Bakgrunden till föreliggande studie är att stroke är en av Sveriges stora folksjukdomar och afasi kan uppkomma som komplikation. Detta kan medföra problem vid kommunikationen och vårdrelationen kan bli lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdrelationen med strokedrabbad patient med afasi ur ett vårdarperspektiv. Studien grundade sig på sex vetenskapliga artiklar som granskades genom innehållsanalys inspirerad av Burnards (1991) analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudgrupper med undergrupper vilka belyser olika aspekter för att skapa en god vårdrelation.

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nästan en tredjedel av dem får afasi. Afasi innebär en förlust eller försämring av språksystemet som förekommer efter en hjärnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstånd som en förlust av sin autonomi vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att vårda någon som drabbats av afasi ställer särskilda krav på sjuksköterskan, både för att hitta nya vägar till kommunikation och för att kunna ge en så god vård som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva komponenter som kan påverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar, publicerade mellan åren 2000- 2012, ingår. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Syfte: Undersöka sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter, upplevelser och syn påanhörigas närvaro i akutrummet i samband med omhändertagandet av en kritiskt sjuk ellerskadad patient. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. 16 semi-struktureradeintervjuer genomfördes. Resultat: Vårdpersonalen har delade meningar om anhörigas närvaropå akutrummet. Generellt tycks anhörigas närvaro upplevas som positivt så länge det handlarom en kritiskt sjuk eller skadad patient.

This report addresses the growing need to adapt the medical healthcare to the new possibilities that can be accomplished by incorporating a web aspect to the personal treatment plans of patients. It describes what implementations that need to be considered in order to successfully convert to a partially web-based treatment.The report also reflects the potential economical gain that can be made by keeping the communication between the patient and the doctor frequent. It also takes into account the personal gain to the patient by increased feedback and easier ways to communicate with their attending physician and thereby increasing the quality of their healthcare and service.The construction of a prototype of the system required is also included in the report as a description of construction and functionality of the prototype along with results and estimated outcome..

Bakgrund: Samhället idag går mot en allt större blandning av människor från olika etniska bakgrunder och med skilda språk. Sjukvården har samma skyldigheter att möta behovet hos dessa grupper som den övriga befolkningen, vilket ställer andra krav på sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv belysa invandrares upplevelser av transkulturell omvårdnad med fokus på kommunikation. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att många invandrare möter svårigheter ifråga om att komma i kontakt med vård och att de ibland upplever diskriminering från vårdpersonal.

Background:In Sweden there are several thousand surgical procedures performed every day. The treatment is expected to be efficient, profitable and safe. Despite that, complications occur in 3-16 % of the surgical procedures. To prevent this, WHO has developed a surgical safety checklist containing safety issues to give the surgery team an opportunity to a last control that everything has been properly done. The profession of the surgical nurse focuses mainly on patient safety especially regarding hygiene and sterility.Aim: The aim of the study was to investigate and describe the perceptions of the perioperative nurses regarding WHO: s surgical safety checklist.Method:To test the suitability of the method a pilot study was performed where tree operating room nurses were interviewed and the data was analyzed using qualitative content analysis.Results: Four categories emerged; Increased patient safety, enhanced team spirit, good planning, stronger professional role.Discussion: The result from the study showed positive perceptions regarding the surgical safety checklist, a fact known from earlier research.Conclusion: The results of the pilot study showed that surgical nurses had good support in their work when the surgical safety checklist was used..

AbstractBackgroundParkinson?s disease is a chronically not curable progressive disease that leads to different degrees of disability. Controlled studies on how patient education influences subjective health in Parkinson?s disease are lacking.AimThe aim of this study was to examine the influence patient education had on drug requirements and on subjective health status of persons with Parkinson?s disease.MethodologyA short form of Health Survey, SF-12, was used to measure perceived health. SF-12 was administered before and one month after patient education (intervention group; n= 48), and in waiting list control (n= 48).

This student report is about canine atopic dermatitis It includes a description of the immunologic mechanisms and how the reaction affects the body. The symptoms are various, most common is pruritus, erythema and alopecia and directly associated with the immunologic reaction. The diagnostic process includes symptoms, physical findings, differential diagnosis, intradermal test and serological test. The options of treatment are several and vary for each patient. The report includes hyposensitization, medical treatment such as corticosteroids, antihistamin and cyclosporine, topical treatment, fatty acid supplements and environmental treatment. The prognosis is individual for each patient due to their different response to the treatment. It may take a while to find the right combination of treatments to achieve satisfactory control of the disease..

Aim: The aim of this study was to describe intensive care nurses? experiences communicating with patients during mechanical ventilation.Methods/design: A qualitative interview study. Interviews where analyzed using descriptive content analysisSetting: Nine intensive care nurses from two different intensive care units were interviewed using a semi structured interview guide.Background: Past research has shown that patients during mechanical ventilation in the intensive care unit, feel very vulnerable and the helplessness of being unable to speak. These patients feels that they are completely dependent on the nurses and their competence. It has been shown to be very important that the patient feels included, acknowledged and respected.Results: The analyzed data resulted in a theme; through communication strive to preserve patients´ dignity and three main categories; create relationship to the patient, minimize patients´ vulnerability and don´t give up.

Övervikt bland barn är ett utbrett folkhälsoproblem och att vara överviktig som barn är relaterat till övervikt också i vuxen ålder men även till följdsjukdomar. Syfte med denna litteratur studie var att erhålla kunskap om vad sjuksköterskor behöver kunna för att förebygga och minska fetma och övervikt hos barn. Granskning av elva vetenskapliga artiklar visade att sjuksköterskor bör ha kännedom av livsstils faktorerna som fysisk aktivitet, mat konsumtion och föräldrar rollen. Åtgärder så som patient undervisning, stödsamtal, motivation och empati torde vara omvårdnads åtgärdes som kan underlätta preventiv sjuksköterske arbete..

Bakgrund: Mat och måltiden belyses ofta ur ett näringsfysiologiskt perspektiv. Ett regelbundet intag av näring är nödvändigt för det fysiska välbefinnandet, särskilt efter en skada eller sjukdom då näring hjälper kroppen att läka. Då välbefinnande är ett fenomen relaterat till hela människan, så väl till det psykiska som till det fysiska, talar litteraturen för att måltidens påverkan på det fysiska välbefinnandet även speglas i det psykiska välbefinnandet. Syfte: Att skapa en överblick över hur relevant forskning beskriver vad måltiden har för betydelse för välbefinnandet hos en patient i behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vård ställer stora krav på kunskap och empatisk förmåga. I vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga är vissa faktorer och problemställningar särskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte är att belysa vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vården på hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrån följande teman: kommunikation (inklusive samtal), känslor och relation.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstånd som kan leda till en negativ inverkan på relationen mellan patient och vårdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på erfarenheter kring lidande utifrån Erikssons (2001) omvårdnadsteori.Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal.Metod: Integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Analysen grundades på nio valda studier. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vårdpersonal, att inte passa in eller bli tagen på allvar, stöd vårdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som människa. Resultatet uppvisade att många patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vårdpersonal. Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal skapas. Det skulle därför kunna vara av betydelse att vårdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.  .

ABSTRACT Background: The ward round is a collaboration between nurse, doctor and patient. A good collaboration and communication is essential to their interrelation. Aim: The aim of this study was to investigate patients' comprehension in regard to integrity, information and participation during round. We also looked at differences about comprehension between men and women.  Methods: A questionnaire was answered by 34 patients in three wards at the University hospital in Uppsala. Results: The patients believed they could talk openly ?quite well? but they experienced it ?sometimes? disturbing to talk openly if other patients were in the room.