Bakgrund: Tusentals människor i Sverige drabbas av hjärtstopp varje år, var av ca 5000 på sjukhus. Ett obehandlat hjärtstopp leder oundvikligen till döden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstopp och hjärt- lungräddning (HLR), inne på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv.Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen.

Sjuksköterskor inom akutsjukvården har ett varierande yrke. Ingen dag är den andra lik och av sjuksköterskor krävs snabba beslut och ett lugnande arbetssätt. I ett rum kan en patient vårdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid är döende. Detta kan göra att personalen mår dålig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvårdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal.

Background: Suicidal individuals are vulnerable patients in need of a caring relationship. A caring relationship should be based on a real presence were the patient's needs are in focus. Yet research has shown that suicidal patients experience caring that exacerbate their suicidial problems and hopelessness.Aim: To describe the experiences of hope and hopelessness in suicidal patients and their encounter with health care.Methods: In a literature review, in accordance with Friberg (2012) eight scientific papers have used, analyzed and scrutinized to answer the purpose of a new whole.Results: Two main themes emerged in the results with related subcategories. Experiences of hopegiving acts with sub-themes: The significance of  a caring relationship, the significance of a strong social network and the significance of feelings of hopefulness. The second main theme that emerged was: Experiences of acts connected to hopelessness with subthemes: The significance of a non-confirmatory caring relationship and the significance of feelings of hopelessness.Discussions: It is found that suicidal patients experience care that lead to feelings of despair.

Background: Insufficient physical activity is a public health problem. The Swedish recommendation is to be physically active for a minimum of 30 minutes every day, which is fulfilled by about half the adult population. Recent research has shown that sedentary behavior is an independent risk factor. Physical activity on prescription (FaR®) is an individually adapted and written prescription, a method to encourage physical activity. The National Board of Health and Welfare has observed that counseling combined with a written prescription convey better adherence than just counseling.

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas.

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten bör vara en central del i den psykiatriska omvårdnaden och kännetecknas av professionellt engagemang från sjuksköterskan. I vården av en psykotisk patient var det viktigt att vårdrelationen var kontinuerlig och väletablerad. Syfte: Syftet med studien var att uppnå en fördjupad förståelse för sjuksköterskor upplevelser av vårdrelationen med patienter med psykos. Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys av sju vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades med kvalitativ ansats och manifest utgångspunkt för att uppnå en helhetsförståelse.

Bakgrund: Abort innebär att en redan etablerad graviditet avbryts. Planerad abort avser en abort som är framkallad. Livmodern utryms via läkemedelsinducerad metod eller med ett kirurgiskt ingrepp. Abort styrks av abortlagen som innebär att abort får utföras till och med graviditetsvecka 18. Efter graviditetsvecka18 krävs ett godkännande från Socialstyrelsen.

Syftet med denna studie var att se effekten och upplevelsen av två månaders sjukgymnastik och informationsöverföring på distans via videokommunikation i realtid för en axelledsopererad patient och dennes slutenvårds- och öppenvårdssjukgymnast. Studien involverade en patient som opererades vid Sunderby sjukhus (SY). Efter utskrivningen genomfördes sjukgymnastik på distans med sjukgymnasten på sjukhuset och patienten i hemmet under två månaders tid. Den teknik som har använts är videokommunikation Integrated System Digital Network (ISDN), (TV-monitor, kamera, mikrofon, belysning och videobandspelare), som kopplats in via det digitala telefonnätverket dels i patientens hem dels på sjukhuset. Resultaten visade att patientens smärta reducerades och att axelrörlighet, funktionsförmåga, muskelstyrka, sömn, hälsorelaterad livskvalitet och tillfredsställelse förbättrades efter operationen och två månaders sjukgymnastik på distans via videokommunikation..

Bakgrund Förutfattade meningar mot vårdpersonal är ett fenomen inom vården, särskilt mot manliga sjuksköterskor, som är en minoritet inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har fokuserat på specifika problemsituationer som uppstår i yrket för manliga sjuksköterskor, samhällets syn på manliga sjuksköterskor och att manliga sjuksköterskor priviligierats i arbetsgruppen. I litteraturen nämns ofta olika förutfattade meningar om manliga sjuksköterskor, trots att det saknas forskning med fokus på manliga sjuksköterskors egna upplevelser av förutfattade meningar mot dem.Syfte Syftet med studien är att belysa vilka förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever finns mot dem.Metod Litteraturstudie i form av en beskrivande metasyntes.Resultat Manliga sjuksköterskor upplever flera förutfattade meningar som presenteras i fyra teman: ?accepteras inte som sjuksköterskor?, ?muskler, lyfthjälp och tekniskkompetens?, ?antas vara homosexuella? och ?antas ha sexuella avsikter motpatienter?.Slutsats Upplevda förutfattade meningar kan påverka manliga sjuksköterskors syn på sig själv och yrkesrollen samt patientmötet och omvårdnaden. Dessa förutfattade meningar kan skapa konflikter och missnöje på arbetsplatsen vilket kan störa patientmötet och vårdrelationen.Klinisk Betydelse Genom att belysa förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever kan åtgärder vidtas för att motverka dem som påverkar vårdarbetet negativt..

Bakgrund: Aids uppmärksammades 1981 när en ny sjukdom upptäcktes i Kalifornien då fem homosexuella män blev smittade av ett okänt virus. Viruset angrep immunförsvaret vilket ledde till att parasiter, svampar och virus som annars var ofarliga för människan nu orsakade livshotande infektioner. Först 1996 kom bromsmediciner som drastiskt minskade antalet som drabbades eller dog av aids. Idag lever mellan 30-35 miljoner människor i världen med hiv. Sedan sjukdomen bröt ut har ca 30 miljoner människor dött i aids.

Introduction: Balance between the essential nutritive substances is important for aperson to maintain health. The surgical patient can be stricken with conditions, whichhave a negative impact on this balance and can lead to malnutrition. Working as a nurseit is important to identify patients that are malnourished or is in the risk zone ofmalnourishment since 30 % of all patients in hospitals are malnourished.Aim: The aim of this study was to examine the compliance to the guidelines fornutritional assessment and parenteral nutrition on a surgical ward. Also whether thenutritional treatment/-support was reported to the next caregivers if the patient wasmalnourished or was in the risk zone of malnourishment at the time of discharge.Method: 80 patients enrolled on the ward in the beginning of year 2011 were included.Audit of patient records was made according to the hospital guidelines for nutrition andparenteral nutrition and followed a study specific protocol.Results: The examination of the case records showed that the guidelines for nutritionwere partly complied with. Nutritional treatment/-support was reported to the nextcaregivers when needed.

Behandling och omvårdnad är en stor utmaning för intensivvårdsteamet p.g.a. den intensivvårdskrävande patientens komplexa behov. Mobilisering av patienten är en omvårdnads-åtgärd som används för att optimera patientens fysiska och psykiska status. Kunskapen om mobiliseringens eventuella nytta kommer från kunskap om immobiliseringens negativa effekter d.v.s. att sängliggande leder till risker för komplikationer.