The aim of this Masters thesis is, partly, to examine the information needs of lesbians: what discernable information needs they have, how they seek information and which information sources they use. The purpose is also to examine what part fiction plays regarding the information needs mentioned above and how fiction indexing could improve retrieval. The study is conducted through ten qualitative interviews with lesbians as well as through textual analysis. The theoretical framework includes queer theory and theory concerning information needs and uses. The results indicate that lesbians have evident information needs that mostly concern identity.

Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom som kräver en individualiserad vård. Då patienter med anorexi ofta kännetecknas av att vara ambivalenta angående att tillfriskna, behövs ett gott samarbete och en god relation med sjuksköterskorna. Syftet med studien är att undersöka vad god omvårdnad innebär för patienten och sjuksköterskan vid vård och behandling av Anorexia Nervosa. Arbetet är utformat till en litteraturstudie grundad på tio vetenskapliga artiklar. I resultatet, som är tvådelat, framkommer sju teman vilka är självständighet, socialt stöd, isolering, en utmaning, relationen, omtanke och respekt samt tillit.

Varje dag drabbas cirka 100 personer av hjärtinfarkt i Sverige, vilket visar att hjärtinfarkt är ett stort samhällsproblem. Det är viktigt att skapa en samlad bild av dessa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen för att vårdpersonal ska kunna genomföra en god omvårdnad. Syftet med studien är därför att med hjälp av Katie Erikssons hälsokors belysa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen efter en hjärtinfarkt. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie som baserats på självbiografier. I resultatet togs sju kategorier fram som speglar patienternas upplevelser i vardagen.

Första mötet med sjukvården sker ofta på en akutmottagning. Det är viktigt att patienten får ett så bra omhändertagande som möjligt för att patienten ska få en positiv erfarenhet av vården. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vårdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vårdaren på en akutmottagning. Studien baserades på en litteraturstudie.

Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka behov och upplevelser av stöd personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närstående har. En litteraturstudie har genomförts, vilket har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närstående har stort behov av information, psykosocialt stöd och tillgänglighet av hälso- och sjukvårdspersonal. Det behovs fortfarande forskning kring personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närståendes behov av stöd speciellt ur ett genusperspektiv. Framförallt finns kunskapsbrist om hjärtinfarktens inverkan på relationen då en man förväntas vårda sin hustru.

Bakgrund: En stomi är en konstgjord öppning för att avleda avföring genom bukväggen. Att acceptera stomin och sin nya livssituation kan vara en komplicerad process för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav åtta var av kvalitativ ansats och tre av kvantitativ. Resultat: Det framkom att stomiopererade patienter upplevde fysiska, emotionella och sociala förändringar som påverkade det dagliga livet.

TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker.

Människor har genom tiderna tagit hand om sina släktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vård. För att den palliativa vården ska bli så bra som möjligt för patienten krävs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt, detta innebär att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. Den valda metoden var en litteraturstudie där åtta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vård var en vård där någon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga upplever det när närstående befinner sig i ett allvarligt sjukdomstillstånd, samt hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga och hur sjusköterskan kan påverka deras krisbearbetning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna ELIN@Dalarna och PubMed. Artiklarna som användes var tillgängliga i fulltext, skrivna på engelska och publicerade mellan 2000-2008. Resultat: Anhöriga kan ha svårt att ta in och bearbeta den information som de fått om patientens sjukdomstillstånd.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring. Dagens sjuksköterska ställs inför kraven från den allt mer välinformerade patienten. Enligt lag har patienten rätt att vara delaktig i vården bland annat genom att läsa sin journal. Dagens sjuksköterska måste tillåta patienten att aktivt delta i sin vård. Som teoretisk utgångspunkt har Benners omvårdnads teori använts.

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en fortskridande neurologiska sjukdom som ger den drabbade och de anhöriga mycket sorg och smärta. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att utifrån aktuell vetenskaplig litteratur beskriva upplevelsen och behovet av omvårdnad som den sjuke i ALS och deras anhöriga behövde. Syftet var också att beskriva vilken typ av information och stöd som behövdes. De vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för denna litteraturstudie har sökt på databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2000-2007 och vara skrivna på engelska.

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning. Metod: Författarna gjorde en kvalitativ intervjustudie på en akutmottagning. Materialet analyserades inspirerade av Graneheim och Lundmans modell.

Background: Pervious research indicates that communication between patient and nurse has shortcomings. For the nurse, difficulties in care giving may emerge when the nurse and patient cannot understand each other. Research also shows that patients? participation in their care become more difficult by lack of communication. The care giving of patients who speak a different language is seen as a challenge by the nurse.

En venport är en dosa som opereras in under huden för att kunna användas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fått en venport inlagd på venportmottagningen. I syftet ingick även att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser vad gäller smärta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns något samband mellan information och smärta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrån en enkät. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 män.