Att vara beroende av vård är ett komplext fenomen och människorna som är inblandade i processen vårdmottagande / vårdgivande påverkar dess betydelse. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva äldre människors upplevelser av att vara beroende av vård. 9 artiklar har analyserats enligt kvalitative innehållsanalys, manifest ansats, inspirerad av Burnard (1991). Analysen resulterade i 5 kategorier: Att be om och ta emot vård är en prövning, att förlora kontrollen och se sitt liv som förverkat, att vara trygg ? otrygg, att vara en god patient och att acceptera och bli van vården.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Syftet med studien är att analysera personalens upplevelser av en patientnära e-hälsotjänst med hjälp av ett sociotekniskt systemperspektiv som tar hänsyn till sociala, organisatoriska och tekniska faktorer. Vi ville närmare undersöka vilka faktorer som påverkar personalens användning av e-hälsotjänsten, hur e-tjänsten integreras i det dagliga arbetet samt hur e-hälsotjänsten har påverkat interaktion och informationsförsörjning mellan vårdgivare och patient.Hälsoplaner som införs i syfte att fungera som verktyg för både personal och patient är ett aktuellt område och det är relevant att se den kliniska uppfattningen av e-hälsotjänsten eftersom ny teknik och nya lösningar inom hälso- och sjukvård påverkar de kliniska rollerna och arbetsprocesserna inom hälso- och sjukvården.Studien genomfördes med blandad metod som innebär att kvalitativa och kvantitativa data samlas in parallellt och prioriteras lika. Datainsamling gjordes genom intervjuer och enkätundersökning.Resultatet visade att personalen upplever Min hälsoplan som ett värdefullt bidrag till vårdprocessen framförallt ur patientperspektiv. Områden som upplevs begränsa användandet är av teknisk natur. Resultat och analys visar tydligt att flera områden påverkar varandra när det kommer till upplevelse och användning av e-hälsotjänster i vården och vikten av att ha ett helhetsperspektiv samt en organisation som tar hänsyn till hur interaktion mellan aktörerna påverkar personalens uppfattning och upplevelse av Min hälsoplan.

ABSTRACT Introduction: One of the great difficulties that the nurse anesthetist encounter in their profession is to assess and estimate sleep depth versus signs of pain in the anesthetized patient. Based on a pre-operative appointment and the perioperative monitoring, an assessment of the patient is made. The experience that the nurse anesthetist has can make it easier to understand what subtile signs of the patient depends on. Purpose: With this in mind, the purpose of the pilot study was to try to find out if there are specific signs of pain during anesthesia and if the professional experience played a role. As a subsidiary aim the authors examined whether there were factors in the patient that the nurse anesthetist takes into account in the identification of pain during anesthesia.

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

 För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov och Bemästring.

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvärd och påfrestande händelse, både för patient och närstående. Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att utbilda patienter och närstående genom individuellt anpassad information, på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt. Information och handledning av sjuksköterskan ses därför som mycket viktigt för patient och närstående så att de får kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanställa aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevård samt hur patienter och närstående upplever och påverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestående av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som användes är PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar på att det finns olika metoder för utbildning av patient och närstående bland annat grupputbildning och individuell utbildning med både skriftligt och muntligt innehåll. Patienter och närstående upplever information och utbildning som något viktigt.

Bakgrund: För att kunna bli organdonator måste en patient avlida i total hjärninfarkt medan han/hon vårdas i respirator. Det är få personer som avlider på detta sätt.  När döden har fastställts får medicinska åtgärder inte fortsätta mer än 24 timmar. Sjuksköterskan som bör vara med i hela processen, står inför flera utmaningar; är patienten lämplig som organdonator? vad är patientens önskan? vad är anhörigas önskan? m.m. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda en potentiell organdonator med diagnostiserad total hjärninfarkt.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser.

Bakgrund: I palliativ vård var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid både värdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sätt att bemöta patienten inte alltid stämmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bär ansvaret för att vårdrelationen ska bli så bra som möjligt och därför måste kännedomen om patientens behov och önskemål finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som värdesattes i den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har utförts med hjälp av en manifest innehållsanalys.

Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters upplevelse av att bli utskrivna hem samma dag efter operation utförd i generell anestesi. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva patienter som har opererats via en handkirurgisk mottagning i mellersta Sverige har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnor och fyra män i åldrarna mellan 28-71 år har deltagit i studien. Innehållsanalys användes för analys av materialet.