Bakgrund: Flertalet av de anmälningar som görs till patientnämnden berörpatienters negativa upplevelser av bemötande av sjukvårdspersonal. Ettbemötande yttrar sig såväl verbalt som icke-verbalt och ett gott bemötandemot patienten är en betydande del för att patienten ska kunna känna attvården är givande. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för patientensspecifika behov, förväntningar och värderingar och sjuksköterskan ska därförtänka på att bemöta patienterna med respekt och att inte kränka derasvärdighet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera det som patienterbeskriver som ett gott bemötande inom sluten somatisk vård.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där två olika databaser haranvänts, Cinahl och PubMed. Nio stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och kvalitetsgranskats, vilket resulterade i fyra kategorier:individuellt bemötande, att skapa en relation, kommunikativ förmåga ochinformativt bemötande.Resultat: Resultatet visade att patienterna beskrev att ett gott bemötandepåverkades av olika faktorer. Patienterna upplevde ett gott bemötande närsjuksköterskan arbetade patientcentrerat, de fick en relation till sinsjuksköterska, sjuksköterskan hade en god kommunikativ förmåga vilketinnebar att tala tydligt och lättförståeligt samt när sjuksköterskan informeradepatienterna tillräckligt så att de kände sig delaktiga i vården.Slutsatser: Varje patient är unik och vill bli behandlad utifrån sinaindividuella behov och önskemål.

Non-attendance and cancellations within dental care is a problem resulting in both financial and time consuming losses. The purpose of this questionnaire was to investigate different factors influencing non-attendance and cancellations. Six public and private dental clinics located in Skåne participated. Information about the clinics and patient-related factors were collected. Result: Totally 182 patients cancelling or not attending their appointment were registered.

Att inte kunna kommunicera med en patient med afasi gör att svårigheter i omvårdnadssituationen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar. Dock var utbudet av studier begränsat och i många av studierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två omvårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet.

Syftet med denna studie var att få en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man måste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har två manliga lastbilsförare med lång erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sätt att se på vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram är att ha en blick och en fallenhet för yrket.Studien visade att lastbilsförarna hade svårt att sätta ord på vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om när det gäller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som färdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap.Inom färdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för något, du har förmågan att utföra en handling. Denna förmåga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det går inte att förutsäga hur långt en enskild förmåga kan utvecklas.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Syftet med denna litteraturstudie var att hitta olika omvårdnadsåtgärder som kan ersätta eller reducera läkemedelsbehandling hos dementa patienter. Den medicinska behandlingen syftade på neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel. Studien baserades på tio artiklar från tre olika databaser. I resultatet framkom att många omvårdnadsåtgärder minskar agitation/aggressionsbeteenden men också graden av depression. Interaktionen mellan patient och vårdgivare förbättrades genom ökad kommunikation, vilket gav ett förbättrat stämningsläge.

Beroende och missbruk av alkohol och narkotika är ett folkhälsoproblem i Sverige. Vården av de skador och sjukdomar som uppkommer till följd av detta upptar en stor del av hälso- och sjukvården, och dessa patienter är något som ambulanspersonal ofta stöter på. Ett bra bemötande kan tyckas vara självklart i arbetet med människor, men studier har visat att de människorna med alkohol eller narkotikaproblem ofta bemöts av fördomar. Sjukvårdspersonal ska bemöta patienter med omtanke och respekt oavsett yttre faktorer och vård skall också ges utifrån människors lika värde. Syftet med arbetet är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenhet av att möta patienter med missbruksproblematik.

Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon.Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department.Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses.Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter en genomgången operation. Den postoperativa smärtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsätts patienten för en större eller mindre ?skada?, där hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten på olika smärttecken.

I dagens sjukvård är det mindre personal som tar hand om flera patienter, vilket kan resultera i att fokus på patienten som en unik person glöms bort. Personalens bemötande är viktigt för att få en god kontakt med patienterna, detta ska byggas på att personalen respekterar människans värdighet, integritet och självbestämmande. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötande utifrån patientens perspektiv. Genom att se vad som är viktigt för patienterna i bemötandet med personalen och hur patienterna påverkas av bemötandet, kan personal inom sjukvården utföra sitt arbete med större insikt. Metoden är en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar användes och analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

BackgroundNumber of patients treated with medicine that has an anticoagulation character is constantly increasing. Chronic atrial fibrillation is the most common diagnosis being treated, but other diagnoses such as venous thrombosis), pulmonary embolism, stroke, coronary stent thrombosis and arterial thrombosis treated. There are a variety of anticoagulant drugs. In Sweden Warfarin is used as standard medicine for oral anticoagulation therapy.PurposeThe purpose of this study is to examine and reflect nurses' experiences of working on anticoagulation clinic, and if he / she claims to have access to the necessary skills and resources to carry out a safe care.DesignThe study has a qualitative design with semi-structured interviews which were analyzed with an inductive approach. The interviews included six respondents.FindingsThe results showed that nurses who worked at anticoagulation Clinics had no specific training to operate these clinics.

Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon.Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department.Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses.Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand.

God kommunikation och ett empatiskt förhållningssätt är väsentligt speciellt när det gäller fibromyalgi patienter, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillståndet. Syftet med studien var att belysa hur det vårdande mötet med sjuksköterskan upplevs av patient med fibromyalgi och dess närstående. Metoden som har använts var litteraturstudie. Resultatet visade, att patienter och de närstående upplevde en viss misstrohet i det vårdande mötet. Denna misstrohet ansåg patienterna och de närstående berodde på dålig information och kunskap om sjukdomstillståndet.

Introduktion: Anmälningar gällande bemötande till patientnämden är inte ovanligt, år 2010rörde ca 33 % av dessa frågor bemötande. Det handlade ofta om kontinuitet, att känna sigifrågasatt, inte lyssnad på eller trodd och om att inte bli behandlad som en individ. Syfte: Syftetmed denna litteraturstudie var att ta reda på möjligheter och svårigheter på vad som är ett gottpatientbemötande, ur ett sjuksköterske-och patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie.Resultat: Både sjuksköterska och patient måste vilja skapa en relation med varandra. Att kännaförtroende för varandra och att patienten kände att sjuksköterskan var kompetent, visade sigvara en förutsättning och ledde till att patienten kände trygghet.