Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

 Forskning inom området efterlyser nya sätt att möta anställdas behov av kompetensutveckling på en mer föränderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn på utvecklingssamtal som de håller med anställda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Diagnosen hjärntumör påverkar inte bara patienten utan hela familjen. Stort fokus läggs på patienten, vilket leder till att anhöriga ibland blir osynliga i vården. Genom att se anhöriga kan sjuksköterskor indirekt bidra till en bättre vård av patienter med hjärntumör, eftersom det kan leda till en ökad trygghet inom familjen. Syftet var att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en patient som drabbats av hjärntumör. Uppsatsen är en litteraturstudie, som bygger på tio kvalitativa artiklar, vilka beskriver upplevelsen av att vara anhörig till en patient, som drabbats av hjärntumör.

Vi fick av företaget Cardo i uppdrag att analysera deras mentorprogram, vilket ingick i deras managementprogram, CIMP 2005. Då deltagarna hade olika bakgrund och erfarenhet och därmed olika förutsättningar, bestod vårt uppdrag av att analysera och finna eventuella skillnader mellan deltagare som fått utbildning och handledning jämfört med dem som inte fått detta. Vårt syfte var att med utgångspunkt i deltagarnas upplevelser av mentorprogrammet, analysera deltagarnas reflektiva lärande, utifrån både ett adept- och mentorperspektiv. Med denna utgångspunkt valde vi att använda oss av ett kvalitativt angreppssätt med en empirisk och en teoretisk del. Den empiriska delen inleddes med en kort e-postintervju till samtliga deltagare.

Distriktssköterskor har en skyldighet att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet, detta för att kunna ge en god kvalitet på omvårdnaden. För att säkerställa kontinuiteten och säkerheten krävs en strukturerad dokumentation. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av omvårdnadsdokumentation med speciellt fokus på deras erfarenhet av dokumentation, hur de uppfattade sina kunskaper, om de dokumenterade enligt riktlinjerna och deras upplevelser av dokumentation. För att samla in data användes en enkät. Datan lades in i SPSS och för att hitta statistiska samband användes Spearmans rangkorrelationskoefficient.

Bakgrund: Fysiskt trauma orsakas ofta av en oväntad händelse med yttre våld som kan påverka flera organsystem med risk för dödsfall. Höga krav ställs på sjuksköterskans kompetens i omhändertagandet av personer med livshotande tillstånd då händelsen skapar rädsla men även då flera komplexa aktiviteter pågår samtidigt för att rädda kroppsfunktioner. Omhändertagandet kräver att sjuksköterskan arbetar utifrån både omvårdnadens sakaspekt och relationaspekt. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenhet av omvårdnad vid trauma. Metod: Litteraturöversikt med induktiv kvalitativ ansats.

Nurses in health care have a responsible and sometimes stressful job. Nowadays there?s a high pace in health care where many decisions have to be made during time pressure, a lot of information has to be transferred between health care units and sometimes complicated equipment are used. Cases of mistakes are reported more than ever to the national committee responsible for health care. Many of the mistakes, where the nurses are involved are due to the nurses? stress.The aim of this study was to gather information to describe causes of stress in nursing care and the nurses? experience of stress influence on health care.The method that was chosen for this study was a literature review where scientific, critically reviewed articles were analyzed.  The analysis resulted in two main themes.

Bakgrund: Cirka 1-2 % av befolkningen har Borderline personlighetsstörning. Patienter med borderlineproblematik upplevs ofta som en frustrerande patientgrupp. Det är därför viktigt att bygga upp en kontaktrelation mellan patienten och vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien är att belysa de faktorer som påverkar mötet mellan vårdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning. Metod: En metod enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys har använts. Resultatet har framkommit genom nio stycken kvalitativa artiklar som svarar mot syftet.

Tillit i det vårdande mötet är något som har uppmärksammats mer och får en större betydelse i vårdandet. Tillit är många gånger något som upplevs som självklart att den bara finns där. En semantisk analys av begreppet tillit gjordes för att finna de synonymer som bäst beskriver begreppet. Syftet med arbetet var att belysa hur tillit kommer till uttryck i vårdandet. Studien bygger på en litteratur studie som efter ett urval resulterade i fyra artiklar.

Triagesjuksköterskans uppgift är att sortera, bedöma och prioritera de patienter som kommer gående till akutmottagningen. Denna struktur är uppbyggd för att de mest kritiskt sjuka patienterna ska skiljas ut och få ett snabbt omhändertagande. Till hjälp i sin bedömning har sjuksköterskorna ett skriftligt underlag, en triagemodell, men de förväntas också använda sin intuition, sin kliniska blick, för att ge patienten en korrekt prioritering. Denna, oftast, omedvetna förmåga är till hjälp när de bedömbara objektiva parametrarna inte faller ut men sjuksköterskans känsla säger motsatsen. Intuition spelar en viktig roll i sjuksköterskans kliniska beslutsfattande och den utvecklas genom erfarenhet i yrket.

Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslärare har till nivågruppering inom ämnet Idrott och Hälsa samt vilka argument de har för att använda eller inte använda sig av arbetssättet. Studien undersöker även vilka för- och nackdelar idrottslärarna ser med nivågruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som använts är en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och målgruppen har varit lärare som undervisar i ämnet Idrott och Hälsa. En jämförelse har gjorts mellan idrottslärare med lång erfarenhet och idrottslärare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket påverkar synen på arbetssättet. Resultatet visar att majoriteten av idrottslärarna är positivt inställda till nivågrupperad undervisning men att de inte kan använda sig av arbetssättet så ofta de vill på grund av bristande resurser. Samtliga idrottslärare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, när nivågruppering användes jämfört med sammanhållen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen är att nivågruppering kan gynna alla elever i en klass om det används på rätt sätt.

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasieungdomars sexuella erfarenheter ser ut samt att jämföra om det finns några likheter och/eller skillnader mellan ungdomar som går studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram samt om ungdomars sexuella erfarenheter skiljer sig åt beroende på könstillhörighet. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäter delades ut till ungdomar i årskurs 1-3 på en gymnasieskola. Studien baseras på 104 ifyllda enkäter. De teoretiska utgångspunkter som används vid analysen av det empiriska materialet är begreppet ?Kärleksideologin?, ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kön, genus och sexualitet samt ett utvecklingsteoretiskt perspektiv vilket skildrar både den biologiska och psykologiska synen på ungdomars utveckling.

Aim: The aim of this study was to investigate relatives opinions of information, interaction, support, participation and care at a hospice unit. The aim was also to investigate whether there was a difference between women and men.Method: The study is a descriptive quantitative cross-sectional study. A questionnaire with closed and open-end questions was sent out to 66 relatives to patients who had died at the hospice unit. The closed questions were analyzed with SPSS. A content analyze was used for the open-end questions.Results: The most of the relatives were fully pleased with information, interaction, support and care.

Background: For most children, being hospitalized is a whole new experience. The care should be safe and meet the children?s needs. In hospital care, children are a large group of patients. It?s important for them to be involved in decisions regarding their care and to get proper information.