Bakgrund:Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrägeriskandaler. Till följd av dem började investerare att ställa allt högre krav på företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen därför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning är syftet ?att förbättra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning?.

Utifrån en kvalitativ undersökning med inspiration av fenomenologin, har studiens syfte varit att undersöka lärarens förhållningssätt vid föräldrasamverkan ur ett lärarperspektiv. Vi har använt oss av tre principer från Lars Eriksons (2004) avhandling Föräldrar och skola som analysbegrepp för att bland annat fördjupa och pröva resultatet från vår empiri, men även för att pröva och analysera principerna. Våra två forskningsfrågor ligger till grund för studiens utformning, Vilka teman vid fenomenet föräldrasamverkan framträder då lärarens förhållningssätt studeras som levd erfarenhet samt Hur kan vi förstå lärarens levda erfarenhet i förhållande till Eriksons (2004) principer och hur kan principerna prövas i förhållande till vår empiri. Ur ett historiskt perspektiv har vi problematiserat föräldrasamverkan som en komplex relation som har förändrats från tidigt 1900- tal fram tills i dag. Vi har avslutat arbetet med en diskussion kring studiens delar.Studien utfördes genom en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie med tillhörande intervjuguide, där frågorna var halvstrukturerade och informanterna gavs stort utrymme att dela med sig av sin livsvärld.

Syftet med vår studie var att ta reda på vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. Målet för vår undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling från både förskola och skola. Vi gjorde även en begränsad undersökning av de kartläggningsmaterial som våra respondenter hade erfarenhet av. Våra frågeställningar resulterade i en sammanställning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartläggning och behovet av ett kartläggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkät som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angående demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie får sin grund i människors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till någonting, i detta fall demenssjukdom. Det är av vikt att få veta vad socionomstudenter, som är en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att på så sätt kunna se eventuella brister i ett möte. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhållande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var även utifrån dessa teman som enkätstudien utformades. Således undersöker uppsatsen frågeställningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utsträckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. Frågeställningarna har analyserats med hjälp av univariatanalys och bivariat analys.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

BackgroundWhen women have breast pain this usually is not associated with myocardial infarction, which results in that they get less attention and wrong treatment. The nurse has an important role in informing and educating patients and families during hospitalization, which is usually short. Continuous training, written information and repetition for patient and family throughout the hospital stay are of considerable importance to clarify that the patient understands and to reduce the anxiety of being discharged.AimThe aim is to describe nurses' experiences of caring for older women with myocardial infarction.MethodsA qualitative method was used. The collection of data was done by six interviews with nurses in geriatric care and elderly care. Dataset has been processed based on a content analysis and divided into subcategories and main categories using meaningful units.ResultsNot having knowledge of older women with myocardial infarction was expressed as frustrating and nurses described how they were afraid to ask their colleagues.

Bakgrund: Akutmottagningar kännetecknas av ett högt tempo och en hög patientomsättning. För patienten innebär detta ett möte med okända miljöer och rutiner. Aggression, hot och våld är en återkommande problematik inom vården och akutmottagningar är en särskilt drabbad sektor. Patientrelaterat våld har visat sig ha en negativ inverkan på sjuksköterskornas mentala och känslomässiga hälsa, men även på patienten som riskerar att erhålla sämre eller utebliven omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva hur patientrelaterat våld uppstår på en akutmottagning.Metod: Syftet besvarades genom en litteraturöversikt av sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar.Resultat: Vid granskningen framkom fyra teman kring hur och varför våld uppstått på akutmottagningen: Våld som ett resultat av patienten berörde hur patientens egenskaper såsom ålder, kön och om de varit påverkade av sjukdom eller substanser ansetts bidra till att våld uppstått. Våld som ett resultat av sjuksköterskan visade på hur sjuksköterskan genom sitt beteende antingen kunde bidra till eller minska en potentiellt våldsam situation.

