämringen.Syfte:Att undersöka undersköterskors, sjuksköterskors och läkares behov av utbildning i att tidigt upptäcka patienter med sviktande vitala funktioner på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Metod:Författarna valde att göra en deskriptiv, kvantitativ tvärsnittstudie. Studien pågick under vecka 9 och 10 år 2011. Det delades ut 202 enkäter, varav 69 blev besvarade, vilket innebär att svarsfrekvensen uppgick till 34 %.Resultat: Fyrtioåtta procent av respondenterna upplevde stress då en patient sviktade i sina vitala funktioner. Tjugotvå procent saknade kunskaper i bedömningen av medvetandegrad och neurologi. Sextioen procent svarade att de ibland kunde få hjälp av en läkare/läkarkollega med att göra en bedömning av patientens tillstånd.

In the nurse's profession ulcer care is a common nursing intervention. Being inserted in methods of treatment and updated with evidence-based knowledge is therefore an important part of the nurse's work. Chronic ulcers are expensive for health care and occupy a lot of time. Knowledge is therefore important for ulcer healing, for the patient comfort and to reduce costs. The aim of the study was to illustrate the nurse's knowledge of nursing interventions of chronic ulcer.

The proponents for conscience wants to get a clause that will allow the health professionals to due. scruples waive certain duties. Swedens decision makers has despite pressure from the Christian De-mocrats and the Sweden Democrats decided not to implement freedom of conscience in health care. The purpose of this paper is to investigate whether Sweden has the obligation to provide for freedom of conscience in health care. Furthermore, it must be examined, whose rights according to the law will go first, health professionals right to freedom of conscience or the patient right to equal treat-ment.

In healthcare there is a rapid development towards introducing and implementing a wide range of information technology (IT) to aim for higher quality and more effective care. A common health information system (Cambio Cosmic) has been implemented in Landstinget Kronoberg. Clinical microsystems are the frontline units where staff and pa-tient meet. When the conditions in the microsystems are changed, it is interesting to de-scribe and analyse the consequences.The purpose of this study is to describe how health care staff uses a health information sys-tem and how they experience its functionality in their patient work. Initially, a literature re-view about the use of health information system was undertaken, followed by a qualitative case study based on interviews about how healthcare staff describes their reality.

Nilsson, A & Svensson, T. Omvårdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vårdpersonalens omhändertagande av döende patient från islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Genom världens globalisering och de öppna gränser det har medfört, har arbetet som sjukvårdspersonal fått ytterligare en inriktning, nämligen den kulturkongru-enta vården.

Aim: The purpose of this study was to highlight in what forms and manifestations spirituality emerges in medical patients whether they consider themselves believers or not. The other aim was to analyse spiritual ideas of nursing scientists ? authors of the patients? oriented studies to come to the better understanding of the situation with spirituality in caring. Method: Descriptive meta-synthesis was chosen, in which 12 nursing studies were analyzed and compiled in a new integrity. Results: The analysis shows that caregivers must be ready to meet and confirm the spiritual dimension consisting of Faith, Meaning, Relationship and Questions without answers in the various forms and expressions they emerge in patient?s experience.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård och Lagen om rättspsykiatrisk vård ger rätt att vårda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vård förekommer specifika omvårdnadsåtgärder som bältesläggning, tvångsmedicinering och avskiljning. Dessa väcker många känslor och kräver att sjuksköterskan arbetar med hänsyn och respekt. Relationen är en central del inom psykiatrisk omvårdnad och ska baseras på tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvångsåtgärders inverkan på omvårdnadsrelationen.

The aim of this study was to map out the quality of the treatment in the forensic outpatient care unity in Malmoe from a patient point of view. This target group, seriously mentally disordered law-offenders, has been neglected in the scientific research. This investigation will hopefully contribute to a positive change in this subject. To achieve a good understanding of this field a methodological triangulation was conducted which included an observational study, a pilotstudy and semistructured interviews. 14 patients and 10 staff members were interviewed.

Background:An increasing number of patients with an oncology diagnose will be seen in the future. The oncology care is complex and in great need of nurses with a high level of competence. There is a lack of previous research in the specialist oncology nurses competence and therefore knowledge of their skills can reveal an understanding of their competence.Aim:The aim of the study was to describe the competence of the specialist oncology nurse.Method:Four oncology nurses and two directors of oncology care were interviewed. The interview text was analyzed using qualitative content analysis.Results:The result showed that the oncology nurses had developed six different competences within different areas. These competence areas were assertiveness, patient-centered care, ethical and moral-, pedagogical-, to lead and develop- and theoretical competence.

Vårdas på en intensivvårdsavdelning och vara allvarligt sjuk är för många en obehaglig upplevelse. Övervakning och behandling av vitala funktioner sker dygnet runt i en miljö som är främmande för patienten. Många patienter har på grund av läkemedel och behandling svårt att kommunicera, vilket kan leda till minnesförlust och hallucinationer. Sjuksköterskan kan som en del i omvårdnaden skriva en dagbok över vårdtiden. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att läsa sin dagbok över vårdtiden på intensivvårdavdelningen och hur det kan påverka patientens återhämtning.

Vården ska ges på den nivå som bäst är anpassad efter patientens individuella tillstånd. Patient väljer ibland att vända sig till akutsjukvården då vårdbehovet egentligen inte är akut utan bättre kan behandlas inom primärvården. Tidigare forskning påvisar att patienter föredrar att söka sig till akutsjukvården framför primärvården då den är mer lättillgänglig samt att den uppfattas som bättre. Att det är flera personer som är inblandade i beslutet att kontakta larmcentralen samt att det är ett svårt beslut framkommer också i tidigare studier. Syftet med föreliggande studie är att beskriva patientens beslut att ringa larmcentral i stället för att ta kontakt med primärvården.

Patientnärmrevård en vårmodell som blir allt vanligare inom svensk sjukvård. I denna litteraturstudie vill vi titta närmre på den ursprungliga modellen ?Patient Centred Care (PCC). Syftet med litteraturstudien var att undersöka de organisatoriska förutsättningarna och de eventuella förändringar i sjuksköterskefunktionen och arbetsmiljön som PCC medför, samt patientens förväntningar på omvårdnaden. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.