Alla omvårdnadssituationer kan skapa rädsla och hur stark rädslan uppfattas och hur den uttrycks, är individuellt och beror på patienternas tidigare upplevelser och erfarenheter genom livet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.Studiens syfte var att belysa vad rädsla kan vara inom omvårdnad. Patienterna kunde uppleva flera olika slags rädslor som exempelvis rädsla för sjukdomslidande och död, rädsla för sjukdom och behandling eller rädsla för att bli misstrodd eller bli beroende av andra. Stöd och information sågs av patienterna som viktigt för att minska rädsla och känna trygghet, men lika viktigt var små gester som att få ett glas vatten, ett vänligt leende eller beröring. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fånga upp patienters rädsla och med information kunna lindra den.

A major part of the Swedish population suffers from myocardial infarction. A wish in the study is to give nurses an increasing knowledge about what patients with myocardial infarction wish to be informed about so that the nurses can meet these patients as good as possible.The aim is to show what nurses need to inform heart patients about to prevent anxiety and fear after hospital care.The method used was literature reviews where seven articles were reviewed according to Polit, et. al., (2001). The databases used were Cinahl and ELIN.Results: There is a dissonance between what the patient and what the nurse is ranking to be the most important item to be informed about after a myocardial infarction. The patients prioritize information about symptoms and lifestylechanges.

Den första process som möter den akutsökande patienten på en akutmottagning är triaget, vars syfte är att bedöma patientens medicinska tillstånd. Att hänvisa en akutsökande patient till annan vårdnivå är ett komplext beslut, som ska fattas med kunskap, erfarenhet och med respekt för den enskilda patienten. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse i hänvisningssituationen av akutsökande patienter, med Triagehandboken som beslutstöd. Metoden var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Åtta sjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige inkluderades i studien.

Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon.Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department.Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses.Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand.

Sjuksköterskor inom somatiken möter patienter med psykisk ohälsa i sitt dagliga omvårdnadsarbete. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad av en patient som utfört suicidal handling och vårdas på somatisk akutavdelning/akutmottagning. Författarna använde sig av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio sjuksköterskor intervjuades som arbetade inom akutsjukvård och hade minst ett års erfarenhet. Resultatet bestod av fyra teman; svårigheter i omvårdnaden, känslor i mötet med patienten, resurser och samarbete med psykiatrin.

Bakgrund: Cirka 70 % av alla kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Forskning visade att det fanns en rädsla hos vårdpersonalen för att ta upp problemet med kvinnorna. Vårdpersonal har ett ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera våldet som kvinnan upplevt. Syfte: Syftet var att belysa fysiskt våldsutsatta kvinnors upplevelser av vad som kännetecknar en god vårdrelation. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, detta med hjälp av 11 vetenskapliga artiklar.

Objective: From the patient?s perspective describe communication difficulties, which can arise, and how they are handled in their contact with public health care and illustrate their needs of communication.Method: A study of literature was carried out to receive a background and an insight in previous research concerning the subject area. Twelve women with hearing loss was asked to complete a questionnaire, with open questions, regarding communication difficulties in health care situations.Sample: For the literature review, scientific papers were selected via the database, PubMed using relevant keywords. Seven were selected for closer review. For the survey study twelve women were asked to participate which ten of those responded.Results: The study of literature shows that communication difficulties occur in public health care between patients with hearing loss and the nursing staff.

Blood sampling is one of the most important diagnostic tools in veterinary medicine, and this is also true for avian medicine. A properly collected and handled venous sample can be used for serology, biochemistry and electrolyte analysis, as well as for blood smears, packed cell volume and cell differentiation. Caring for sick birds is a challenge for all veterinary staff. Many birds are easily stressed individuals, and to a very ill bird a big increase in stress level can even be fatal. Avian patients who are presented in a veterinary clinic are often in a poor condition, and blood sampling is an invasive procedure that can cause stress to the patient.

Limb-sparing surgery aims to provide a functional pain free leg for the patient after removal of a local tumour in the leg. Reasons to perform limb-sparing instead of amputation can be arthrosis or hipdysplasia or other problems with the locomotor apparatus that makes the patient unsuitable for amputataion. Owner reluctance to amputate is another reason for limb-sparing. This master?s thesis is a case study of a dog with an osteosarcoma in its distal radius. The dog was treated by a limb-sparing method that uses the ipsilateral ulna as a vascularized roll-over autograft.

Bakgrund: Sjuksköterskan skall ge en god omvårdnad till alla som är i behov av vårdoavsett religion, kultur, kön eller ålder. Smärta är en upplevelse som uppfattas olika avvarje individ. Syfte: Studiens syfte var att belysa kulturens betydelse för upplevelsen avsmärta. Metod: En litteraturgranskning genomfördes och artiklarna klassificerades ochkvalitetsbedömdes samt kategoriserades innan de slutligen sammanställdes. Resultat:Sjuksköterskor världen över var överens om att utbildning och kunskap kring andrakulturer är bristfällig i yrkesgruppen och att patienternas upplevelse i sin smärthanteringinte stämde överens med sjuksköterskornas uppfattning.

God kommunikation och ett empatiskt förhållningssätt är väsentligt speciellt när det gäller fibromyalgi patienter, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillståndet. Syftet med studien var att belysa hur det vårdande mötet med sjuksköterskan upplevs av patient med fibromyalgi och dess närstående. Metoden som har använts var litteraturstudie. Resultatet visade, att patienter och de närstående upplevde en viss misstrohet i det vårdande mötet. Denna misstrohet ansåg patienterna och de närstående berodde på dålig information och kunskap om sjukdomstillståndet.

Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med ett intravenöst drogmissbruk (IDU). Bakgrund: Sjuksköterskor har ofta bristande kunskap om droger och om hur man ska hantera den kliniska omvårdnaden av patienter som missbrukar droger. Bristande kunskap om drogmissbruk bland vårdpersonalen skapar rädsla vilket i sin tur kan leda till att IDU får ett sämre mottagande. Det förekommer även fördomar om denna patientgruppen bland personalen. Metod: studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar inom tidsintervallet 2003-2009, sökta i databaserna PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund samt Cinahl.

Munnen är en viktig del av kroppen, men trots det så blir den lätt skild från övriga kroppen och placerad i en egen kategori. Komplikationer kan uppstå om inte munvården sköts och därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om munhälsa. Hur människor uppfattar sin munhälsa är individuellt och kan ge bra underlag i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans och patientens syn på munhälsa och dess påverkan på välbefinnandet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie och 13 artiklar användes till resultatet.

?Sjuksköterskor har en nära relation till patienter och anhöriga och bör efter bästa förmåga möjliggöra deras delaktighet i vården. Trots att riktlinjer om hjärt-lungräddning (HLR) menar att beslutskompetenta patienter ska vara delaktiga i beslutet om ej-HLR, fungerar det inte alltid så i praktiken. I och med detta kan sjuksköterskor få svårt att hantera situationer som uppstår kring beslutet om ej-HLR. Syftet var att belysa patienters respektive anhörigas delaktighet i beslutet om ej-HLR.

Kommunikation är ett viktigt redskap för att förmedla information och få kontakt med andra människor. Ett sätt att lösa de problem som uppstår i samtal med patienter som inte talar samma språk är att använda tolk. Tolken har två uppdrag eftersom han eller hon företräder både patient och vårdpersonal. Tolkens uppgift är att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte talar samma språk, hans eller hennes roll är att vara neutral i det som sägs mellan patient och vårdpersonal. För att uppnå en nära relation till patienten behöver vårdpersonal och tolk vara engagerade och tillgängliga i kommunikationen med varandra och patienten.