I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Background: Insufficient physical activity is a public health problem. The Swedish recommendation is to be physically active for a minimum of 30 minutes every day, which is fulfilled by about half the adult population. Recent research has shown that sedentary behavior is an independent risk factor. Physical activity on prescription (FaR®) is an individually adapted and written prescription, a method to encourage physical activity. The National Board of Health and Welfare has observed that counseling combined with a written prescription convey better adherence than just counseling.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Syftet med denna studie var att se effekten och upplevelsen av två månaders sjukgymnastik och informationsöverföring på distans via videokommunikation i realtid för en axelledsopererad patient och dennes slutenvårds- och öppenvårdssjukgymnast. Studien involverade en patient som opererades vid Sunderby sjukhus (SY). Efter utskrivningen genomfördes sjukgymnastik på distans med sjukgymnasten på sjukhuset och patienten i hemmet under två månaders tid. Den teknik som har använts är videokommunikation Integrated System Digital Network (ISDN), (TV-monitor, kamera, mikrofon, belysning och videobandspelare), som kopplats in via det digitala telefonnätverket dels i patientens hem dels på sjukhuset. Resultaten visade att patientens smärta reducerades och att axelrörlighet, funktionsförmåga, muskelstyrka, sömn, hälsorelaterad livskvalitet och tillfredsställelse förbättrades efter operationen och två månaders sjukgymnastik på distans via videokommunikation..

Introduction: Balance between the essential nutritive substances is important for aperson to maintain health. The surgical patient can be stricken with conditions, whichhave a negative impact on this balance and can lead to malnutrition. Working as a nurseit is important to identify patients that are malnourished or is in the risk zone ofmalnourishment since 30 % of all patients in hospitals are malnourished.Aim: The aim of this study was to examine the compliance to the guidelines fornutritional assessment and parenteral nutrition on a surgical ward. Also whether thenutritional treatment/-support was reported to the next caregivers if the patient wasmalnourished or was in the risk zone of malnourishment at the time of discharge.Method: 80 patients enrolled on the ward in the beginning of year 2011 were included.Audit of patient records was made according to the hospital guidelines for nutrition andparenteral nutrition and followed a study specific protocol.Results: The examination of the case records showed that the guidelines for nutritionwere partly complied with. Nutritional treatment/-support was reported to the nextcaregivers when needed.

Behandling och omvårdnad är en stor utmaning för intensivvårdsteamet p.g.a. den intensivvårdskrävande patientens komplexa behov. Mobilisering av patienten är en omvårdnads-åtgärd som används för att optimera patientens fysiska och psykiska status. Kunskapen om mobiliseringens eventuella nytta kommer från kunskap om immobiliseringens negativa effekter d.v.s. att sängliggande leder till risker för komplikationer.

I dagens sjukvård är det mindre personal som tar hand om flera patienter, vilket kan resultera i att fokus på patienten som en unik person glöms bort. Personalens bemötande är viktigt för att få en god kontakt med patienterna, detta ska byggas på att personalen respekterar människans värdighet, integritet och självbestämmande. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötande utifrån patientens perspektiv. Genom att se vad som är viktigt för patienterna i bemötandet med personalen och hur patienterna påverkas av bemötandet, kan personal inom sjukvården utföra sitt arbete med större insikt. Metoden är en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar användes och analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys.

Munnen är en viktig del av kroppen, men trots det så blir den lätt skild från övriga kroppen och placerad i en egen kategori. Komplikationer kan uppstå om inte munvården sköts och därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om munhälsa. Hur människor uppfattar sin munhälsa är individuellt och kan ge bra underlag i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans och patientens syn på munhälsa och dess påverkan på välbefinnandet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie och 13 artiklar användes till resultatet.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

BackgroundNumber of patients treated with medicine that has an anticoagulation character is constantly increasing. Chronic atrial fibrillation is the most common diagnosis being treated, but other diagnoses such as venous thrombosis), pulmonary embolism, stroke, coronary stent thrombosis and arterial thrombosis treated. There are a variety of anticoagulant drugs. In Sweden Warfarin is used as standard medicine for oral anticoagulation therapy.PurposeThe purpose of this study is to examine and reflect nurses' experiences of working on anticoagulation clinic, and if he / she claims to have access to the necessary skills and resources to carry out a safe care.DesignThe study has a qualitative design with semi-structured interviews which were analyzed with an inductive approach. The interviews included six respondents.FindingsThe results showed that nurses who worked at anticoagulation Clinics had no specific training to operate these clinics.

Smärta är en vanlig orsak till att människor söker akutmottagningar och patienter med smärta blir ofta undermåligt smärtlindrade. Smärtan är en subjektiv upplevelse som även präglas av tidigare erfarenheter i livet. Genom att identifiera faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse med smärtlindringen kan vårdpersonal ge en mer optimal vård och undvika ett vårdlidande för patienten. Litteraturstudien är baserad på 11 st kvantitativa internationella artiklar med kvalitativa inslag. Granskning av artiklarna visar att det finns faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse.

Introduktion: Kommunikation betyder att göra något tillsammans, ha förbindelse med ellergöra någon annan delaktig i något. Kommunikation kan ha som mål att reducera ovisshet,utveckla relationer samt att ge patient och närstående en rörelseinriktning. En del avkommunikationen sker på icke-verbal väg. Socialstyrelsen säger i sin kompetensbeskrivning atten del av sjuksköterskans ansvarsområde är bemötande, information och undervisning, en avdelkompetenserna är att ha förmåga till att kommunicera med patient, närstående, personal ochandra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt.Syfte: Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patient/närstående i onkologiskvård samt att se hur man kan förbättra kommunikationen hos sjuksköterskorMetod: Litteraturgenomgång. Artiklarna är sökta via CINAHL och PUBMEDResultat: Patienter och sjuksköterskor upplevde sjuksköterskans arbetsbelastning som ensvårighet för bra kommunikation.

Flera av de patienter som vårdas palliativt idag är inte adekvat smärtlindrade. En bidragande orsak till detta är att en del patienter upplever en sådan rädsla för det analgetika som används att de väljer att inte alls eller inte fullständigt genomgå smärtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smärtlindring inom palliativ vård, samt att undersöka hur dessa barriärer påverkade patientens vilja att genomgå smärtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rädsla för att smärta indikerar att sjukdomen har förvärrats, en rädsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rädsla för att distrahera läkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smärta.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

AbstractThe aim of this study was to examine to what extent documentation of pain assessment with Visual Analogue Scale (VAS) on patients with pain problems was carried out. The study also explored how the documentation followed the existing guidelines of pain. The material was analyzed with descriptive statistics and a qualitative content analysis. The results shows that 43,24 % of total 37 analyzed patient records contained documentation of pain with VAS on the day of hospitalization. All studied journals contained documentation of pain.