Introduktion: Världshälsoorganisationen har introducerat begreppet ?youth friendly Health services? vilket beskriver att unga vuxna har ett särskilt behov av att bli lyssnade på och få hjälp med sina problem. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på unga vuxna patienters upplevelser av att vara delaktiga och medverka i vård och behandling. Metod: Empirisk studie med kvalitativ kunskaps- och forskningsansats. Resultat: Informanterna uppger att de har stöd och tilltro till egen förmåga genom olika stödsystem som personer, funktioner och IT-support.

Examensarbete  vårdvetenskap 15 hpTITEL: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioners påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård Författare: Julia Halt och Anna JonssonSAMMANFATTNING: Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en av de vanligaste sjukdomarna hos äldre. En stor och viktig del av behandlingen utgörs av egenvård och då patienterna är införstådda med vikten av denna. Syfte: Att belysa sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning.  Metod: Systematisk litteraturstudie där åtta artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och sedan analyserades till ett resultat. Resultat: Det huvudsakliga resultatet visar att de viktigaste interventionerna för att påverka hjärtsviktspatienters egenvård är kontinuerlig utbildning där patient och sjuksköterska närvarar.

The aim of the study was to describe what district nurses, who work with telephone- advice, document in patient record, to be able to develop their documentation. The Authors have examined 50 patient records. The examination tool is collected from ?Lokal anvisning för hälso- och sjukvården I Södra Älvsborg?. The audit areas was record keeping, review and planning, realization, individual nursing and the patients participation, information, education and agreement.

Background: Living with stroke not only means coping with physical limitations, but a stroke also leads to other losses, which in various ways may change an individual?s life. A nurse can play a significant role in regards to consequences in the ordinary day of life for patients with stroke. Aim: The aim of this literature study was to describe patients? experiences living with stroke.

Folkhälsovetenskapligt program.

Background: Nursing staff use touch on a daily basis, often without reflecting over it. It is not only the touch itself that emerges, everyday nursing staff get involved in the meeting with patients. The use of touch can be divided in to different kinds of touch, due to its purpose these are instrumental- and expressive touch. Purpose: The purpose with the study was to illustrate what physical touch means for the meeting between patient and caregiver. Method: A literature review has been done, based on ten scientific articles and by these four domains emerged.

Background: Encounters between patient and health care have been shortened and fragmented. Times when the patient is in the continuum of care is related to how well the patient feels confirmed in the meeting with his/her carers. Aim : The aim of this study is to highlight skills that nurses use to provide good care relationships with patients in the ambulance and emergency room. Method: A literature review was done. Search for articles was conducted in the databases Cinahl and Pubmed.

Background: Studies show that unsolved contact tracing of chlamydia increase in Uppsala County. Research shows that the meeting between patient and caregiver, when performing a contact tracing, may be crucial to the outcome of contact tracing. Objective: The aim of the study was to investigate how midwives describe the encounter with the patient during contact tracing in youth clinics in Uppsala County Council. Methods: A qualitative approach with semi- structured interviews was used to collect data. Nine midwives of varying age and work experience from seven different youth clinics in Uppsala County Council were interviewed.

Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt.

The health care formulation of the principle of autonomy can be expressed as follows; ?you shall not treat a patient without the informed consent of the patient, or his or her lawfulsurrogate, except in narrowly defined emergencies?. The principle of beneficence refers to a moral obligation to act for the benefit of others. In heath care, the good or benefit in question is the restoration of the health of the patient. In fulfilling this obligation of beneficence, the physician sometimes intentionally overrides the patient?s preferences or actions for the purpose of benefiting the patient.

Tidigare studier visar att överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ett kritiskt moment för patientsäkerheten, och överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ofta ofullständig avseende informationsöverföring. Den här studiens syfte var att undersöka om personalgrupperna som medverkar i överrapporteringen från operationsavdelning till postoperativ avdelning skattar någon skillnad i kvalitén på överrapportering när operationssjuksköterskan medverkar i rapporten. Metoden var en kvantitativ observationsstudie, personal och observatör fick via enkäter skatta kvalitén på 60 st. överrapporteringen mellan operation och postoperativ avdelning vid ett Centrallasarett i södra Sverige. Resultatet visade att kvalitén på överrapporteringen ej uppvisar några signifikanta skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan.

Sjukskrivning kan drabba alla människor och vägen tillbaka till sysselsättning ser olika ut beroende på sjukskrivningsorsak. Forskning visar att sjukskrivning kan leda till både positiva och negativa följder. Syftet med intervjustudien var att undersöka hur personer som medverkat i enheten Nystart, vilken hjälper långtidssjukskrivna att slussas ut i arbetslivet, upplevt processen (från sjukskrivning till ny sysselsättning) samt vad medverkan i Nystart lett till. Studien bygger på fem halvöppna intervjuer som analyserats tematiskt. Ur resultatet framkom bl.a.

Aim: The aim of this study was to describe the nurse?s work at an emergency department trough a perspective of caring.Method: A literature review has been made of twelve studies published between the years of 2002 ? 2012. The focus of all the studies was on Swedish emergency departments.  Results: The researchers found four themes that they choose to use as a way of describing the nurses work in the emergency room as detailed as possible. These themes were: ?The emergency room?, ?the nurse?s job assignments at an emergency department?, ?the patient?s experiences? and ?lifeworld and communication?.

The purpose of the study was to examine what possibilities and obstacles, according to the personnel and patients in a methadone treatment, exist in the patient's social rehabilitation. How does the methadone treatment encourage the patient's social rehabilitation, what possibilities/obstacles are there according to personnel and patients? What does the patient see as important aspects of his/her social rehabilitation and what importance does the methadone have on the treatment? The results show that there are difficulties for patients to rebuild their life, find employment, start new social networks and get by with everyday tasks. The support from friends and family will simplify the patient's social rehabilitation, otherwise they get isolated and alone. Patients feel that they are fighting for a successful treatment so that they can have a relationship with friends and families again.

The study is based on a new approach on how Swedish healthcare is supposed to be controlled and organized. There is a renowned administration problem within Swedish healthcare, which seems to be an obstacle to exploit the resources to the fullest. The latest venture within the healthcare system is patient involvement, where the patients become co-producers of their own care, which aims to both improve and make healthcare more efficient. A few wards in Sweden have implemented this new approach whereupon the study intends to discuss the effectiveness and efficiency in some of these.The study is restricted to three wards, whereof two of these are inpatient wards and the other one is an outpatient ward, within the medical clinic in Jönköping County Council, which has implemented the patient involvement approach in their daily work. The methodology for this study is qualitative in its nature where a time study of personnel time allocation and supplementary interviews with managing nurses on the wards have been conducted.