Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital.

Befolkningen i Sverige blir alltmer mångkulturell. Detta bidrar till att hälso- och sjukvårdspersonal möter fler patienter med en annan kulturell bakgrund. Kommunikationen är ett viktigt hjälpmedel för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet och det kan därför leda till allvarliga konsekvenser när sjuksköterska och patient inte förstår varandra. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av kommunikation med patienter med olika kulturella bakgrunder i hälso- och sjukvården. 12 kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

Syfte: Att belysa hur humor kan användas i interaktionen mellan patient och sjuksköterskasamt de konsekvenser användandet av humor för med sig. Genom att ta reda på detta kanförhoppningsvis sjuksköterskans medvetenhet om humorns betydelse för interaktionen medpatienten öka. Bakgrund: Humor är ett begrepp med många betydelser som har förändratsgenom åren. Humor och skratt påverkar vår hälsa såväl fysiskt, psykiskt som socialt och kanpå detta vis relateras till sjuksköterskans ansvarsområde; omvårdnad. Metod: Dettaexamensarbete är en litteraturöversikt.

MI är en samtalsmetod som bygger på ett samarbete mellan vårdgivare och patient och används främst vid livsstilsförändringar. Rådgivarens roll är att hjälpa patienten hitta motivation till en förändring men det är patienten själv som hittar lösningar till sina problem. Hälsofrämjande arbete är en del av sjuksköterskans uppgifter och MI är en metod för att hjälpa människor att ändra sin livsstil. Forskningen visade på blandade resultat vad det gäller effekten av MI men inte så mycket forskning påträffades om hur sjuksköterskor tycker det är att använda sig av MI. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med MI.

Background:Studies show that when nurses are experiencing problems in the care of non-Swedish speaking patients, it is often due to obstacles in the communication. Studies also show that a prerequisite for adequate care is that there is a basis for a direct communication. Nurses perceive interpreters as an important link to the patient when they do not share a mutual language, the nurses perceive interpreters as a bridge in the conversation.Aim:The purpose of the study is to describe nurses' experiences of the quality of assessments done with the help of an interpreter.Method:The study was conducted through interviews with ten nurses, working at psychiatric clinics. Qualitative content analysis was used for the analysis, which resulted in five categories.Results:The analysis resulted in one theme: "it´s the interpreter who tells me and have not the feeling that the patient has" and five categories: "shades of the language", "conversation structure", "the interpreter's competence", "interpreting implementing" and "the interpreter's gender and origin". The nurses experience working with interpreters as a challenge.

Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion.Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet.

Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige från länder där kulturen skiljer sig från den svenska. Många av dessa personer har genomgått svåra trauman och det är en utmaning för den svenska vården att möta och hjälpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förväntningar på möten i vården. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vården. Metod: Innehållsanalys baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

This project is a deepening in how the space in psychiatric care setting can promote and improve thepatient?s well-being. The aim with this study was to create a manual for architects and the care to takepart of. This would consist of different aspects of how the space can be created for a more secure,care taking and healing space. With help of the manual the study would continue by creating a healingpatient room in a psychiatric clinic.The main questions were; can we create an environment which improves the healing process for thementally ill? What are the factors that we need to consider to creating a room for psychiatric care?This study only looks at the patient room, the common room and how the environment can affect theiremotional and physical well-being.By taking part of already made studies in this subject or similar, making my own studies by visitingpsychiatric departments and exploring how the spaces there contribute or not contribute to the healingprocess of the patient.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gällande riktlinjer när en patient lämnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, från Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades läkare. I 68.5% av fallen bestämde patienten själv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lämnades i hemmet. Den vanligaste åldersgruppen att lämna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i åldern16-30 år.

Bakgrund: Omvårdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprätthålla den fysiska samt psykiska hälsan och samtidigt ta hänsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation är symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, både för patienten, samt för närstående och vårdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. Metod: Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade från år 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet av dessa patienter var väldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krävande på olika sätt.

 Every day media reports acts of violence in various kinds. Crime statistics shows that threats and violence are increasing in regard to both frequency and intensity within the nation. Nurses in the ambulance service are often the first to meet with a patient, therefore these nurses often find themselves in situations where violence and threats occur or have occurred. Drug addiction or some kind of illness are often reasons behind threats and violence.Earlier studies within this area of knowledge are mostly foreign and therefore little describes Swedish nurses` experiences of threats and violence within the ambulance service.The purpose of this study was to describe nurses experiences of threats and violence in the meeting with patients within the ambulance service.The study is a qualitative interview study performed within the School of Life Sciences at the University of Skövde. Six nurses were interviewed with the criterion that they should have experienced threats and violence within their occupation.

The aim was to study the factors that contributed to the prescription of physical activity on prescription (PaP) by the professions in primary healthcare. A qualitative method was used in the study. The sample consisted of six participants; two doctors, two physiotherapists and two district nurses in primary healthcare in Uppsala County. The data were collected with semi-structured interviews and were analyzed with a thematic approach. The results show a great variety in which type of patient that receive PaP, however people with lifestyle diseases such as diabetes, hypertension and obesity are often more represented.

Bakgrund: I Sverige finns det ungefär 8000-10 000 döva personer som har teckenspråk som modersmål. I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att få individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstånd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

 För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov och Bemästring.