Syftet med denna litteraturstudie var att ur ett patientperspektiv, belysa upplevelser av möten mellan patient, sjuksköterskan och vården på akutmottagningen. Data till litteraturstudien insamlades via databaserna Cinahl och studiens resultat bygger på 11 artiklar från tre länder som publicerats år 2000-2010. Resultatet i litteraturstudien visade att sex faktorer återkom; Respekt, kommunikation, kunskap och kompetens, tillgänglighet, helhet, och kontinuitet. Resultatet visade att patienter upplever en bristande respekt från vårdpersonal. Kommunikationen uppgavs ofta bristfällig eller inriktad på, för patienten icke relevanta saker.

IntroduktionEn god sömn är viktig för hela kroppens välbefinnande. Att sova på sjukhus innebär en ny situation förpatienten. När vi blir äldre sker en förändring i sömnmönstret. Olika faktorer som kan påverka sömnen negativtför patienter inlagd på sjukhus är till exempel olika ljud, störande ljus, en främmande miljö och varierandetankar.SyfteAtt undersöka äldre patienters erfarenhet av natten på geriatrisk klinik.MetodI studien intervjuades fjorton äldre patienter, tio kvinnor och fyra män med en medelålder på 79 år. En kvalitativinnehållsanalys gjordes av intervjuerna som kodades varefter de meningsbärande enheterna tolkades och bildadeteman.ResultatResultatet av denna studie visar på olika känslor som de deltagande personerna upplever under nattens timmarsom patient på sjukhus.

Beroende på arbetsplats kan sårvård vara ett dagligt återkommande moment i vårdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden vid kroniska sår. Sårvård förekommer i olika vårdande sammanhang och olika vårdmiljöer, därav kom syftet även att belysa likheter och skillnader runt sårbehandling i olika vårdmiljöer. En kvalitativ metod användes med berättelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger på nio berättelser från vårdare inom hemsjukvården och åtta vårdare med speciell utbildning inom sår/sårvård.Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sår, Anpassa sårbehandlingen efter förutsättningarna i vårdmiljön, Bedömning och dokumentation av sårläkningsprocessen och Rutiner kring sårbehandling.

Syftet med vår studie är att försöka synliggöra och jämföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras inställning till matematik utifrån förskolans styrdokument, då förskolan i dagarna står inför en reviderad läroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkätundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för några semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollärare och barnskötare med olika lång tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att läroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning påverkar pedagogers syn på matematikens betydelse i förskolan. Anmärkningsvärt var att det var de pedagoger med längst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll läroplanens betydelse. Vår tolkning av det resultatet är att flera år av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förståelse av vad målen innebär praktiskt..

Bakgrund: Undersökningar visar att hot och våld är vanligt förekommande inom vården, både i Sverige och internationellt. För att vården ska kunna tillgodose patienternas behov och samtidigt vara säker för sjuksköterskor att arbeta i, är det viktigt att belysa vad våld innebär för sjuksköterskor; deras eventuella erfarenheter av våldsamma situationer samt hur dessa situationer påverkar deras arbetsmiljö.Syfte: Syftet med denna studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelser av möten med patienter som utövar våld. Metod: Denna uppsats är en litteraturstudie. Artiklarna valdes ut genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Urvalet består av 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis bedömningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier.

Introduktion: Suicidala patienter är en patientgrupp som väckte känslomässigt engagemang hos vårdpersonalen.  För att kedjan av vårdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vården skulle fungera optimalt behövdes ett väl utvecklat samarbete. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens upplevelse av att vårda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvårdsavdelning vid vård av dessa patienter. Metod: Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper där resultatet tolkades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visade att vårdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrävande patientgrupp. Resultatet visade även att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvården och psykiatrin.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smärta hos dem äldre patienter möta svårigheter. Dem äldre patienterna kan ha svårt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smärta. Samtidigt är sjuksköterskans roll vid bedömning av smärta viktig eftersom den är grunden till optimal behandling av smärta hos dem äldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.