Värdighet är en viktig del i omvårdnaden som ofta negligeras. Värdigheten hotas i ögonblicket då patienten inkommer till vårdavdelningen. Trots ett behov finns det inga klara riktlinjer för hur sjuksköterskan ska handla i bevarandet av patienters värdighet. En litteraturstudie som utgår från humanvetenskapen genomfördes för att få djupare kunskap och förståelse om bevarande av värdighet hos patienter. Syftet var att beskriva hur patienters värdighet bevaras inom omvårdnad.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Bakgrund: Delirium är ett sjukdomssyndrom som yttrar sig genom desorientering, problem med minne, perception och akut beteendeförändring. Delirium är en organisk psykisk störning och är ett övergående tillstånd som ofta drabbar äldre med en komorbiditet. Den äldre befolkningen i Sverige beräknas att öka kraftigt och eftersom att risken för delirium väntas öka med åldern finns en risk att andelen med delirium inom sjukhusvården kommer att öka. Orsaker för att utveckla delirium är multifaktoriella, några föreslagna är demenssjukdom, polyfarmaci, infektion, elektrolytiska rubbningar, hjärt- och kärlsjukdom, akut sjukdom eller trauma och miljömässiga faktorer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre patienter med delirium inom sjukhusvården.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Bakgrund: Humor är ett ämne som länge har uppmärksammats inom vården. Sjuksköterskor använder humor för att bryta isen och skapa en trygghet för patienter medan patienter använder humor för att hantera svåra situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva humor i omvårdnaden från patienters och sjuksköterskors perspektiv. Metod: Resultatet i litteraturstudien baserades på granskning av 9 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av besöket på akutmottagningen samt vilka faktorer som påverkade upplevelsen. Syftet var även att beskriva vilka faktorer som möjliggör och hindrar sjuksköterskan att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 10 artiklar granskades och låg till grund för resultatet vilket visade att patientens upplevelse och faktorer som påverkade upplevelsen av besöket på akutmottagningen var sjuksköterskans omvårdnad, väntetider, akutmottagningens miljö samt vårdpersonalens information och kommunikation. För att sjuksköterskan skulle ha möjlighet att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv krävdes vissa kunskaper hos sjuksköterskan, bland annat att ha bred kunskap inte bara i omvårdnad utan även inom medicinska sjukdomar, för att bättre förstå patientens situation. Att vara emotionellt involverad, känna ansvar, ta egna initiativ, vara öppen och lyhörd, genuint intresserad och involverad av patienten och göra det där "lilla extra" gjorde att sjuksköterskan kunde arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv.

Bakgrund: Långvarig smärta har funnits hos människor i alla tider och idag ses den långvariga smärtan som ett stort folkhälsoproblem. Långvarig smärta förändrar livsvärlden mer eller mindre. Samtidigt har anmälningar om brister inom bemötande ökat, där sjuksköterskan omnämns. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen hos personer med långvarig smärta i deras möte med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie framställd ur vetenskapliga artiklar.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Dagens patient står idag inför svåra val av behandlingar och vård. Det är därför viktigt att patienten ges möjlighet att hantera det dagliga livets krav och att sjuksköterskan stödjer och stärker patientens kontroll över sjukdom och behandling. Patientundervisning är av central betydelse och bör integreras i den dagliga omvårdnaden av patienten och dennes anhöriga. Föreliggande studie syftar därför till att studera de faktorer som påverkar sjuksköterskans roll i patientundervisningen och hur Internet kan integreras i undervisningen. Teoretisk ram för arbetet är Hildegard Peplaus terapeutiska interpersonella process.

Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed.

Bakgrund: Att vårdas hemma vid livets slut blir allt vanligare. De senaste 10-15 åren har behovet av avancerade vårdinsatser i hemmet alltjämt ökat och möjligheterna att vårda patienter med komplicerade sjukdomstillstånd har blivit mer möjliga. Detta har medfört att kraven på de såväl medicinska som de specifikt omvårdnadsmässiga åtgärderna har växt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ASIH- sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i hemmet vid livets slut. Metod: Studien har en kvalitativ och deskriptiv ansats.

ABSTRACTIn an intermediate section at a large university hospital are patients with subarachnoid hemorrhage (SAH) cared for. There are international, national and local guidelines how nutrition therapy should be implemented and how much energy each patient should be given when hospitalized. The purpose of this study was to examine the documentation and actions on nutrition in patients with SAH and to see if guidelines on nutrition were followed. The study was a quantitative, retrospective record review that was analyzed statistically and descriptive. 26 patients were included.

Sjukvårdsfunktionen i Försvarsmakten är viktig när skador uppkommer. Försvarsmaktens förmåga eller oförmåga att erbjuda soldater kvalificerad sjukvård är avgörande för soldaternas förtroende till den egna förmågan.De svenska sjukvårdarna förväntas att oavsett terräng och hot kunna ta hand om en patient i nöd, de är därför utrustade med vapen för att kunna skydda sig själva och sin patient. I Försvarsmakten betyder det att sjukvårdaren bär en automatkarbin 5. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur tre olika vapensystem passar in i rollen som huvudbeväpning på en sjukvårdsgrupp. Undersökningen visar att en PDW (Personal Defence Weapon) skulle vara ett bra alternativ till befintlig beväpning..

Diabetes mellitus is a metabolic disorder that brings great changes in every individual's way of living. The goal in diabetes treatment is that the individual will be able to live a normal life, with normal length. To achieve this there is need to avoid complications, both acute and long-term. To be able to do this this the patient need knowledge about the illness and how to adjust pharmacological treatment to diet and exercise. In this, patient education is an important part.

Konfusion är mycket vanligt förekommande hos äldre och skapar stort lidande, ger höga samhällskostnader och orsakar hög mortalitet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid konfusion hos äldre patienter. Metoden var en litteraturstudie, vilken innefattade tio artiklar där relevanta omvårdnadsåtgärder framkom, dessa presenterades i resultatet under VIPS - modellens åtgärdssökord. Resultatet av studien visade att patienter med konfusion mindes och uppmärksammade vad som skedde med och runt omkring dem. Viktigt var att få information om sitt konfusionstillstånd för att förstå vad som hände och varför.