Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients.

Tidigare forskning visade att omhändertagande möten med sjuksköterskan stärkte patientens självbild och skapade känslor av trygghet. Möten med sjuksköterskan som inte var omhändertagande skapade känslor av att bli nedbruten hos patienten. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vård. Det var inte lätt att vara anhörig till någon i livets slutskede. Det fanns inte mycket forskning skrivet om patientens upplevelser i livets slut.

Patienter som står inför ett operativt ingrepp upplever ofta oro och stress i den perioperativa miljön. Oro förbrukar stora mängder energi som kan ge sig uttryck i huvudvärk, irritabilitet, olust och vanmaktskänsla. Tidigare studier har dock visat att anestesisjuksköterskan har genom det goda mötet möjlighet att lindra patientens lidande i dessa situationer. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans lugnande förhållningssätt i mötet med vaken patient som visar tecken på oro. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor som har minst fem års erfarenhet av perioperativt vårdande.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

      Bakgrund: Baserat på en humanistisk människosyn ska sjuksköterskan kunna möta patient och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten är centralt i omvårdnaden. I mötet är samtalet ett redskap för sjuksköterskan att lindra lidande. I mötet kan sjuksköterskan träda in i patientens värld och dela lidandet genom lidandeberättelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur relationen, narrationen och caritas lindrar lidande, ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv.

Talking about sexuality -Medical staffs´ experiences of conversations about sexuality with patients at a cardiology unit The background of this essay is the taboo to talk about sexuality among people who suffer from some kind of illness. When a person gets ill and need medical attention, his or her life changes dramatically. The patients get treatment for their symptoms. The illness and treatment have often an influence on the patient?s sexuality.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.

Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen inom kommunens särskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två kommunala boenden ut, ett i Gästrikland och ett i Hälsingland. Enkäter lämnades ut till vårdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. Enkäten innehöll 13 påståenden och 13 attitydfrågor angående personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner.

Syfte: Livsstilsproblemen ökar i dagens samhälle. Människor är i olika grad redo för förändring och livsstils-/beteendeförändring bör ses som en process som ofta tar lång tid. Syftet med studien är att beskriva vilka erfarenheter sjukgymnaster inom primärvården har av att arbeta med patienter som är i behov av livsstilsförändringar. Metod: Sex sjukgymnaster inom primärvården valdes ut och intervjuades. Intervjuerna skrevs ut och kategoriserades.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer.Metod: Litteraturstudie där fjorton artiklar från olika länder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vården. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika länder upplevde olika problem vid vårdvistelse på grund av att inte tala samma språk som vårdgivaren. Språkbarriärer bidrar till en ofullständig kommunikation. Användande av tolk, både professionell och icke-professionell, det vill säga vän eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvåra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hälsa och sjukdom.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården tillgodose patientens behov av trygghet, bygga på respekt för patienten, främja goda kontakter mellan patient och personal och tillgodose kontinuitet och säkerhet i vården. Forskning inom psykiatrisk vård har undersökt hur patienter uppfattar dessa områden. Denna forskning har resulterat i att Sverige har infört en nationell satsning för att mäta patienternas uppfattning om den vård de har fått. Syfte: Syftet är att undersöka patienters uppfattning om vården på en allmänpsykiatrisk heldygnsavdelning. Metod: En enkät bestående av frågor med skattningsskala eller fasta svarsalternativ gavs till 25 inneliggande patienter på en svensk heldygnsvårdsavdelning. Enkäten besvarades av 14 patienter vilket gav en svarsfrekvens på 56 %. Svaren har förts in i programvaran Exel och analyserats med utgångspunkt från kategorierna bemötande, information, personcentrerad vård, planering av vården, närstående och vårdmiljö. Resultat: Resultatet visar på att uppfattningen om hur man upplever vården på avdelningen varierar kraftigt.

Background:Malnutrition is a nursing issue that causes both physical and psychological suffering of those who are affected. In order to achieve care that is safe and has a good quality, it must be based on the assessment and actions of the state. District nurses play a central role in this work. Aim: The aim of this study was to describe the district nurses' work with identifying and addressing malnutrition in older people in nursing Home Care of the Community. Method: Six interviews with district nurses were conducted.

Bakgrund: Övervikt är ett folkhälsoproblem i västvärlden. Att leva med övervikt kan innebära ett stort lidande. Sjuksköterskan är ofta den som har mest regelbundna kontakter med överviktiga patienter. Sjuksköterskans uppgift är att bemöta patienter på ett värdigt sätt oavsett ålder, utseende, funktion eller prestationsförmåga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa bemötandet av patienter med övervikt i hälso- och sjukvården.

Nurses have an important role caring with the suicidal patient as they often are the first to encounter these individuals. In order to develop their skills, nurses need to understand the complexity of the problem around the thoughts of wanting to die. The purpose of the study was to compile and elucidate research that describes how nurses can provide care to suicidal patients. The method used was a literature review. The results were divided into seven themes that can guide the nurse in the work: to be there, give time and listen, to recognize and assess risk factors, working in a team, to be attentive to own attitudes, to give hope, to be able to process their feelings, increased knowledge of the causes of suicide.